BBlat- Västmanlands län/ Hoten mot Mälaren: ”Kemisk cocktail”

Mälaren, Sveriges tredje största sjö, förser drygt två miljoner människor med dricksvatten – men den är utsatt för miljöhot.

Övergödningen har varit ett känt och ett väl kartlagt problem i flera decennier. Jordbruk, industrier, enskilda avlopp och reningsverk brukar nämnas som bovar i dramat. Övergödning bidrar till algblomning, vilket kan skapa syrebrist som kan slå ut bottenlevande djur och fiskar när det bryts ner.

Mälardalen har en snabb befolkningstillväxt och mycket jordbruk, en del av Mälarens problem med övergödning anses komma från de näringsrika jordarna.

I sommar har det tidvis varit skyfallsliknande regn som mättat marken och spolat med sig näringsämnen till Mälaren, något som kan ha förvärrat situationen.

– Kraftiga regn på vintern och sensommar regn kan göra att det ”flussar” ut ifrån åkrar och reningsverk som inte orkar med när det kommer sådana mängder vatten, säger Stina Drakare, forskare på Institutionen för vatten och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som skrivit rapporter om tillståndet i Mälaren.

Hon påpekar att det behövs fler åtgärder för att det inte ska läcka ut kväve och fosfor från bland annat avföring, urin och jordbruket i sjön.

– Mälaren är en fin sjö med många vikar, olika djup och många arter. Men det finns hot eftersom det bor många människor kring Mälaren. Man kan inte säga att Mälaren mår bra, men den mår bättre än vad den gjorde förut. Vi började miljöövervakningen i mitten av 1960-talet, men man får inte nöja sig utan måste fortsätta att vidta åtgärder.

Det som händer på land hamnar i sjön.

– Det har blivit bättre om man jämför med 60-talet när man inte renade avloppet alls. Men det finns gamla synder kvar från när man släppte ut orenat avlopp i sjön. De bottensediment som finns i Mälaren är väldigt näringsrika och det läcker fortfarande upp näring från dem som påverkar sjön än i dag, säger hon.

Vad ser du för hot?

– Övergödning och klimatförändringar. Klimatförändringar ger extremväder som påverkar allt. Övergödningen gör att vattnet blir skiktat under en väldigt lång period på sommaren och då hinner syret ta slut i bottenvattnet.

Susanna Hansén, vattensamordnare Västerås stad, säger att Mälaren är en starkt påverkad sjö.

– Det finns helt klart en stor påverkan från människor som bor runt sjön. Det mest påtagliga är övergödningen. Det brukar märkas inte minst sommartid när man får algblomning. Övergödningen behöver vi jobba vidare med. Bland annat se till att näringen blir kvar på åkern, det vill ju alla. Men övergödningen är kopplat till städerna också. Det behövs bra rening på avloppsreningsverk och att dagvatten fördröjs och renas innan det släpps ut.

Susanna Hansén menar också att Mälaren även är fysiskt påverkad av kajer och småbåtshamnar som förändrat strandmiljöerna.

– Tittar man på hur mycket infrastruktur det finns runt Mälaren ser man att strändernas naturliga renande funktion tagits bort. Det behöver man tänka på när man exploaterar. Sedan är det förstås det här med miljögifter och kemikalier.

Några miljögifter som har börjat tilldra sig uppmärksamhet är PFAS, industriellt framställda kemikalier som är svåra att bryta ner. Dessa finns i en mängd olika saker, bland annat i kläder och kosmetika. Livsmedelsverket skriver att ”De vanligaste källorna till exponering av PFAS för människor är via livsmedel, inklusive dricksvatten.”

Susanna Hansén påpekar att så fort man börjar mäta PFAS brukar man hitta det i varierande halter.

– Det finns överallt. PFAS är en stor grupp av ämnen, flera tusen ämnen ingår i den gruppen. Det är kemikalier vi behöver ha koll på. Helst skulle man önska att sådana ämnen förbjöds, säger hon.

Exponering av förhöjda halter PFAS under lång tid har visat sig påverka blodfetter, bidra till en reducerad födelsevikt samt påverka leverceller. Den effekt som noterats vid lägst exponeringsdos är påverkan på immunförsvaret”, skriver Livsmedelsverket.

Forskaren Stina Drakare säger att det finns alla möjliga ämnen som man inte tänker på som ett miljögift och att PFAS är svårt att rena bort.

– Det är en kemicocktail som kommer ut från våra reningsverk och läckage från marken i övrigt. Det är PFAS och hormoner från p-piller som kan vara skadligt för groddjur, fiskar och salamandrar. De får en hormondusch som gör att hanarna ser ut som honor, säger hon.

Ingrid Hägermark är förbundschef på Mälarens vattenvårdsförbund, som har till uppgift att bedriva miljöövervakning och ta fram underlag för tillståndet i Mälaren. Hon säger att det inte finns något avloppsreningsverk som släpper ut ett hundraprocentigt rent vatten.

– Det kommer fortfarandet med en del grejer i det vattnet.

PFAS har hittats i Mälaren och börjat kartläggas.

– Sedan år 2017 har vi börjat titta på det runt om i Mälaren. Och man har hittat det i större utsträckning än man trodde att det fanns. Börjar man ta prover hittar man det lite överallt. Vi är mitt uppe i det här och kartlägger nu, säger hon.

– Men trenden för många gamla problematiska miljögifter är att de minskar, exempelvis kvicksilver. Det har man jobbat aktivt med under flera årtionden med att fasa ut, säger Ingrid Hägermark.

Även tributyltenn (TBT) som tidigare fanns i båtbottenfärger (förbjöds 1989) är ett miljögift som hittats i bottensediment över hela Mälaren och det har hormonstörande egenskaper.

– Där ligger vi över gränsvärdena i 75 procent av de platser vi har tagit prover, och det är på över 40 platser. Man brukar ha de problemen i hamnarna, säger Ingrid Hägermark.