Med varmare sjövatten ökar kraven på vattenrening.
Resultatet blir dyrare vatten för över två miljoner människor.
I dag är Mälaren täckt av is i genomsnitt 80 dagar per år, men enligt nya beräkningar från SMHI kan det ha minskat till mellan 20 till 40 dagar om året vid sekelskiftet och vissa år kommer det inte finnas någon is alls.
Temperaturen i vattnet beräknas öka med 1,5 till 2 grader vid ytan, och åtminstone med en halv grad vid botten.
Det här får stora konsekvenser för upptagningen av dricksvatten från sjön, för varmare vatten innebär fler bakterier och större risk för rejäla algblomningar som medför giftiga ämnen som man måste ta bort för att göra vattnet drickbart.
Villaägarnas oro för att va näten går samma väg som elnäten
Villägarna har lyft upp frågan, ifall stora bolag kommer att investera i de kommunala va-näten. Detta för att kommunerna inte klarar underhållet mot nuvarande taxor och ser sig förhindrade att höja dem 2-3 gånger dagens nivåer. Då skulle externt kapital vara en möjlighet. Risken är att va-marknäten övergår från kommunal ägo till externa bolag som i monopolställning, liknande den för elmarknaden, kan ta ut i stort sett vilka priser som helst för förbrukning och nätavgift.
VA näten behöver rustas för mycket stora summor.
Pengar behövs till detta 7:e AP fonden och SPP diskuterar i denna artikel 2017-11-17, om att släppa in privat kapital till dessa investeringar. Pensionskapitalet stödjer sig bl a på denna rappor, Förstudie-Vatten
Artikeln presenterade i flera tidningar, som t ex fastighetstidningen och Offentliga affärer.
Flera reaktioner erhölls på den artikeln.
Är det bl a därför kommunerna vill ha oss som nya kunder där vi nyss betalt för nya va nät och ansluts till gamla havererande nät i städerna?
Men även våra va-anslutningar för hundratals miljoner kronor, man talar om tiotals miljarder skall investeras på landsbygden och i fritidshusområden , ger ju jobb (som vi fastighetsägare betalar), se t ex denna artikel för Bergkvara om Storsatsning ger svevia jobb i två år.
”Och när vi tvingas in i ett befintligt nät som är behäftat med stora eftersatta underhåll så blir man delägare till hela ”skiten”! Och kommunerna har rätten på sin sida att täcka sina kostnader! Det enda formella kravet är att man inte får ta ut för mycket via taxorna så att ”överskottet” kan gå till vård, skola och omsorg!”
2016-07-04, VA fakta, VA branchen i samverkan.
Svenska VA-chefer spår framtid med översvämningar och chockhöjda va-taxor
En ny undersökning från VA-Fakta målar en dyster bild av statusen på Sveriges VA-nät. Även förutsättningarna att klara nya utmaningar bedöms som låga, menar svenska VA-chefer….
Lite räkneexempel på investeringar på sveriges alla små avlopp:
Räknar man för små enskilda avlopp på att kommunerna tar en anslutningsavgift på 250 000 kr (200-800 000) och fastighetsägaren investerar 100 000 kr (50-150 000) och det åtgärdas 250 000 avlopp (miljöministern talar om 250 000 avlopp, 2017-11-09) så blir kostnaden för detta nästan 90 miljarder kronor.
Momsen är då knappt 20 miljarder. Om resterande belopp 70 miljarder delas lika mellan löner och material, och att 60% av lönen skall betalas i skatt så får kommunerna in ca 20 miljarder i skatt.
Webbredaktörens egen fundering: En del av dessa miljarder kan man sedan lotsa vidare i direkta bidrag till kommunerna för att renovera reningsverk och va ledningsnät. Det behövs ju.
Det är många som intresserar sig för de stora investeringarna som skall göras i va systemen.
VVS fabrikanterna vill ha sin del av kakan.
Så här skriver man på sin hemsida:
Nya regler för små avlopp dröjer
samt i ett pressmeddelande 2017-03-23: 45 år innan alla avlopp i Sverige är renade
”I Sverige finns 950 000 fastigheter med avlopp som inte är anslutna till kommunens avloppsnät. Av dem beräknas 350 000 vara undermåliga, varav 180 000 olagliga. Med dagens takt skulle det ta 45 år att åtgärda alla undermåliga avlopp. Nu föreslås nya regler som bland annat ställer krav på kontroller av nyanlagda enskilda avlopp…”
Kommentarer
2017-11-16. Jag letar i det nyutkomna materialet men hittar inte det jag söker. För inte så länge sedan kom debatten upp med t o m. uppskattade miltals av ledningsnät i Sverige och det som nu tas upp men nu talas det bara om de ekonomiska lösningarna. Det som saknas är ju de personella resurserna. D v s. Även om pengarna skaffas fram krävs en så lång tid att få fram erforderliga personella resurser för att ta itu med problemet ien nationell storsatsning. Tidigare fick det bli vid att gamla skadade, rostiga ledningsnät byts ut vartefter problemen dyker upp på skilda ställen i landet.