DD/ Jorden vi ärvde – och förstörde!

Vår åkermark, vår odlingsjord utsätts idag för en rad hot av skilda slag: monokulturer, bekämpningsmedel, konstgödsel, torka och andra klimatförändringar för att nämna några. Om vi till detta lägger alla de ämnen, föroreningar och gifter som sprids ut på denna mark från våra så kallade reningsverk börjar vi kanske ana vad avloppsslammet kan innebära för vår hälsa respektive för matjordens hälsotillstånd. Och i slutändan om vår förmåga att överhuvudtaget föda en ökande befolkning, i Sverige och i världen.

”Hej, tack för din fråga. Det är en viktig och intressant fråga som berör många människor. Jag ska försöka ge dig ett så bra svar som möjligt.

Slam från reningsverk är ett avfall som bildas när avloppsvattnet renas. Slammet innehåller både nyttiga näringsämnen som fosfor och kväve, och skadliga ämnen som tungmetaller, läkemedelsrester och miljögifter. Dessa ämnen kan komma från hushåll, industrier, sjukhus och andra källor som ansluter till reningsverken.

En del av slammet används som gödsel på åkermark, eftersom det bidrar till att återföra fosfor till marken och förbättra jordens struktur. Fosfor är ett viktigt ämne för växternas tillväxt och utveckling, men det är också en begränsad resurs som riskerar att ta slut i framtiden. Därför vill man inte slösa bort fosforn i slammet genom att bränna eller deponera det.

Men det finns också stora risker med att sprida slam på åkermark. De skadliga ämnena i slammet kan förorena marken, grundvattnet, ytvattnet, och livsmedel som odlas på marken. Det kan leda till negativa effekter på miljön, djuren och människornas hälsa. Till exempel kan kadmium, ett tungmetall som finns i slammet, orsaka benskörhet, njurskador och cancer hos människor. Andra ämnen i slammet kan störa hormonsystemet, påverka fortplantningen och skada nervsystemet.

Det finns lagar och regler som ska skydda människor och miljö från de faror som slammet medför. Till exempel får inte slam spridas på åkermark där det odlas grönsaker, frukt eller bär som äts råa. Det finns också gränsvärden för hur mycket skadliga ämnen som får finnas i slammet och i marken.

Så för att svara på din fråga: Nej, det är inte bra att lägga slam från reningsverk på vår odlingsmark där vi odlar vår mat. Det är ett riskabelt sätt att hantera ett avfall som innehåller gifter. Det finns bättre alternativ som är mer hållbara och säkra för människor och miljö.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du vill veta mer kan du läsa de källor jag hänvisat till i mitt svar. ”Ha en trevlig dag!”

Apropå ovanstående rader kan vi konstatera att:

1) Miljödepartementet är nedlagt, 2) lagar som syftar till att skydda medborgarnas hälsa har stora brister vilket inte minst fallet i Blekinge Flygflottiljen F 17 visat, 3) kraftiga nedskärningar av medel för att värna miljöskyddet i senaste statsbudgeten och 4) att vår Klimat- och miljöminister – Romina Pourmokhtari – som ansvarar för frågor som rör klimat, miljö, kemikalier, avfalls- och kretsloppsfrågor, strålsäkerhet, miljöprövning, biologisk mångfald, havs- och vattenmiljö och dess förvaltning, artskydd, Agenda 2030, friluftsliv och cirkulär ekonomi sagt följande:

”Om man bryter mot lagar och stjäl saker, då kan man inte komma på möten på Regeringskansliet.”

Ulf Svensson, tidigare forskare på Chalmers Arkitektur