2023-01-16, VA-i-tiden, Webbredaktören tar till orda

(Mailet som gick ut till ca 600 mailadresser enl nedan hade följande text (blåmarkerat) och innehöll en länk till just det inlägg som du läser nu. Inläggets text, se längre ned (svart text)

Ärende: VA-i-tiden, Webbredaktören tar till orda. 2023-01-16
Huvudsakligen skrivit om Köping och tvångsanslutning av VA. Därtill som vanligt strukturerat upp tidningsartiklar,  insändare och mail och sammanställt dessa i länkat brev, (anm: dvs till just det inlägg du har öppet just nu, se texten  längre ner. )
Brevet går som vanligt till:
  • De som bor på Köpings NorrMälarstrand, dvs på fritidshusområdena på Stäudd, Dåvö och St. Aspholmen, samt fastighetsägare/vattenägare berörda av ledningsdragningen.
  • Politiker och tjänstemän i Köping som kan vara berörda
  • Riksdagsledamöter som agerat kring VA frågan. 
  • Villaägarnas representanter samt de vi fört samtal med i miljö och jordbruksutskottet, samt i civilutskottet i riksdagen.
  • Experter  och andra kring VA frågor.
  • Andra berörda av utdömda avlopp och tvångsanslutningar till kommunala VA system runt om i landet, från Piteå i norr till södraste Skåne. 
  • En del tidningar- både lokalt och nationellt.
/Anders
webbredaktör för VA-i-tiden.se)


2023-01-16, VA-i-tiden, Webbredaktören tar till orda

Hej

Jag kan efter mina år med VA frågan inte se, att det finns mer än pengar i VA spelet, det är bra för kommunernas ekonomi att exploatera områden med argumentet om att avloppen ger så stora utsläpp. Miljöargumentet är svepskäl. 

Fundera bara på vad det innebär att fylla halva Köpins silo med avloppsvatten, 56 000 m3,  och släppa ut det i Mälaren, det är så mycket, som bräddas varje år. Därtill ett ledningsnät som läcker som ett såll, och vars underhåll ligger på en takt på 150-350 år.  ( Så här illa gick det i Askersund för dricksvatten)  Det avloppsvattnet som läcker ur ledningarna rinner också ner i Mälaren, om våra avlopp gör det.

Men reningsverkets regelverk styrs av Naturvårdsverket, och kommunen har ordentligt tilltagna tillstånd till att släppa ut avlopp i sjön, liksom “renat” vatten från reningsverket. Drick det renade vatten från reningsverket och du inser strax att du skulle låtit bli. Men sjön är stor, så det gör ju inget- eller hur?? med lite växtnäring som fosfor och kväve, medicinrester, dioxiner, hormonstörande ämnen, PFAS mm.  Men djur, fåglar, växtlighet påverkas, t ex som i denna studie: Tunga läkemedel och förbjudna miljögifter i uttrar.  Se även den vetenskapliga källan: Miljögiftsbelastning i utter

Avloppsslammet i reningsverken som blir kvar efter reningen som restprodukt från avloppen från hushållen, men också från avloppsvatten från industrier, hustak, vägar mm sprids på åkrar.
För oss på NorrMälarstrand i Köping så sprids det dels i närheten av våra områden, dels körs det bort med några hundra lastbilar med släp varje år,  idag via Biototal till Kils kommun i Värmland. Där sprids det på åkrarna, på samma sätt som Katrineholms avloppsslam spreds på åkrarna i Tränsta i Hallstahammars kommun. 1 cm skit hamnade där på 520 000 m2, 52 ha och dubbla 5 årsgivan spreds inom året. Häll ut dasstunnan från stugan och se hur många m2 det blir av det avvattnade slammet 3-4 m2 kanske. Men det är fruktansvärt farligt och kostar dig många hundra tusen att åtgärda.

Men när avloppslam ligger som gödsel på åkrarna så gäller jordbruksverkets regler, och då fångar marken upp allt, inkl fosfor, PFAS, medicinrester etc. Ett p-piller/ 2 m2 räknar man med efter en sådan gödselgiva. Det är där vi odlar mat sedan! Se Childrens health defense/ How Toxic ‘Forever Chemicals’ Contaminate Your Food och Slamspridning på åkermark skadar folkhälsan mer och mer!

Däremot för enskilda avlopp gäller Havs och Vattenmyndighetens regler, och då fångar inte marken upp något, markretentionen är obefintlig enl regelverk och domstolar. 

 

Att sunt förnuft och naturvetenskap säger något annat tänker man inte låta sig styras av i t ex Köpings kommun. I Dals Ed, Orsa och Umeå har man backat och slopat verksamhetsområdena. Där fortsätter man med de enskilda avloppen. I Växjö och Hörbys kommuner har man sagt i miljönämnderna att det är kommunen som måste bevisa att den enskilde fastighetsägaren är skyldig, inte tvärt om. Mp har reagerat starkt och överklagat i Växjö och krävt att man följer lagen- inte vetenskap och sunt förnuft.
 
Runt om i landet så tvångsansluts fastighetsägare. En av Dalarnas kommunalråd sa till upprörda bybor- vi har inte råd att låta bli (att bygga kommunalt VA och exploatera området). Det är flera som yttrat sig på samma sätt. 

Tyvärr är det som Ulf Svensson skriver i DalaDemokraten, Landsbygdsborna behandlas som luft gällande VA-frågan: “Frågan handlar om landsbygdens överlevnad – tvångsansluta alla hushåll till de kommunala reningsverken och därmed ta död på svensk landsbygd eller satsa på effektiva, sorterande metoder med möjligheter att återföra växtnäringen till jordbruket och få landsbygden att blomstra. Frågan handlar också om våra storstäders försörjning av allt från energi, rent vatten, byggmaterial till vår livsmedelsförsörjning. Utan en levande landsbygd är det inte möjligt. Ett robust land eller ett sårbart Sverige. Ett land där kunskapen och engagemanget växer eller där medborgare körs över. Frågan är vilken väg den nya regeringen väljer?”

 

Att jaga bara fosfor från enskilda avlopp, och ignorera markretentionen, och inte se de totala utsläppen är en fascinerande suboptimering. Så här ser en jämförelse ut mellan enskilda avlopp (EA) och kommunala reningsverk (KARV).  Och  så här för mängderna fosfor.
För NorrMälarstrand i Köping gäller att 20 kg fosfor släpps ut i mark före markretention, jämfört med 1100 kg ut i Mälaren från det kommunala reningsverket i Köping enl pläderingen i MMD 2018, se Peters anförande, sid 9. 

Igenväxning av sjöar är rent principiellt en naturlig process. Problemet är överdriven näringstillförsel som medför snabbare igenväxning än den naturliga. Frågan är om det inte finns viktigare saker att spendera huvuddelen av pengarna på, t ex stoppa tillverkning av naturfrämmande, persistenta kemikalier och bygga hållbara avloppssystem i kommunerna. 

Kommer sanningen ut om markretention tror jag att många på landsbygden som bor där eller som har fritidshus där kan andas ut och se framtiden an med tillförsikt.

 

Fråga från allmänheten till fullmäktige: Vad betyder kommunala lån för den enskilde?

En av dem som tvingas sälja om det blir kommunalt VA är Gerd på Stäudd. Hon berättade om sin situation i ett Kalla fakta program i TV4 år 2017

Nedanstående hade jag jag skrivit ihop med henne, för att fråga fullmäktige 17 dec -22 om hur de skall lösa hennes situation, eller om det är ok att driva bort henne från sitt hem, för att andra skall få kommunalt VA. Nu blev frågan inte ställd på fullmäktige, så jag skickar den till er läsare i stället. 

Ordförande, ledamöter, åhörare.

Jag skall tala om kommunala lån för anslutningsavgiften för VA.
 Min fråga är- Skall Gerd på Stäudd slängas ut av kommunen pga VA projektet.
Frågan ställdes också 2018 i Munktorps kommunhus, då ni politiker åkte runt och svarade på medborgarnas frågor. Den fråga blev dock inte besvarad utan nedtystad  av S efter visst tumult. 

Vid förra fullmäktige (okt -22) så talade Christer Nordling om konsekvenserna- konsekvenserna för VME, pga utlagda kostnader och påbörjad ledningsdragning i Mälaren. Kostnad 10-20 miljoner med nyss nedlagd sjöledning, och tvärstopp med VA godkännanden. 

Det Christer INTE nämnde, var att vi på NorrMälarstrand kommer betala 60 miljoner i anslutningsavgifter, av projektets 125-150 miljoner. Köpingsbon betalar då resten, dvs 65-90 miljoner kronor i fördyrade vattentaxor under lång tid framöver. Jämför det med 10-20 miljoner i förgävespengar om vi stoppar projektet. 

Om nu inte anslutningstaxorna höjs mycket rejält med allmänna höjningar plus särtaxor så man hamnar på ca 790 000 kr/ fastighet. Men tro då inte att andra flyttar till Köping och bygger eget hem, det blir mycket billigare att bygga i andra orter runtom Köping. Och ha då inte som mål att antalet Köpingsbor måste bli fler för att behålla välfärden.  

Frågan återigen: Gerd på Stäudd. Hon har haft sitt hus i 40 år, och bott där i 35 år. Skall hon SLÄNGAS på sophögen för att hon inte har råd att bo kvar?
Som Gerd säger: “Jag har varit med och byggt upp området tillsammans med andra eldsjälar med våra bara händer, sedan 1983 och har lyckats göra det så attraktivt för andra, så nu är det dags att driva bort oss härifrån.” 

Hennes hälsa knäcks successivt av oron idag.
Precis som i Ukraina- Att välja att stanna kvar trots rädslan vittnar om hur starkt människan är samman­vuxen med sitt hem och bygd. 

Christer nämnde om kommunala lån.

Kommunen bidrar med kommunala lån på 10 år till  2% över referensräntan, dvs högre än de flesta bolån.  Kommunen lånar från riksbanken för referensräntan och gör en vinst. Referensräntan/styrräntan är 2,5% idag.  

Gerd, har en tomt på knappt 1900 m2 tomt i en stenig backe, med huset flera meter upp från vägen. I anslutningsavgift skall hon betala 250 000 kr. Hon har frågat om hon kan låna, men banken har sagt, tyvärr, så går det inte, men på det lilla lånet du har skall vi ge dig bästa ränta, det är vad vi får göra. I banken fanns medmänsklighet.

Så Gerd lånar 250 000 kr av kommunen, med huset som säkerhet, om det nu godkänns, för det krävs borgen för att få ett kommunalt lån 

Första månadens lånebetalning blir 940 kr på 4,5% ränta och 2083 kr i amortering (per månad). 

För att ansluta ledningarna från anslutningspunkten kommer det kosta minst 200 000 kr kanske mer med all sprängning. Antag att hon, med otrolig tur, får ett lån på 6% på 10 år. På det betalar hon 1000 kr i ränta och 1667 kr i amortering per månad.
Om hon nu får lån av banken, och den låga räntan- för kommunen ställer inte upp!!

 Vid första månadens betalning så skall Gerd betala nästan 5800 kr och fortsätta betala av lånen i 10 år.
Skulle det accepteras ifall Köpings BostadsAB, KBAB, höjde hyran på det viset?

S och V, ni driver nu en politik, som kommer leda till att Köpingsbor med hem eller fritidshus på NorrMälarstrand tvingas flytta pga kostnaderna, det har vi sett i försäljningarna sedan 2016. In flyttar bättre bemedlat folk från Storstockholm och några andra. De flesta tänker INTE bosätta sig där, det är billiga fritidshus här, jämfört med Roslagen. De vill ha samma bekvämligheter som i stan, utan problem med VA, och få bygga större rymligare hus. Dessutom vill de  och alla vi andra som har så, slippa de slutna tankarna för allt vatten, inkl dusch och disk. Varför köra så gott som rent vatten med lastbil till Köping? Är det bra för miljö och klimat? Varför inte använda infiltrationer för BDT vatten för alla fastigheterna?
Vi blir bortkörda och ALLA  Köpingsbor skall betala de kvarvarande 65-90 miljonerna  via vattenräkningarna i framtiden.  

Så, ställ upp den dyra statyn för Agda Östlund, och låt den berätta om hur det var en gång med kamp, solidaritet och medmänsklighet.
För som ni nu gör, så ni slänger ut många som Gerd från NorrMälarstrand. Men det var väl det ni ville? Nu får ni människor med gott om kapital och kan exploatera områdena. Vi Köpingsbor betalar så glatt på vattenräkningen för att det blir av.

Eller…..tänker ni hjälpa Gerd och andra att bo kvar? Det finns många som hon som är rädda. 

Och varför driva  projektet- inte är det för miljön i alla fall. 

Tack för mig.
____________________________

För de kommunala reningsverken är det ju ”tur” att naturen tar hand om föroreningarna och de stora näringsutsläppen. I fjärden ut i Mälaren från Köping är det breda vassruggar, en del utsedda som Natura 2000 område, och mycket fågel häckar där. Därmed oantastliga och tänk om utsläppen skulle minska och fåglarna inte har denna plats att vara på.

Där vi på NorrMälarstrand har våra 10 fritidshusområden, berättar folk som varit med förr, att vassruggarna med åren blivit mindre, och att de knappt finns kvar idag. Däremot utanför jordbrukens åkrar och som sagt var in i fjärden mot staden, där finns vassen. I hamnen låg tidigare SUPRA som tillverkade konstgödsel, och båtfolket som seglade ut ur fjärden berättade för mig att ekbladen var stora som dasslock på 70-80 talet. Idag finns fabriken kvar (HYDRO) men gör inte NPK gödsel utan sprängämnen av ammoniak. En del utsläpp har nog försvunnit, men processerna leder också till stora gula moln då de stoppar och startar produktionen. 

Men det är ju vi med de enskilda avloppen som är de värsta förorenarna! De har myndigheter beslutat och rättsapparat fastställt. 

 

PM inför fullmäktige i Köping och riksdagsbeslut ang tvångsanslutning

Nu då riksdagen i juli -22 fattat beslutet om att inte tvångsansluta de som har fungerande och godkända avlopp trodde jag att nu skulle man sansa sig. Icke sa VME AB, dvs tekniska verken, i Köping. De konsulterade inte SKR, utan för dyra pengar en konsultfirma i Stockholm, som skrev ett PM inför fullmäktigemötet 2022-11-28 , där de påpekar att riksdagsbeslutet har ingen betydelse, eftersom andra lagar som inte på länge än kommer ändras, visar att kommunala reningsverk är mycket bättre än enskilda. 

Likaså är det ingen fara med att lägga kommunala avloppsledningar. Då den enskilde fastighetsägaren skall bevisa att dennes enskilda avlopp är bättre än kommunalt, så är det bara att hänvisa till ett antal domslut, där det slås fast att kommunala reningsverk alltid är bättre än enskilda avloppet. Vetenskapen och sunt förnuft gäller inte då.  

Om nivån på utsläpp är godkänd för det enskilda avloppet spelar ingen roll. Inte heller om utsläppen är mycket lägre än det kommunala reningsverket. Se t ex det föredrag jag höll på ett stormöte i Munktorps gamla kommunhus. Är kommunalt reningsverk verkligen bättre för miljön än småskaliga lösningar? Eller Idag skiter vi inte i Mälaren Skall vi göra det sen?

Inte när man har idéen om att bygga lyxområden, typ Malmön i Köping, dit folk med god ekonomi skall flytta genom att driva bort de som äger fastigheterna, och därmed sätta fart på kommunens ekonomi. Att det i verkligheten blir fritidshus återigen är inget som bekymrar. Detta pågår i hela Sverige, det är inte unikt för Köping, det har jag skrivit om tidigare.

Vart solidariteten och värnandet om de små människorna o medmänskligheten tog vägen för S och V och hur Mp i riksdagen kan  tycka att detta är god miljöpolitik undrar jag. 

 

HAVs nyhetsbrev och utbildningar

Jag får Havs och vattenmyndighetens (HaV) nyhetsbrev, se nätverket VA-i-tidens hemsida. De annonserar om webinarier, och jag har anmält intresse för att delta. Men utbildningarna är inte till fastighetsägare (FÄ) med enskilt avlopp (EA), utan för miljöinspektörer, så jag har nekats deltagande.  

I miljölagen gäller omvänd bevisföring. Det är FÄ som skall bevisa att det EA inte utgör någon risk för människors miljö och hälsa. Ifall FÄ anlitar expertis och tar vattenprover så hänvisar man till bl a en dom i Hd för MMD där HAV gick in som expertinstans o förklarade att en enskild inte kan ha överblicken som en kommun har, bl a med nytt GIS stöd för kommunerna, utarbetat av HaV. Det finns bara ett fall i Sverige där en enskild fastighetsägare lyckats bevisa att dennes avlopp var bättre än kommunalt. 

Inte undra på att man kan hävda att EA är mycket sämre än kommunala och att i stort sett alla EA på landsbygden skall byggas om. Den lilla människan har inte en chans utan utbildning och med domstolar som INTE dömer enligt vetenskap och sunt förnuft. 

Se Varför ska den lilla avloppsägaren bevisa sin oskuld medan gissningar räcker för HaV?

 

Kanske borde fastighetsägaren få gå kurser likt denna: Tillsyn över små avlopp. Fördjupningskurs 5 och 6 maj 2022.
Men i första hand borde det väl vara de som är utbildade, dvs miljöinspektörer, och kommuners VA folk som bevisar att fastighetsägarnas avlopp inte är godkända och visar med mätresultat att så är fallet. Tag bort den omvända bevisföringen. Lagen med omvänd bevisföring skapades för att kommunerna inte hade kapacitet att bevisa stora industrier och gruvors farliga miljöpåverkan, den var aldrig tänkt att använda mot den lilla människan.  

 

Landsbygdsutvecklingsplan 

För några år sedan kom en landsbygdsutvecklingsplan från regeringen. I en av punkterna, så fastslås att man skall öka boendemängden på landsbygden, men med också åtgärda de undermåliga avloppen. Är utdömandet av fungerande enskilda avlopp ett sätt att få till fler bostäder?

EU förslag till regler för enskilda avlopp

I ett EU förslag skall alla över fastigheter > 10 pe (personenheter) anslutas till kommunala reningsverk oavsett frekvensen av boende. (I ett vanligt hushåll räknas att man har 5 pe oavsett hur många som bor där.) Känns som att man även från EUs lobbyister inom VVS och entrepenad-branschen sett att det finns gott om pengar genom att gå Sveriges väg, likt vad USA gjorde på 70 talet, senare har detta setts som terror mot egen befolkning.

Se Bblat/ Högre avloppsnota hotar med nya regler 

 

Anders Segerberg
Webbredaktör för VA-i-tiden och med i Strategigruppen för NorrMälarstrand.

 

 

En kommentar

  1. Hoj, gedigen skrivning förstås. Men Sverige är större än Mälardalen. Med förvåning saknar jag hänvisning till den nya lagstiftning LAV §6 som vi kämpat för att få fram och det är väl den som ska ligga till grund för bedömningar!! ? Det verkar överlag som att ingen uppmärksammar den. Här i Heden i Leksand så har LK i dec. gått i borgen för Leksand vatten för att låna 40 000 000 till utbyggnad av va för ett hundratal fastigheter ! ? Hur rimmar detta med LAV §6.
    Hur veta att skyddet för miljön och människors hälsa är uppfylld.
    Jo genom att fråga- Finns problem med vattenförsörjningen, brist eller olägenhet?
    Finns problem med avloppsförsörjningen?
    Om svaret blir ja på någon fråga. Olika alternativ till lösningar måste utredas med fackmannamässiga utredningar, om dessa problem kan lösas med enskilda anläggningar.
    Om svaret blir ja, då faller kommunens skyldighet enligt §6.
    I min värld är det detta som gäller och inget annat. Men kommunerna och andra tycks inte ha fattat detta utan kör på som om inget hänt. Lägg energi på dessa frågor också…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *