VLT/ Debatt: Angående proposition ”Hållbara vattentjänster”


Angående proposition ”Hållbara vattentjänster”

Regeringen inlämnade 2022-04-05 propositionen ”Hållbara vattentjänster” till riksdagen efter att frågan på uppdrag 2016 av dåvarande bostadsminister Peter Eriksson utretts av Anders Grönvall. I utredningen och remissen på utredningen 2018 till sedvanliga myndigheter, Svenskt Vatten, Sveriges Kommuner och Regioner men dessvärre inte till berörda fastighetsägare i den nationella intresseföreningen VA-i-tiden.

Små avlopps påverkan är en fråga som det i Sverige enligt såväl dåvarande miljöministern Per Bolund och tillsynsmyndigheten HaV finns väldigt undermålig kunskap om. Av detta skäl har Formas fått uppdrag att undersöka befintlig forskning om små avlopp och deras roll för övergödning ännu inte klarlagd. Formas undersökning är för närvarande föremål för analys hos ”Rådet för evidensbaserad miljöanalys”. Analysen kommer inte att vara klar före sommaren och har därför inte beaktats i propositionen ”Hållbara vattentjänster”.

Då den evidensbaserade kunskapen om små avlopp saknas för närvarande och frågor om de små avloppens roll för övergödning inte är tillräckligt genomdiskuterad och klarlagd, så är det enligt vår uppfattning så att propositionen ”Hållbara vattentjänster” inte är tillräckligt beredd för ett beslut i riksdagen eftersom evidens i form av vetenskap och beprövad erfarenhet saknas. Forskningen om små avlopp är pågående, men är i nuläget ofärdig.

Vår uppfattning är att det finns frågor som inte behandlats i utredningen ”Hållbara vattentjänster” som exempelvis resurshushållning, smittskydd, sårbarhet vid beredskap, krig, eller cyberattacker, markretentionens betydelse, ekonomi, rättssäkerheten kring stora och små avlopp.

Kvaliteten på dricksvatten från de kommunala vattenverken med föroreningar, PFAS, (Ronneby, Uppsala, Östersund, Gävle, Halmstad med flera och frågor som tillsammans med SOU 2021:8, kring EU:s dricksvattendirektiv, behöver beaktas. Utredningen föreslår en ny lydelse av LAV § 13 då Sverige inte lever upp till säkert och gott dricksvatten från alla kommunala VA-anläggningar samt på bristande underhåll av de mer än 83 000 km ledningar.

Utredningen föreslår att det ska skrivas in att VA-huvudmannen/kommunen/VA-bolag ska vara skyldiga att underhålla VA-ledningarna så att gott och säkert dricksvatten garanteras utifrån vattendirektivet, vilket EU:kommissionen påtalat inte sker i dag.

Detta är skäl nog att avvakta med nuvarande proposition ”Hållbara vattentjänster”och få ett helhetsperspektiv på VA-frågan då vatten är vårt viktigaste livsmedel och där tillgången till dricksvatten är en mänsklig rättighet enligt FN.

Utsläppen från kommunala avloppsreningsverk är underskattade då de sällan räknar in bräddningar vilka i Sverige uppgår till i snitt ca 2–3 procent av inkommande mängder enligt befintlig forskning. I Sverige släpps 270 ton fosfor ut till recipient med de behandlade spillvattnet enligt Statistiknyhet från SCB och Naturvårdsverket (2020-07-01), vilket innebär 0,03 kg fosfor/person/år från de kommunala avloppsreningsverken. Cirka 90 procent av befolkningen bor i tätorter med kommunalt avloppsreningsverk det vill säga cirka 9 miljoner personer. Detta ska jämföras med nästan noll utsläpp till recipient från små avlopp som leds ut i mark. (AR 1987:6, Naturvårdsverket, 2003).

I föreliggande proposition finns ingen som helst analys kring hur VA ska fungera för de cirka 9 miljoner personer som är anslutna till kommunalt VA om de kommunala VA-anläggningarna slås ut vid en cyberattack, som drabbat COOP och Kalix kommun. Om Käppalaanläggningen slås ut genom en cyberattack innebär detta sannolikt en katastrof för stockholmarna. Enskilda VA-anläggningar hos cirka 1,2 miljoner personer är inte sårbara på motsvarande sätt.

Då utredningen 2018 inte resulterat i en proposition förrän 2022 anser vi att det finns starka skäl till att invänta Formas analys kring små avlopp så att propositionen vilar på en evidensbaserad kunskap och därigenom vila på saklig grund vilket den inte gör i nuläget. Då finns möjligheten att få ett helhetsperspektiv på VA-frågan då den inte är tillräckligt belyst i nuvarande proposition.

VA-i-tiden kräver därför att beslut om propositionen ”Hållbara vattentjänster” i riksdagen den 21 juni 2022, skjuts på framtiden för en komplettering med Formas analys kring små avlopp så att den nya vattentjänstlag vilar på en evidens i form av vetenskap och beprövad erfarenhet för legitimiteten hos de som berörs av lagen.

För styrelsen i den nationella föreningen VA-i-tiden

Lars-Göran Carlsson

Ordförande

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.