Mailväxling: Är ytterligare rening i avloppsreningsverken samhällsekonomiskt lönsamt? Har HAV gjort motsvarande undersökning för enskilda avlopp

FORMAS har i en ny rapport, Är ytterligare rening samhällsekonomiskt lönsamt?, konstaterat att ytterligare rening inte är samhällsekonomiskt lönsamt för kommunala avlopp!

Slutsatsen kan ifrågasättas men som jag ser det bör man i så fall omedelbart stoppa tillverkning och import av varor med POP, bl a 1500 PFAS som inte renas i reningsverken och endast till begränsad del i dricksvattenverken.

Jag frågade HaV om de gjort någon motsvarande utredning för EA, vilket de inte har. Däremot har de tagit över en utredning från Nv 2006, som man dammade av och gav ut som HaV-rapport 2016. I den pekar man på vinster med ökad åtgärdstakt av EA. Denna rapport har dock blandat äpplen och päron. Man anger kommunernas bruttokostnader men  förbiser helt att det är ju FÄ som betalar största delen av  kommunernas tillsynskostnader för EA!!! Dessutom betalar FÄ alla egna kostnader för avloppsanläggningarna, kryddat med 25% moms.

Nästan lika irriterande är Åsas påstående där hon påstår att HaV inte bedriver någon tillsynskampanj!

______________

Rapport: Är ytterligare rening samhällsekonomiskt lönsamt

För att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av ytterligare rening av kommunalt avloppsvatten behöver vi kunna beräkna både kostnader och nyttor. Kostnaderna kan beräknas, men kunskapen om nyttor med ytterligare rening är otillräcklig. Det innebär att vi i dagsläget inte kan säga huruvida ytterligare rening av avloppsvatten är samhällsekonomiskt lönsamt eller ej.


 

Från: Lars Hylander
Skickat: den 1 juni 2022 14:15
Till: Småavlopp <smaavlopp@havochvatten.se>
Ämne: Är ytterligare rening samhällsekonomiskt lönsamt?

Hej!

Läste att Formas undersökt om ytterligare rening av KARV (anm: kommunala allmänna reningsverk) är samhällsekonomiskt lönsamt.
Svenskt kommunalt avloppsvatten och dess påverkan på vattenlevande organismer
klipp ur texten: ”För att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av ytterligare rening av kommunalt avloppsvatten behöver vi kunna beräkna både kostnader och nyttor. Kostnaderna kan beräknas, men kunskapen om nyttor med ytterligare rening är otillräcklig. Det innebär att vi i dagsläget inte kan säga huruvida ytterligare rening av avloppsvatten är samhällsekonomiskt lönsamt eller ej.”

Har HaV gjort en motsvarande utredning för Enskilda avlopp så att man har vetenskapligt underlag för tillsynskampanjen som HaV har drivit under ett decennium?

Förväntar mig ett konkret och tydligt svar utan tom retorik.

Mvh!/ Lars Hylander,
Agr Dr

Stora Prästgården (Gamla Uppsala)


Från: Småavlopp [mailto:smaavlopp@havochvatten.se]
Skickat: den 17 juni 2022 11:52
Till: Lars Hylander
Ämne: SV: Är ytterligare rening samhällsekonomiskt lönsamt?

Hej Lars,

det allmänna rådet HVMFS 2016:17 togs ursprungligen fram av Naturvårdsverket och hette då NFS 2006:7. I samband med framtagandet av NFS 2006:7 gjordes en konsekvensanalys som bifogas. När HaV tog över det 2016 gjordes endast mindre ändringar föranledda av krav på CE-märkning av vissa avloppsprodukter.

HaV ansvarar för tillsynsvägledning inom området små avloppsanläggningar, det innebär bl.a. att vi ger stöd och råd till kommunerna som är prövnings- och tillsynsmyndigheter. HaV ger alltså vägledning för tillsyn, men driver ingen tillsynskampanj.

Hälsar
Åsa Gunnarsson


Från: Lars Hylander
Skickat: den 19 juni 2022 23:38
Till: ’Småavlopp’ <smaavlopp@havochvatten.se>
Ämne: SV: Är ytterligare rening samhällsekonomiskt lönsamt?

Tack för svar Åsa.

Har jag förstått det rätt att det finns inget underlag som anger miljövinsterna för HaV:s tillsynsvägledning i reella termer eller de samhällsekonomiska kostnaderna och miljökostnaderna av att ersätta ekosystemtjänster som markbaserad rening med artificiella reningstekniker?

”Dataunderlaget för bedömning av utsläppen från enskilda avloppsanläggningar är bristfälligt, liksom även underlaget för kostnadsbedömningen.” se 522-424-04 JTI- Konsekvensanalys_enskilda avlopp_Nv-2006

Detta betyder ju att HaV via tillsynsvägledningen har vilselett hundratusentals fastighetsägare med enskilda avlopp!

När går HaV ut och korrigerar sitt övertramp?

Ser fram emot raskt svar.

Vänliga hälsningar!
Lars


Från: Johan Stål [mailto:johan.stal@havochvatten.se]
Skickat: den 21 juni 2022 14:25
Till: Lars Hylander
Ämne: Angående små avlopp

Hej Lars,

Jag har fått information om att du inkommit med vissa synpunkter på hur HaV ger tillsynsvägledning kring enskilda avloppsanläggningar.

Havs- och vattenmyndigheten är en nationell myndighet som arbetar på uppdrag av regering och riksdag. Av Havs instruktion framgår i 5 § 1 p att myndigheten särskilt ska ansvara för den centrala tillsynsvägledningen under miljöbalken. I 3 kap 5 § 3 p miljötillsynsförordningen anges att Havs- och vattenmyndigheten ska ge tillsynsvägledning i frågor om enskilda avlopp enligt 9 kap. miljöbalken.  Av 26 kap 1a§ miljöbalken framgår att med tillsynsvägledning avses att utvärdera, följa upp och samordna tillsynen, och att ge råd och stöd till tillsynsmyndigheterna. Ordet ”kampanj” definieras i SAOL som en kortare period av intensiv, målinriktad verksamhet. Vårt vägledningsansvar följer enligt ovan av lagstiftning, det har inget slutdatum och torde således inte falla under definitionen ”kampanj”.

Hur och vad vi vägleder om följer i sin tur av både lagstiftning och den tolkning av lagstiftningen som framförallt mark- och miljööverdomstolen gör vid prövning av överklagade ärenden.  Tillsynsmyndigheternas skyldighet att bedriva tillsyn följer av 26 kap 1 § miljöbalken. Tillsyn av små avlopp finns också som en åtgärd till kommunerna i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, se åtgärd 4.

NFS 2006:7, och senare HVMFS 2016:17, är ett så kallat Allmänt Råd som inte är bindande för tillsyns- och prövningsmyndigheterna. Bedömning av vad som är skäligt görs i varje enskilt ärende. Havs- och vattenmyndigheten vägleder om prövning av alla typer av anläggningar, både sådana som är CE-märkta och sådana som inte är det. Kommunerna är självständiga i sina beslut i enlighet med regeringsformen 12 kap 2 §.

Konsekvensutredningen från 2005 anger, som du uppmärksammat, att dataunderlaget för bedömning av utsläppen från enskilda avloppsanläggningar är bristfälligt. I konsekvensutredningen syftade rapportförfattaren framförallt på den bristande kunskapen om exakt hur många anläggningar som finns i Sverige, vilken teknik de är utförda med och var de är belägna. Många av de ca 1 miljon enskilda avloppsanläggningarna hade inte varit föremål för tillsyn före 2005 vilket innebar att detaljkunskap saknades. Av nödvändighet ledde detta till att konsekvensutredningen fick göra vissa generella antaganden. Kunskapsunderlaget är förvisso något bättre idag, både vad gäller anläggningarna och recipienternas behov, men bedöms oavsett aldrig kunna komma till en sådan detaljnivå att generella antaganden aldrig skulle behöva göras.

Detta är den information vi kan ge dig som svar på dina frågor och synpunkter.

Med vänliga hälsningar

Johan Stål
Enhetschef, Fil.Dr.
Miljöprövningsenheten


Från: Lars Hylander
Skickat: den 2 juli 2022 14:26
Till: ’Johan Stål’ <johan.stal@havochvatten.se>
Ämne: SV: Angående små avlopp

Hej Johan!

Inledningsvis vill jag påpeka att jag ifrågasätter inte HaV:s tillsynsvägledning i sak såsom myndighetsutövning för att skydda miljö och hälsa. Det jag ifrågasätter är att HaV:s tillsynsvägledning i upprepade fall inte beaktar naturvetenskapliga fakta. En myndighet som förnekar fakta undergräver tilltron till sin myndighetsutövning.

Ett grundläggande exempel är markens renande förmåga, som bl a nyttjas av Uppsala kommun för att rena sjövatten till dricksvattenkvalitet. HaV däremot avvisar konsekvent markens naturliga rening när det gäller avloppsvatten med slutmål att erhålla ytvattenkvalitet, som har lägre kvalitetskrav än  dricksvatten.

1.      Jag emotser en förklaring till denna diskrepans i  HaV:s tillsynsvägledning.

Du skriver att HaV  driver ingen ”kampanj” eftersom den inte har något slutdatum. Det vore nog klokt om HaV snarast sätter ett slutdatum. Det är mycket lättare att rasera tilltron till myndigheter liksom till medmänniskor än att bygga upp tilltro.

HaV:s företrädare Nv använde dessutom terminologin ”tillsynskampanj”. Hur kunde de göra det för liknande tillsyn?

2.      Har svenska myndigheter inte klart definierade termer?

Ett annat fall av term som HaV misstolkat är ”vattenområde”.  Att som HaV benämna en torr sandbacke för vattenområde är obegripligt för gemene man. Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. 5 § anger att

Vattenområde ska bara användas för att planlägga öppet vatten och vatten med mindre anläggningar där karaktären av öppet vatten avses bibehållas. Det kan handla om friluftsbad, småbåtshamn eller anläggningar för vattenförsörjning. Syftet med bestämmelserna är att avgränsa vattenområden från andra områden för att visa vilket vatten som ska hållas öppet eller för att trygga vattnets användbarhet för verksamheter som är placerade i vatten och där karaktären av öppet vatten ska behållas. Regleringen är alltså i stort sett begränsad till att hålla vattenområden fritt från störande ingrepp.

3.      Hur kommer det sig att HaV:s definition av vattenområden avviker från PBL och sunt förnuft?

Du skriver att ”Många av de ca 1 miljon enskilda avloppsanläggningarna hade inte varit föremål för tillsyn före 2005 …”

Jag undrar om Du kan påvisa att den ökade tillsynen minskat påvisade miljö- och hälsoeffekter från EA. Det förefaller mig vid en snabb kontroll  i  rapporter och media som om det är de kommunala avloppen som förorsakar miljö- och hälsoeffekter, bl a vid ledningsbrott, bräddningar, pumphaverier mm. Rent logiskt torde det vara de som behöver ökad tillsyn och inte de enskilda avloppen. Tvångsanslutning av väl fungerande enskilda avlopp medför så vitt jag kan se ökade miljöproblem. Dessutom till en mycket stor kostnad och resursförbrukning. Resurser som vi måste hushålla med i en värld med krympande resurstillgångar.

4.      Jag emotser en sammanställning över hur miljö- och hälsoeffekter minskat efter HaV:s nästan decennielånga tillsynsvägledning.

När kan jag förvänta mig svar på mina fyra frågor ovan.

Miljövänliga hälsningar!
Lars Hylander, Agr Dr

En kommentar

  1. Ämne: Re: Angående små avlopp

    Som jag sagt tidigare så är det redan från början fel. Att Östersjön var övergödd var uppenbart och det ställdes krav på regeringen att visa handlingskraft. Det gjorde man genom att skapa HAV, som fick till uppgift att verka för ”levande sjöar och hav”, ”ingen övergödning”, ”uthålligt fiske” osv. För att nå dessa mål så skulle HAV ansvara för regler avseende de enskilda avloppen (inte kommunala). Således är det regeringen som redan från början helt utan kunskap pekat ut de enskilda avloppen som boven i dramat och gett HAV uppgiften att hålla i bilan. Sedan har det bara rullat på…..
    //Arne

    ________________________

    Branschen i samarbete med myndigheter håller krampaktigt kvar i denna tio procents retorik och lögn. Trots att utifrån dessa tio procent så har i snitt mer än tjugotusen enskilda avlopp av dessa tio procent förnyats varje år under de senaste 7 åren.

    Med denna ständigt växande antal och upprepade retoriska tioprocent lögn så lär inga av dessa avlopp alls ha förnyats eller åtgärdats, eller ens blivit godkända sedan häxjakten började.

    Detta mantra är en upprepande växande storlögn kring dessa tio procent skulle stå för lika mycket utsläpp som resten av befolkningens avloppssystem tillsammans.. Rent ut sagt menar de att alla tio procenten inte alls är godkända utan måste åtgärdas, kontrolleras och avgiftsbeläggas.

    Bemärkt att dessa tio procent uppskattades till totalt (ca 691000 enskilda avlopp) varav det uppskattades att ca (183 0000 var undermåliga) och kanske rent av olagliga med nuvarande regelsystem. (Källa hav o vatten). Medans Vvs fabrikanterna själv påstår att det finns 240 000 olagliga enskilda avlopp, och att det finns totalt 950 000 fastigheter som inte är anslutna till kommunalt avlopp och 27% av dessa har ingen ansluten toalett alls vilket skulle motsvara ( 256 500 fastigheter där ingår även fastigheter som inte ens har någon bebyggelse).

    Enligt regeringskällor och lobbyister så har denna 10% siffra nu vuxit till över 900 000 enskilda avlopp varav ca 300 000 enskilda är olagliga avloppssystem som nu måste åtgärdas och kontrolleras och avgiftsbeläggas då det kan tänkas föreligga risker för både miljö och hälsan,. Att detta nu även ligger politiskt tidsmässigt rätt att rättfärdiga sådana åtgärder som även drar in pengar till statskassan. (och som nu 2022 enligt Hav påstår var 1milj enskilda avlopp 2005). Man kan lätt få intrycket att de åtgärdat flera hundra tusen om och när nya mer sansade siffror presenteras 2022.

    Med min matematik så lär åtminstone, minst mer än 120 000 enskilda avlopp blivit åtgärdade de senaste 6 åren fram till 2021, utifrån de ursprungliga siffran på 183 000 som förmodades vara olagliga, men av någon konstig anledning hela tiden ständigt växer och är nu uppe i mer än 300 000 enskilda olagliga avloppssystem.

    Och tydligen fortsätter denna siffra att ständigt stiga då Vvs branschen själv påstår att minst trettiosextusen tillkommer årligen. Och häri finns en hel del pengar att tjäna på enskilda försvarslösa fastighetsägare som varken är organiserade eller förstår vad som sker, då både krav och hot om vite dyker ner i brevlådan då deras fastigheter inte är anslutna till det kommunala nätet.

    Så här låter retoriken:

    Citat; Situationen i dag! I Sverige har bara 10 % av befolkningen enskilt avlopp. Trots detta släpper de enskilda avloppen ut lika mycket övergödande ämnen som alla kommunala reningsverk tillsammans. slut citat.

    Inget kan vara mer felaktigt än så här, men tyvärr en vanligt förekommande retorik och inledning bland våra myndigheter och kommuner då de ska motivera sina åtaganden mot sina kommuninvånare. .

    Dessa 10 % skulle motsvara ca 700 000 enskilda avloppsanläggningar.

    Som alla bidrar till miljöförstöring och vara orsak till försurning av våra insjöar, vattendrag och Östersjön? Sanningen om dessa 10% är nog snarare enligt följande.

    Fördelning av reningsteknik bland de enskilda avloppen (<200 pe) med WC i Sverige.

    Källa SMED 2011, tabell 2

    Reningsanläggning

    Antal Infiltrationsbädd 278 802

    Sluten tank eller urinseparering *143 809

    Enbart slamavskiljare 133 051

    Markbädd 114 444

    Minireningsverk 13 660

    Gemensamhetsanläggning med kem + biosteg 6 571

    Gemensamhetsanläggning med biosteg 1 076

    Markbädd med fosforfilter 765

    Gemensamhetsanläggning med kemsteg 128

    Totalt antal fastigheter med enskilt avlopp 692 306.

    * Övervägande del (ca 85 %) har sluten tank.

    Att alla dessa 10% ovan ska nu avkrävas åtgärder och skulle stå för försurningen och övergödningen i Östersjön och dessutom släppa ut mer än alla Sveriges kommunala reningsverk tillsammans vilket är en stor bluff och lögn.

    HAV inledde sin verksamhet 2011 och sorterar under Miljödepartementet. Så i nära på 11 års tid har enskilda nu fått ta konsekvenserna, kostnaderna och känna på detta experiment.

    Hav besatt inga direkta kunskaper från början utan skulle bli en ny myndighet och samla in dessa och skaffa sig kompetens allt efter hand som de uppkom vilket så klart haft sitt pris.

    Så 2012 fick Havs- och vattenmyndigheten regerings-uppdraget att se över regelverket för att ta fram kostnadseffektiva författningsförslag. Målet angavs, minska de negativa effekterna av de enskilda avloppen på människors hälsa och miljö.

    Hav o Vattenmyndighetens verksamhet kostade skattebetalarna 705 500 000 Kr/år (2017).

    Från HaV:s rapport 2016:12 står enskilda avlopp för 17% av fosforutsläppen och det kommunala för 22% . Först 2019-2020 påstod de att statliga forskningsrådet då skulle genomföra en systematisk vetenskapligt grundad kunskapssammanställning kring markretention.

    Att Hav fortfarande hänvisar till 2005 års fakta som en ursäkt är beklämmande då vi i dagens datum befinner oss i år 2022-och nu få till svar ”att konsekvensutredningen fick göra vissa generella antaganden. Kunskapsunderlaget är förvisso något bättre idag, både vad gäller anläggningarna och recipienternas behov, men bedöms oavsett aldrig kunna komma till en sådan detaljnivå att generella antaganden aldrig skulle behöva göras”.

    Enligt avloppsguiden kostar ett enskilt avlopp mellan 70 000 - 100 000 kronor.

    Hav kostar motsvarande mellan över 7 milj till över 10 milj enskilda nyanlagda avlopp om året. Hade dessa skattemedel inte kunnat nyttjas på ett betydligt bättre sätt? Och därmed varit mer samhällsekonomiskt miljöriktigt? Som läget nu är så ska alla enskilda utöver även stå för sina egna kostnader. //MR

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.