Alternativa va-reningsmetoder- Summering, div alternativa lösningar

Alternativa reningsmetoder

Nedanstående skall inte ses som att webbansvarig besitter nödvändig kunskap om vilka alternativa va reningsmetoder som finns, utan här finns enbart en uppräkning av länkar till reningsmetoder, bla till områden som mycket aktivt har arbetat med att ta fram alternativ. Likaså har tagits med länkar till offentliga utredningar.
Ge gärna tips till vad som skall medtas.

Jag vill (som webbansvarig) kraftigt trycka på markens egen förmåga till rening på hemsidan. Dvs inte enbart reningsverk och allehanda glassiga tekniska lösningar. Kanske inte alltid aktuellt för oss i täta fritidshusområden, men ett verkligt alternativ längre ut på landsbygden är fortfarande trekammarbrunn och infiltrationsbädd.
Likaså vill jag för minireningsverk och infiltrationsbäddar peka på att marken efter dessa anläggningar tar hand om resterande näringsämnen på mycket korta marksträckor. Det är stick i stäv med kommunernas reningskrav på dessa anläggningar, där de kräver full rening direkt efter dessa. Däremot så tillåter man att reningsverken späder ut skiten kraftigt och sen mäter koncentrationen i det utspädda skitvattnet, för att sen gladeligen pumpa ut detta i sjöar och vattendrag. Minns att 1 m3 jord, renar lika bra som 1 km3 vatten, och att marken fångar plastpartiklar och bryter ner virus, bakterier och läkemedel. För min del vid Köping innebär det att 25 m3 jord efter min infiltrationsbädd renar lika bra som hela Galten, dvs Mälarens inre del. Och jag släpper ut ofantligt mycket mindre mängd gödningsämnen ner i marken än vad Köpings reningsverk gör rakt ut i sjön.
Se också fliken Sakkunskap
Tidningsartiklar

LAND LANTBRUK NR 5 • 27 JANUARI 2017, Oligotrofiering

“I en stor del av det glesbefolkade Sverige är övergödning inget problem. Tvärtom behövs det mer näring i vattnet. – I stora regleringsmagasin skulle reningskravet på fosfor i många fall kunna sänkas till noll, säger Stefan Löfgren, forskningsledare på SLU”  

“I princip alla vatten i inlandet från Siljan och norrut kan sägas vara mer eller mindre näringsfattiga. De övergödningsproblem som finns i norra Sverige orsakas huvudsakligen av verksamheter utmed Norrlandskusten, främst i form av kommunala reningsverk, större industrier och fiskodlingar.”

Avlopps och kretsloppspriset 2017

Avlopp-och-kretsloppspriset-till-petter-jenssen
Avlopps och kretsloppspriset 2017 går till Petter Jenssen, professor vid NMBU, Norges miljö och biovetenskapliga universitet. Jenssen får priset för sitt arbete med kretsloppslösningar.
– Petter insåg mycket tidigt de stora fördelar som källsorterande toalettavloppssystem med vakuumtoaletter till sluten tank har vad gäller både små lokala utsläpp och väl slutet kretslopp av växtnäring. Petter är en mycket duktig talare och lärare. Många har inspirerats av hans kunskap och idéer och idag är källsorterande toalettavloppssystem med vakuumtoaletter huvudlinjen i utveckling av ”Avlopp & kretslopp”, säger juryns ordförande Håkan Jönsson, professor i kretsloppsteknik vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Naturvårdsverket rapport 6484

Naturvårdsverket har i sin rapport 6484, konstaterat att enskilda anläggningar har minst lika bra reningsförmåga som kommunala.

 

Några värderingar om toalettsystem:

Varför skall vi blanda vårt bajs och kiss med massor med vatten och skicka iväg det till reningsverken, för att där blandas ut ytterligare med vägars och industriers vatten.
Källsortera i stället. Återvinn växtnäringen, sluta spola ut den i haven. 
Se denna film så förstår ni. 
Eller denna film

Reningsverken är inte duktiga på att separera våra exkrementer, utan rensar bort det fasta och blandar sen ut resten med aluminium eller järnoxider så att skiten klumpar ihop sig. Därefter tar filtrerar man även bort detta slam. Resten pumpar man ut i sjön.  Slammet försöker man få torrare i stora dammar där vatten dräneras bort, men till slut återstår en sörja som är full med växtnäring, men också av bakterier, virus, läkemedelsrester, plastpartiklar metaller, asfalt mm. Vd göra sen då, jo skicka det med tåg till nedlagda gruvor sprida det på kommunala planteringar eller övertyga bönder om att ta hand om skiten. Bonden får en produkt som är ett mycket dåligt gödslingsalternativ, bemängt med gifter och med aluminium och järnoxider som används för flockningen, som nu suger näring ur jorden.

Naturligtvis så skall vi källsortera vårt kiss och bajs, så snart efter källan som möjligt. Då kan denna näring användas i till gödning på åkrar och på egna odlingar igen.

Torrdass är ett bra system som fungerar väl. Utrustningar för många besökare finns att köpa, annars gäller det lilla huset med hjärtat, tunnan och tömning i en kompost. Insatser för urinsortering finns för utedasset. Det minskar lukt och underlättar hanteringen. Om urinet sparas i tank ges möjlighet till näringskretslopp

Skall man ha vattenburet är sorterande vakuum toa till slutentank bäst. Men vanlig (helst lågbelastad upphöjd) infiltration är också bra. Rätt lokaliserad och utformad är  den minst lika bra kommunalt reningsverk.

Tekniker med kemisk fällning eller fosforfällor kan vara aktuella i sådana fall, där sorterande system eller infiltration  inte är möjlig eller där grund- eller ytvatten är mycket känsligt.

Om kommunen kräver hög skyddsnivå ska man kräva att de har system för återvinning av klosettvatten. Detta bör vara deras skylighet eftersom kl system är överlägset ur alla MB krav. System för återvinning klosettvatten byggs nu i flera kommuner.  Typiska metoder för hygienisering och stabilisering av avloppsprodukten är våtkompost eller långtidslagring med uerabehandling.

Många kommuner arbetar med kretsloppslösningar för små avlopp, se nedanstående sammanställning:

Extremt snålspolande toaletter anknutna till sluten tank, och BDT till markbädd kan ge ett slutet kretslopp.

Metoden beskrivs i denna film.

Toalettvatten samlas i tankar och körs till en central anläggning. Det komposteras och sprids sedan på åkrar sedan som gödning. Det sparar både vatten och handelsgödsel.

De enskilda avloppen behöver inte heller byggas om för 100 000-tals kronor.

Metoden införs nu också i Trosa/Tofsö men där har man avkrävt fastighetsägarna att de gamla septiktankarna skall bytas mot en annan sort och ett annat pumpsystem som sätter hela tanken under undertryck. Mängder med problem har uppståt och fastighetsägarna är förbannande på kommunens agerande. .

Det finns företag som säljer dessa utrustningar, med komposteringstankar, se broschyr A2T AB Paketlosningar ver 2

Alternativet för fritidshus är att kommunen eller en bonde satsar på en reaktortank för våtkomposteringen och slamsugsbilar kör till de enskilda fritidshusens septiktankar och tömmer dessa.
Extremt snålspolande toaletter (0,6l/spolning) anknyts då till septiktanken. BDT vattnet tas till en markbädd på tomten/i närheten av egen tomt. Omfattande grävning undviks, befintliga septitankar och markbäddar kan behållas. Utrustning som krävs är en annan toalett och ett rörsystem med vaccumpump mellan toa och tank. Se info, Infoskrivelse Tofso 2017-03-16 och bilaga Bilaga 1

En fast boende familj beräknas inte behöva tömma anläggningen mer än en gång per år, fritidsboende betydligt mer sällan.
Toaavfallet körs till en anläggning där det våtkomposteras och hygieniseras. Därigenom bryts ämnena ner. Eftersom avfallet är så tort tar våtkomposteringen enbart 3-4 veckor.

  • Det höggradiga och värdefulla näringssubstrat som kommer från behandlingsanläggningen är garanterat fritt från smittämnen, d v s hygieniserat och kontrollerat. Smittämnena bryts ner i en 14 dagars process. Därefter kan produkten användas som gödsel på åkrarna.
  • Det bonden i detta fall sprider på sina åkrar är inte rötslam. Inte heller slam från ”vägar och industrier”. Det har dessutom inget med vare sig mjölkproduktion eller andra livsmedel att göra,
  • Vad gäller läkemedelsrester är det konstaterat att dessa är betydligt lägre än det kommunala reningsverk släpper ut i våra vatten, där de bryts ner mycket sämre och gör betydligt större skada än i jord.

Detta till skillnad från det slam som reningsverken får efter reningen.
Slammet från reningsverken har man idag problem med att bli av med (kvittblivning kallar kommunerna problemet), och bönder betalas för att sprida slammet. Dock vill inte vare sig LRF eller mejeriföreningarna, t ex Arla, godkänna detta. Slammet innehåller stora mängder giftiga ämnen, eftersom avloppsvattnet till reningsverket är allt vatten från både toaletter, industrier och vägar.
Vid reningen används flockningsmedel, aluminium eller järnföreningar, som då de sprids på åkrarna ”suger” åt sig näringsämnena fosfor och kväve, så bonden riskerar att efter gödsling med slam från reningsverket få en mer ofruktbar mark än tidigare. I Stockholmsområdet kör man slammet på tåg till Aitikgruvan och tippar det rakt ner i den nedlagda gruvan, Orsa skickar sitt slam till Särna, där slammet läggs på områden som ändock är förorenade av den tidigare blygruvan.

Torr toalett = Spolfri Toalett

Rent vatten med eget reningsverk. 

Hans Lönns (civilingenjör VoV) smarta reningsverk kostar inte mer än ca 20 000 kronor och vattnet blir glasklart och så rent att det går att bada i.  Hans bor på Älgö strax sydost om Saltsjöbaden. Han bor i ett vinterbonat fritidshus med alla moderna bekvämligheter, men spartanskt och naturnära. Hans smarta reningsverk kostar inte mer än ca 20 000 kronor och vattnet blir glasklart och så rent att det går att bada i.
Se Artikel i VVS forum 2001/5  och Vi i Villas hemsida

Snurredass
På många fritidshus i Norge installeras Snurredass, se t ex denna försäljningssida.
Genom att behållaren har flera utrymmen, så kan första utrymmet användas det första året, det andra andra året och det tredje utrymet det tredje året. Därefter har skiten bunnit färdigt och kvar är lite jord på botten som kan användas som bra gödning på rabbatterna.

Compostera
Varför göra avloppsvatten ?    Nu kan vi börja ta “vattenfria” toaletter på allvar !
Spolvattnet från ett WC gör vår dagliga 1,2lit avfallsvolym 20 – 40 ggr större …  det betyder att vi gör 30-40 liter avloppsvatten för transport av vår 1,2 liter avföring och urin — WCt förstorar vår utsläppsvolym ca30 – 40ggr !
Då kan vi inte längre ta hand om vårt kroppsavfall på platsen utan skapar ett behov av UTSLÄPP av kloak-vattnet i ett AVLOPPSSYSTEM …
Jämför med en attraktiv, funktionssäker, spolfri toalett och ett hanteringssystem som kan processa vårt 1,2 liter excreta på platsen utan transporter och utan olägenheter.  Då säger många att vi har utfört vårt Columbi Ägg trick, det som löser ett stort antal problem med ett trick.  Det ger upphov till många frågor … hur kan det fungera ?
Skeptiker undrar hur man kan ha en REN toalett utan spolning ? Sanningen är att spolningen i WCt är inte för rengöring … om det ska bli RENT i WCt får vi ofta ta till den där borsten, som står lite i skymundan bakom stolen … vattenspolningen är avsedd för transport.  KlokToalett löser “rengöringen” genom bättra design av skålen, en optisk illusion och genom ventilation av stolen som gör att inget syns, ingen lukt kan komma upp eller ut i badrummet. När inget syns på den mattsvarta ytan och inget luktar, tröttnar de flesta på att bekymra sig när det inte gör någon skillnad … Om något syns är det naturligtvis lätt att ta bort det med vatten och en borste men erfarenheten visar att det sker mer sällan i CompostEra-stolen än i ett WC se www.compostera.se
Men den spolfria toaletten tar ju bara hand om toalettavfallet … så gråvattnet då ?
Havs och VattenMyndigheten säger att gråvatten som markinfiltreras i glesbygd inte är något hot mot Östersjön eller grundvatten efter en enkel markbaserad infiltration … då kan det göras till en bevattningsresurs. Fokus ska läggas på toalettavfallet säger Hav-och VattenM.
Den viktiga egenskapen är att när man fångar växtnäringen (toalettavfallet) för återvinning, innan man producerar sitt avloppsvatten så motsvarar det en rening som är mer eller lika effektiv som många av de bäst fungerande mini-reningsverken.  Med den strategin behöver reningsverk inte köpas för 5 ggr mer Kr,  installeras med alla problem som kan uppstå plus att reningsverk, som är skötsel-intensiva inte behöver den skötsel och underhåll som är ett villkor för att reningsverk ska fungera.
När man ser att den enkla åtgärden att installera en toalett, som inte skapar behov av komplicerad och ofta instabil avloppsrening,  kanske väljs bort av oro för att det kan bli estetiska, kulturella frågor, som inte har med funktionen alls att göra. Då kan det viktigaste bli att visa hur det estetiska kan tas med i beräkning och minska oron att man kommer att blir hånad för att inte följa vanan.  Reaktionen till något nytt som dessutom kan associeras med primitivt och gammalt som torrdass kan göra att några inte vill ha det av psykologiska skäl.  Men det är inte skäl nog att döma ut produkten för de som vill ha den och dess funktion.
Lösningen för ett par i Storuman som vill bygga en ekoby, och vårdar planeten och vårt ekosystem, fann att lösningen med torra toalösningar var en lämplig väg att gå för att återföra näringen från avfallet till jordbruket.
Jordbrukaren som Compostera arbetar med, Jan Klasson är enig med mig att man har ingen annan väg att gå:
Hans växtnäring använder han på sin egen gård och får billig ren gödsel och han tror att det här kommer att göras lite överallt i landet om några år
Se även denna länk till nättidningen peak-oils.se,  och en intervju med Carl Lindström om Compostera toalettens funktion.
Och så i Covid-19 tider: CompostEra does not expose us to airborne viruses and bacteria, which can be transmitted to people flushing toilets [through aerosols] … the microscopic droplets of water, that are the most common ways that virus are transmitted by sneezing, coughing , singing or laughing…

Förbränningstoaletter

Allt fler väljer alternativet förbränningstoalett, själv har jag en bekant som sedan flera år använt en förbränningstoalett och är helnöjda med den. Lite aska att tömma från en askpotta en gång i månaden för två personer, då snackar vi ca två till tre deciliter aska.
För att på ett enkelt sätt beskriva funktionen och tillförlitligheten har jag saxat en del av nedanstående text från Test Fakta: 

Flera olika fabrikat finns idag och hela idén bygger på att urin och fekalier förbränns till aska under hög temperatur, cirka 600 °C. Askan, som är helt luktfri, samlas i en behållare och kan med fördel tömmas i trädgården där den fungerar som gödningsmedel.

Laboratorietestet har utförts av SMP Svensk Maskinprovning i Skånska Alnarp och omfattar momenten: hanterbarhet, prestanda och säkerhet. Under momentet hanterbarhet har laboratoriet bland annat bedömt tillverkarnas instruktioner för installationen, applicering av toalettpåsen och hur lätt det är att kommat åt och tömma askpottan.

Själva toaletten är enkel att koppla in. Det krävs bara en jordad stickkontakt för att den ska fungera. Och sätter man den i ett gammalt utedass klarar förmodligen de flesta att såga upp hål för skorsten och ventilation. Men ska den stå i utrymmen som kräver ingrepp i isolerade väggar eller tak blir det förstås besvärligare. Då kan det vara enklare att kalla in någon som har rätt verktyg.

Energiåtgången för en ”spolning” ligger i genomsnitt på cirka 1,5 kWh. Vad man dock ska vara medveten om är att toaletterna suger rejält med luft vid förbränningen, vilket kan påverka inomhusklimatet. Här är speciellt ett fabrikat väsentligt bättre än andra från övriga toaletter är att den tar luften från utsidan och har därigenom ingen påverkan på inomhusklimatet. Viktigt att notera är att noggrant följa de instruktioner som anges då man har att göra med en förbränningskammare.

Källa: http://www.testfakta.se/sv/hem-hushall/article/stora-skillnader-i-forbranningstoaletters-effektivitet-och-sakerhet

Att välja en förbränningstoalett är att göra miljön en tjänst:

  • Framförallt om den drivs med grön el.
  • Ingen anslutning till vatten – Inget slöseri med dricksvatten.
  • Inga kostnader att gräva.
  • Inga avloppspumpar eller avloppskvarnar.
  • Avdödande av mikrober (smittämnen).
  • Om du befinner dig på landsbygden kanske ett alternativ kan vara att samla upp urin i ett kärl, späda med lite vatten och gödsla med i rabatter (så har man gödslat blommorna i alla tider)

Finns det några Nackdelar?

  • Dyrt med de filter du måste använda? Knappast!
  • Om du räknar med att inte ansluta till kommunalt VA nät
  • Om du inte kommer att betala en dyr fast avgift per år
  • Om du inte kommer att betala för en massa spolvatten
  • Vi kanske är många som väljer förbränningstoa och kan göra stora gemensamma inköp av filter vilket kan innebära rabatter.

Hoppas att ovan nämnda kan vara en vägledning och argument för att göra ett hållbart val framför kommunalt VA.

Mot en hållbar framtid med VA i Tiden/Kent Leonardsson

Trekammarbrunn och infiltrationsanläggning

Alternativ till infiltrationsbädd kan vara en compactinfiltration. Då kan man minska anläggningsytan från 30m2  till 12 m2   och betydligt minska maskinkostnader och inköp av grus. Det ger dessutom mer kontroll och bör underlätta för miljökontorens kontroll eftersom möjlighterna att göra fel vid montering minskar. Se t ex denna länk:   ny-kompakt-kassett-för-infiltration eller kompaktbädd.

(Erhållen kommentar: Det har visat sig att folk vill ha vattenspolning.

Att dom inte skulle funka mycket bra är nog en myt som odlas och understöds av entrepenörer som med dessa smarta lösningar får mindre jobb/inkomster.

Här i  vårt område har det visat sig att entrenörer som utåt avråder från compactlösningar, ändå väljer compactsystem när dom skall restaurera sina egna avlopp……..   Det finns naturligtvis tester som visar att dom är fullgoda för annars skulle ju inte miljökontoren godkänna dom….

Det är mycket tjafs om vaccumtoaletter. Som vanligt i Sverige idag så går man direkt på det mest krångliga och som alltid det dyraste och mest sårbara systemen.  Snart går det väl så långt att allt som inte har en display på sig anses som ofungerande.

Vaccumtoaletter är befogade i flygplan. Men på land kan man hellre välja en urinseparerande  snålspolande WC av vanlig typ, alltså utan trycksatta system och dyra krånglande vaccumpumpar.
Dom kostar från ca 7-8 tusen och uppåt. Vid en urinspolning åtgår kanske bara en halv deciliter vatten och vid fekaliespolning typ 6-7 deciliter. En familj kan hålla på i månad efter månad, kanske upp emot ett år, innan dom ens fyllt en 1000 literstank.  Kostnaden för en 2-3 tusenliters tank  är nog ganska försumbar i förhållande till ett vaccumsystem.)
Minireningsverk

Länsstyrelserna för Stockolm, Västra götaland och Skåne gjorde 2009 en utredning om minireningsverk och behovet av tillsyn. Rapport tillsyn (1)- minireningsverk

De bästa minireningsverken är jämförbara med kommunala, enligt husagare.avloppsguiden.se

Olika områden i Sverige som sökt alternativa va reningsmöjligheter.
Finspång/ Bränntorp

Synpunkter va förslag 2016-10-21

Köping /Norrmälarstrand

Presentation alternativa lösningar,stormötesinfo
Alternativa lösningar, text

Några leverantörer av avloppslösningar

BMED (diskussioner med Köping/Norra Mälarstranden
4evergreen (Diskussioner med Åstorp/Magleby m fl)