Hållbar slamhantering, SOU 20203

Den statliga utredningen: Hållbar slamhantering, SOU 20203

Remissvar skall in senast 25 maj till regeringskansliet

______________________________________________________________________________
(Om slamhantering i övrigt, se Menyfliken VA rening/Hantering av avloppsslam från reningsverken
______________________________________________________________________________

Debattinlägg och brev om Utredningen,
se längre ned på denna sida.

_____________________________________________________________________________

Kommentarer på utredningen

Lars Hylander
”All fosfor i slam är inte otillgänglig utan en mindre del är tillgänglig för växterna. Om jag minns rätt står det 30% i utredningen (siffran kan diskuteras men är definitivt mer än 0%). Det är denna P som spannmålsodlarna vill ha, samtidigt som de inte bryr sig om gifterna eftersom det är inte spannmålsodlarna som drabbas av gifterna i första hand eller på kort sikt. Det är istället mölk och nötköttsproducenterna som drabbas eftersom djuren får i sig gifterna som lagt sig som damm på gräset till större del än vad de tagits upp av växtrötterna.

Det är komplicerat och utredarna har gjort en mycket ful manöver enligt min bedömning genom att inkludera de enskilda avloppens hushållsslam i samma kategori som reningsverkens rötslam, där både hushållsavlopp OCH INDUSTRIAVLOPP ingår.”

Gunnar LIndgren
”Det helt riktigt att fosforn i slammet har fällts ut med järnsalter för att kunna skiljas från slammet. Men denna fällning är närmast olöslig och till ingen nytta för växtodlingen. Det finns ca 2 ton sådan svårlöslig fosfor per ha och växtodlingen har i många år negligerat detta. Att slam kan ge skördeökning beror sannolikt på kvävet som är aktivt.
Men återcirkulation av fosfor med slamspridningen är missvisande.
Gunnar Lindgren (org. RenÅkerRenMat)

WWW.Naturskyddsforeningen.se
”Naturskyddsföreningen kommenterar utredningen Hållbar slamhantering”
”- Naturskyddsföreningen ser att förslagen i utredningen är ett steg i rätt riktning jämfört med dagens undermåliga situation, förutsatt att det blir tillräckligt bra gränsvärden.  Däremot ser vi en stor risk för fortsatt spridning av miljögifter ifall framtida gränsvärden inte är tillräckligt omfattande eller skarpa.  I dagsläget har de allra flesta av oss, inklusive barn, ett antal miljögifter i kroppen. En stor källa till exponering för långlivade miljögifter kommer från vad vi äter och dricker, då ska vi självklart inte tillföra mer miljögifter till livsmedelsproduktionen, säger Therese Jacobson.”