VA-i-tiden/ Webbredaktören tar till orda fredagen den 13:e maj 2022

Hej igen

Det var ett bra tag sedan jag skrev, försökt att fylla på med nya inlägg på VA-i-tidens hemsidor, men inte hunnit skriva några mail till er. Men nu är det dags. 

 

På gång är ju en proposition om “Hållbara vattentjänster som skall fattas beslut om i riksdagen i juni. Vi i VA-i-tiden har haft mycket kontakter med riksdagsledamöterna i miljö och jordbruksutskottet samt i civilutskottet senaste året, och tidigare har vi besökt utredaren Anders Grönwall och lämnat över våra synpunkter på utredningen

Se i övrigt VA i tidens kontakter med riksdag, departement och myndigheter för att påverka VA-lagstiftningen.

Senast i veckan skickade vi en sammanställning och kommentarer om partiernas motioner och VA-i-tidens diskussioner med partierna om propositionen Hållbara Vattentjänster till berörda riksdagsledamöter. Ett parti som utmärker sig är MP som inte lämnat någon motion, inga kommentarer, och som vi inte lyckas få en diskussion med. Detta parti sägs slåss för miljö och klimat i Sverige och globalt, men lyssnar i vårt fall inte på våra experter. Varifrån de fått sina kunskaper ifrån vet vi inte.

I Köping har Sd sedan våra första kontakter 2017 stöttat oss med hjälp att nå VA och miljöförvaltningen och vi har fått presentera våra argument i samband med ett partimöte. KD och C är andra partier vi haft mycket stöd av och diskussioner med, och som nu tydligt kräver ett omtag i VA frågan på NorrMälarstrand. Även L har vi träffat för diskussioner. L gick i valet 2018 ut med att de ville få till ett omtag. Efter valet bildades en allians av L, M och S och V  där majoriteten ej önskat något omval. 

Ifall man anser att landsbygden skall utvecklas så gör man det nog inte det genom de ”miljöåtgärder” som nu kommunerna gör mot landsbygdens fastighetsägare vad gäller vatten och avlopp. Se insändaren:  Förslaget om en ny VA politik hotar landsbygden

Så yttrar sig också Peter Ridderstolpe 2020 i en intervju med Villaägarna: Krav på nya avlopp tynger småhusägare. 

Vi har samlat våra synpunkter i ett Argumentationsdokument som är utskickat till alla 290 miljö och hälsoskyddsnämnder. 

Från VA-i-tidens synvinkel vill vi att riksdagen skall besluta om ett “moratorium” för att tvångsanslutning till kommunalt VA. 

 

Börjar med grunden till varför avloppen skall byggas om och att fritidshusområden ansluts till kommunalt VA. 

Lagen om allmänna vattentjänster, §6 föreskriver att hälsa och miljö skall vara ett problem. Dvs det säger inget om att kommunala avlopp eller vattenförsörjningar skall vara bättre, utan endast att: om det är ett hot mot människors hälsa och miljön så skall åtgärder göras. Kan inte dessa åtgärder göras lokalt, dvs åtgärdas av fastighetsägaren skall man söka lösningar i större och större sammanhang. Det innebär att kommunala lösningar som också är mycket dyrare och mer sårbara och ger större ingrepp i miljön och större klimatpåverkan, är det sista som borde komma i fråga. Idag är det snarare det som kommer först i alternativen. Någon förundersökning gör inte många av kommunerna av avlopp och vattenfrågan, utan man beslutar utgående från att det vore bra för området att få kommunalt vatten och avlopp, då möjligheterna att öka antalet åretruntboende hindras av nuvarande lösningar. 

Men som i Köping, så köps nu fastigheterna av storstockholmsbor, som tänker ha husen till fritidshus- efter stora och små ombyggnader, så än så länge har inte fastighetsbytena resulterat i fler fast boende. 

Att folk som bor på landsbygden eller i fritidshusområden och önskar kommunalt VA tycker att kommunen skall ordna detta är inte en anledning till att kommunen kan påtvinga kommunalt VA. 

Miljöproblemen är oftast små vad gäller små avlopp som infiltrationer, förmultningstankar, förbränningstoaletter eller komposter. Det blir problem med minireningsverk om de inte får service, kemikalier och el, då ökar utsläppen markant. En anslutning till kommunalt VA löser inte avloppsproblemen, däremot flyttar de utsläppen till annan plats, till att ske efter en snabb rening i reningsverket och därefter utsläpp i närmaste sjö eller vattendrag. Det som blir slam körs ut på åkrar, ut på våtmossar, ner i klippklyftor eller som för Stockholm del,  så skickas slammet på järnväg till Gällivare och Aitikgruvan, där slammet läggs runt gruvhålet på varpstenshögarna. 

Är övergödningen ett problem- nej, näringshalten i sjöarna minskar. i La: Sandviken på Dåvö i Köping så har fiskare Roland Karlsson sett hur vassen minskat mellan närmaste ö och fastland under hans livstid. 

Hur mycket fosfor kommer från ett hushåll: Vid ett stormöte för NorrMälarstrandsbor, dvs de som har fritidshus på Dåvö, Stäudd och St Aspholmen, höll jag jag ett föredrag ”Är kommunalt reningsverk verkligen bättre för miljön än småskaliga lösningar, eller Idag skiter vi inte i Mälaren, skall vi göra det sen?” På sid 10 ff så berättar jag med Peter Ridderstolpes bilder om mängden fosfor som ett normalhushåll resp en fritidsfastighet bidrar med och jämför med en 5 kg gödselsäck med NPK; dvs sådana säckar som det nu i vårtider finns pallvis av vid stormarknader och växthus.  Fritidshusets bidrag är några nävar med dessa blå korn,  ett normalhushåll bidrar med 2 säckar blåkorn. Med en infiltration leds denna oförgiftade näring ner i marken och bidrar med växtligheten på tomten, och en ökad vattenmängd i marken.   Rekommendationen från gödselfabrikanten är att använda 8 säckar för 500 m2 under säsongen för att spridas uppe på marken. Därtill köper man några ytterligare säckar för rabatterna och fruktträden. Ändock sägs de små avloppen är de stora förorenarna.  På vilka vetenskapliga grunder?

 

Läs SVD artikeln från Peter Ridderstolpe, ”Överkrav på avlopp drabbar husägare”.
Tankarna som Peter för fram har han  tillsammans med kollegan Lars Hylander skrivit om i en Retentionsrapport, beställd av Havs och vattenmyndigheten. HAV har därefter lagt rapporten i skrivbordslådan, utgående från att de tycker att den inte är bra och att deras regelverk därefter bygger på deras tyckande. Dock har detta inget med vetenskap att göra, och evidensbaserad forskning, utan det är just tyckande. Ett tyckande som får fastighetsägare på landsbygden att investera miljarder i onödig avloppsrening, och många tvingas sälja fritidshuset, eller lämna sina hem pga kostnaderna. 

Lars Hylander (forskare, docent, tid. lärare på Uppsala lantbruksuniversitet) skissade på en bra bild, som jag kompletterade och fick godkänt av honom. Den beskriver det enskilda avloppet i en fastighet på landsbygden och jämför med stadens avloppssystem som kommer från hushållen, kontor och butiker,  takdräneringar, väg-, sjukhus- och industriavlopp som förs genom ledningsnätet  i tätorten och leds till ortens reningsverk där vattnet “renas” och spolas ut i fjärden eller vattendraget. 

Många fastighetsägares avlopp döms ut, många pga av att de anses för gamla, dvs ej pga bekräftade utsläpp, utan bara för att anläggningen är för gammal eller att luftningsrör saknas, något som var ok när anläggningarna byggdes. Markens retention tas  inte med i beaktande.
Att få rätt i mark och miljödomstolen är i stort sett hopplöst. Domstolen anför att kommunen har folk som är utbildade i frågorna, och därför litar de på dessas utlåtande. Sakfrågan blir aldrig bedömd. En som stridit mycket för enskilda fastighetsägares avloppsfrågor är Roland Ekstrand, tidigare kommunalråd, som skrivit boken
Kommunernas myndighetsutövning, maktens tyranni. Knappt någon fastighetsägare har vunnit över en kommun som bestämt sig för att driva frågorna vidare till domstol. Det var nog inte genom att använda kommunernas förvaltningars skattemedel i domstol gentemot kommuninvånarna som domstolsväsendet skulle användas.

 För stadens del så renas avloppen ca 1 dygn i bassängerna. Det är olika med reningsgraderna beroende på ämnen, se Peters jämförelsebild, Vem är miljöbäst – infiltrationen eller det kommunala reningsverket?.
Fosfor (P) är reningsverken duktiga på att avskilja, så det har blivit ett signum för kommunernas avloppsrening. Det är därför de kräver samma rening av fosfor av landsbygden. De renar med kemikalier med järn eller aluminium så att fosforn binds hårt till dessa ämnen. Samma typ av ämnen används vid dricksvattenrening. Kalk skulle kunna gå att använda, men är betydligt mindre effektivt. Genom flockning med andra kemikalier så kan en del av föroreningarna avlägsnas och rinner inte ut i sjön. Det som har avlägsnats blir slam och avvattnas. 

Det avvattnade slammet körs därefter ut på åkrar mha kommunen, bönder eller firmor som Ragnsells, Biototal, Evergreen m fl där slammet sprids i ett 1 cm tjockt skikt på 100 000 tals m2. Från Katrineholm kördes  till åkrar V om Hallstahammar (Tränsta) i Biototals regi 4 300 ton avvattnat avloppsslam, dvs skiten under ett halvår från staden. Det behövdes 150 lastbilar med släp för att köra ut detta slam. Slammet spreds på 52 ha, dvs 520 000 m2.
Från Köping går lastbilslassen till Kil i Värmland.

Slammet, som är kraftigt förorenat bl a av vägarnas skit, är nu en del av kretsloppet från stad till land, ett kretslopp som gör att våra livsmedel från säd, och från våra betande djur kontamineras med gifter, t ex PFAS som är aktuellt just nu. Se Gunnar Lindgrens skrivelse: Gifter i avloppsvatten hamnar oundvikligen i slammet och därmed i vår livsmedelsproduktion.
Plastpåseskatten infördes ju för att minska plastspridningen i samhället, vägvattnet innehåller mängder av denna mikroplast och hamnar i slammet. 

Märkligt nog så har för ca 10 år sedan Hallstahammars kommun krävt av fastighetsägarna runt just dessa åkrar att bygga om sina infiltrationer, för att Mälarens vatten göds för mycket. Även en by, Berg, nedströms,  de slamspridda åkrarna tvångsanslöts nyligen till kommunalt vatten med hänvisning till att deras avlopp förstör Mälaren. Det gör däremot tydligen inte slamspridning. Allt fastnar i marken och bryts ner där. Trots att täckdikningsrören går under även dessa åkrar och leds ner uppströms by bäck. 

För Köpings del med slamspridning i Kils, så fick jag ett brev från en som bor i dessa områden där slam från reningsverk sprids- trol från Köping, men det kan också vara andra kommuners slam. Brevskrivaren skriver om att kommunen krävt att de skall tvångsanslutas till kommunalt VA pga sjön nedströms i dalgången inte har tillfredställande vattenkvalitet. Varför inte åtgärda de stora problemen först, dvs gödselspridningen på åkrarna. Dessutom bör man ställa frågan vad som verkligen behöver åtgärdas. 

Att åtgärda små avlopp är en skitfråga, dvs en mycket liten miljöfråga som är orimligt dyr mot den mängden fosfor som samlas in, och som i värsta fall som för fosforfällorna hamnar på kommunernas soptippar bland sten och cementrester. Se detta stapeldiagram.

 

Reningsverkens förmåga att rena ifrågasätts:  Sverige stäms in till EU domstolen för bristande vattenrening. Sverige har svarat att när vattnet kommer till internationell gräns så har kvävehalten minskat så pass så att det inte påverkar andra länder. Är det bra svar för Sveriges miljöarbete?

Vad händer sedan när stadens avloppssystem läcker- tar marken hand om dessa läckage?
För dricksvattnet så räknar Svenskt vatten med att 25% av allt vatten läcker ut i ledningarna. Avloppssystemen läcka 0,6%, men – beräkningar visar att varannan liter vatten in till reningsverket kommer från icke debiterbart vatten, även under lågsäsong, dvs när det inte regnat på länge. Det vattnet kommer bl a ifrån våtmarker under asfalten, från bäckar och åar. Tillkommer vatten i avloppsledningarna  så borde också vatten rinna ut ur ledningarna som inte är trycksatta.
Det är inte så underligt när man betänker att utbytet av ledningar i Sverige behöver skyndas på, Svenskt vatten rekommenderar 100 års takt, i Köping ligger takten 2015-2019 på mellan 150 och 350 år, dvs som om vi lade avloppsledningar på Gustav II Adolf tid och tror att gjutjärns-, asbest- och cementrören är täta tills nu. Man beräknar att Sveriges VA nät behöver upprustas snarast med 800 miljarder kronor, en hisnande summa, som bl a pensionsfonderna har uttryckt en vilja om att stödja. Dvs när du skiter, så gagnar det din pension. 

 

Under tiden så läcker Sveriges avloppsnät, som t ex i Skellefteå: SVT Västerbotten/ Miljontals liter avloppsvatten har runnit ut i Skellefteälven efter elfel i pumpstation. Årligen inträffar mängder med läckage i dricksvatten och avloppsledningarna- dricksvattenläckagen ger stora rubriker för att de syns. Reningsverk som havererar pga åsknedslag, felaktiga ventiler, rengöring av dammar syns inte och ger sällan rubriker. 

Dricksvattenläckage brukar följas av varningar om att inte dricka dricksvattnet och koka det. Kan vara för att när dricksvattenledningen åter blir trycksatt så fungerar hålen i ledningen som ejektorer, som suger omgivande vatten in i ledningen. Omgivande vatten är många gånger avloppsvattnet, som ligger längre ner i samma dikesgrav och som läckt ut. Eller intill dricksvattenledningen i slutna kulvertar under stans hus.

 

I Köping står en silo. Ifall hälften av silon fylldes med avloppsvatten, så motsvarar det utsläppen av helt orenat avloppsvatten i Mälaren. Detta förutom från de 10 pumpstationerna runt om i stan, varav en del saknar larm (2015). Från reningsverket rinner ut 1 000 kg P + 100 kg från bräddningar. Totalt från sedimentlagren i Galten, från åar och bäckar, åkrar och skog i Köpings kommun så tillförs Mälaren 20 000 kg P. Norr Mälarstrand bidrar med 20 kg. Fiskare Roland tar upp 40 kg i fisken som han säljer så han kompenserar alla 235 fastigheternas utsläpp. Hur kompenserar staden sina 1100 kg? Se bild 1 i denna presentation för MMD. 

Så här ser föroreningarna ut enligt reningsverkets miljörapport 2015. Vi bor Ö om områdena, längst bort i kartans nedre del. Vi är inte de stora förorenarna, som kommunen låtit påskina. För det enhälliga beslutet på fullmäktige mötet dec 2016, togs för att vi var de stora förorenarna av Mälaren, och skulle man även fortsättningsvis kunna bada och fiska i sjön så var man tvungna att åtgärda våra avlopp. 

 

Till syvende och sist är det vår ekonomi som styr. Klarar vi inte av kostnaden för en kommunal anslutning, så tvingas vi bort härifrån. För många är det katastrof, t ex för Gerd, (Köping-Magazin24/ Gerd riskerar att förlora sitt paradis. Tvingas flytta om VA-beslutet blir verklighet.),  för många är det fruktansvärt dyrt, och pengarna kunde ha använts till annat. Vissa blir nöjda och glada, de får värdet på huset att gå upp på sikt. En del har sluten tank för allt vatten de använder, dvs även för BDT vatten- bad, dusch tvätt, som gör att de behöver tömma tanken varje månad om de bor här mycket, kostnader på 35 000 kr årligen, för att köra toavatten och diskvatten, duschvatten till kommunen. Snacka om klimatbelastning. Detta i st f att tillåta en infiltration för BDT vatten, och ev för toa, beroende på läget på fastigheten. Några få har problem med saltvatteninträngning i brunnarna, men enklast vore att hämta vattnet från en borrad brunn längre upp på land eller borra grundare med flera hål ( t ex på Tavsta hage), andra i samma område har inte dessa problem, inte att belasta 215 fastigheter (exkl Aspholmen) med dessa kanske 150 miljoner kronor + ytterligare 15 miljoner för egen grävning och sprängning på tomten. Det är mitt svar angående insändaren i Bblat: Många välkomnar vatten till Norra Mälarstranden

 

Så det första vi kräver av kommunen är att göra en verklig inventering av avlopps och vattenfrågan, och inte gå efter en ide om att dessa områden behöver kommunalt vatten och avlopp eftersom “flera” har önskat bosätta sig där. Våra egna enkäter till de 235 fastighetsägarna visar på 10-20 ägare som vill ha kommunalt VA, resten säger bestämt nej. Inte heller var svaret positivt för anslutning då kommunen frågade vid två tillfällen oss fastighetsägare före fullmäktigebeslutet 2016. Därefter har man från kommun svarat att eftersom vi inte frivilligt ville ansluta oss, var kommunen tvungna att tvångsansluta oss till kommunalt avlopp. Knappast ett sätt att därefter få förtroende för kommunens agerande.

Att byta ut folk som blir resultatet av en VA anslutning till kommunen pga kostnaderna, kallar jag folkfördrivning, men sett ur en kommuns perspektiv bidrar det tyvärr till en bättre ekonomi. Kommunalrådet Elizabeth Salomonsson (S) sade i samband med att ett medborgarförslag om: “Omtag på va frågan”, avslogs på ett kommunfullmäktigemöte 2022, att om man jämförde med Malmön, ett annat sjönära område SÖ om staden “så är de små lådorna från 50, 60 talen nu borta och det är ordentliga hus att bo i”. Är det rättesnöret för VA utbyggnaden i Sverige så är det knappast miljöskäl som är anledningen, utan ren och skär ekonomi. 

Webbansvarig Anders Segerberg

PS. I samband med ett riksdagsbesök 2019 då VA-i.-tiden träffade Edward Riedel, lämnande vi över en pärm med detta innehåll.  DS

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.