Men är det dimensioneringen av VA-systemet som brister? Är det byggandet och planerandet av nya hus, kvarter och hårdgjorda ytor som fallerat? Eller är det dagvattnet som snabbt fyller på VA-nätet vid skyfall som sedan läcker, fyller källare, reningsverk och ibland går i baklås och sprider bajsvatten här och där som är akilleshälen?

Detta senare hände för två år sedan i förortssamhället Enskede i Stockholm, där flera hundra källare fylldes med bajsvatten. Det har blivit en dyr affär för huvudstaden och dess skattebetalare.

Läckor som ibland innebär att färskvatten och avloppsvatten hamnar på fel ställen är både problematiskt och kostsamt. Att samköra dagvatten och avloppsvatten i samma VA-nät som i dag är inte heller långsiktigt hållbart. Det skulle innebära drakoniska kostnader att dimensionera rörledningar, pumpstationer och reningsverk för alla tänkbara framtida vattenflöden.

Denna insikt håller på att spridas till världens megastäder som New York. Nu gäller det att hitta platser inom staden dit vattnet kan ledas i stället för att bygga underjordiska reservoarer som snabbt skulle fyllas igen och kosta flera miljarder dollar. Frågan är hur vi löser denna problematik och samtidigt ser till helheten i VA-systemet, för det är inte bara blandningen av dagvatten och avloppsvatten som är problematisk.

En av de största läckorna i dagens avloppssystem är reningsverken. Reningsverken producerar inte bara någorlunda rent vatten – förutom de gånger man släpper ut orenat vatten vid skyfall (vid bräddningar eller produktionsstöringar), vilket sker allt oftare i ett förändrat klimat såsom ovädret Hans har visat – utan också avloppsslam. I avloppsslammet samlas föroreningar, gifter och skadliga ämnen som läggs på åkermark, där vi odlar vår mat.

Till detta ska också läggas den påverkan som vår odlingsjord är utsatt för i övrigt; monokulturer, bekämpningsmedel, konstgödsel, torka, översvämningar och annan påverkan av det förändrade klimatet. Självklart påverkas vårt omgivande vatten på olika sätt av denna hantering där flera av våra 16 miljökvalitetsmål på sikt hotas som: grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag och ingen övergödning.

Faktum är att vi missat samtliga av dessa miljömål som relateras till vår för samhället centrala resurs, vårt vatten. Faktum är också att vi missat övriga miljökvalitetsmål med ett undantag – skyddande ozonskikt.

Men det finns hopp om en annorlunda hantering av våra vattenresurser. Kanske kan vi tala om en vattendelare i samhällsplaneringen, bort från stuprör och vattentäta skott. I Helsingborg finns initiativet ”Tre rör ut”. Det är ett systembygge som separerar alla avloppsfraktioner och tar vara på växtnäring, energi och vatten. Inget går till spillo. Vi slipper också att avloppsslam från reningsverk hamnar i odlingsjord.

Runt 700 000 enskilda avlopp renas via utnyttjandet av det naturbaserade reningssystemet ”trekammarbrunn–markbädd–markretention”. I dag hotas detta system av landets 290 kommuner som vill tvångsansluta dessa till de kommunala reningsverken.

I forskning beställd av Havs- och vattenmyndigheten, granskad av Forskningsrådet för hållbar utveckling (Formas), har två forskare konstaterat att dessa 700 000 fastighetsägare har en bättre, eller i vart fall likvärdig rening, jämfört med det kommunala alternativet. Och här sker heller ingen bräddning till skillnad från de kommunala reningsverken.

Man kan i denna uppräkning av alternativen också tillägga att det finns toaletter som varken behöver vatten eller kräver avlopp och som producerar den bästa växtnäringen, duschar som sparar 90 procent av vattnet och 80 procent av energin, vattenarmaturer som sparar upp till 98 procent av vattnet. Dessutom finns cirka en miljon brunnar i detta land som borde värnas i dessa orostider.

Det förslag som nu ligger på bordet från branschorganisationen Svenskt Vatten, att satsa 560 miljarder kronor till 2040 på att lappa och laga ett utdaterat VA-system, är kanske inte den optimala investeringen. Låt fler aktörer vara med och lägga synpunkter på denna gigantiska investering, så kanske vi når fler av våra miljökvalitetsmål och får ett långsiktigt hållbart system med avseende på miljö, ekonomi och som är socialt acceptabelt.