Maildiskussion med Havs och vattenmyndigheten om behovet av fosforfilter

Från: Lars Hylander
Skickat: den 11 april 2022 19:56
Till: Havs- och vattenmyndigheten <havochvatten@havochvatten.se>
Ämne: AR 1987:6
Prioritet: Hög

Bästa Myndighet!

Jag läser i AR 1987:6 för infiltrationer att

Markbäddar där inget/endast lite vatten kommer ut i utloppsröret fungerar rent hydrauliskt huvudsakligen som en infiltration.

Jag undrar vilka forskningsresultat som ligger till grund för miljökontorens bedömning att fosforfilter numera måste installeras på nya anläggningar. Kontoren hävdar att det är HaV:s instruktioner, som de är tvungna att följa eftersom HaV är tillsynsmyndighet.

Hälsningar!
Lars Hylander, Agr D


Från: Bodil Aronsson Forsberg [mailto:bodil.aronssonforsberg@havochvatten.se]
Skickat: den 13 april 2022 08:34
Till: Lars Hylander
Ämne: SV: AR 1987:5

Hej Lars!

AR 1987:6 är upphävt och ersatt av först NFS 2006:7 och senare HVMFS 2016:17. AR 1987:6 fyller dock fortfarande en funktion som faktablad 8147 med tekniska beskrivningar av konventionella markbaserade anläggningar. I bilaga 2 i HVMFS 2016:17 finns på sidan 12 följande text:

Texten ovan motsvaras av liknande text på sidan 5 i NFS 2006:7. Texten är alltså inte ny utan har funnits som ett allmänt råd sedan 2006.  Det är svårt att veta exakt vilket underlag Naturvårdsverket hade för sitt Allmänna Råd från 2006, men en rapport om små avlopp från samma tidsperiod är denna. I bilaga 3 ( sid 112) finns en sammanställning av litteraturdata avseende markbäddars reningsprestanda.

Ett Allmänt Råd är inte bindande och omständigheter i det enskilda fallet behöver alltid beaktas. Omständigheter som kan ha betydelse för frågan om en markbädd behöver kompletteras med fosforavlastning (t ex ett fosforfilter) är bland annat recipientens status och vilken typ av avloppsvatten som behandlas i markbädden. Fosforfilter efter en markbädd förutsätter för övrigt att markbädden är tät.

Bodil Aronsson Forsberg
Utredare
Miljöprövningsenheten, Havs- och vattenmyndigheten


Från:  Lars Hylander
Skickat: den 13 april 2022 09:09
Till: ’Bodil Aronsson Forsberg’ <bodil.aronssonforsberg@havochvatten.se>
Ämne: SV: AR 1987:5

Tack för svar Bodil.

VAD GÖR MAN OM MARKBÄDDEN INTE ÄR TÄT?

Mvh!
Lars


 

Från: Lars Hylander
Skickat: den 20 april 2022 00:25
Till: Bodil Aronsson Forsberg <bodil.aronssonforsberg@havochvatten.se>
Ämne: SV: AR 1987:5

Hej igen Bodil!

Jag emotser svar på frågan nedanför om vad man gör om markbädden inte är tät. Förefaller som att montering av ett P-filter vid slutet på ett rör där det inte kommer något vatten skadar miljön helt i onödan eftersom det är stora utsläpp av CO2 vid tillverkning av Polonite. Lika stora som vid tillverkning av motsvarande mängd cement!

Jag har inte heller fått svar på vilken ny forskning som visar att AR 1987:5 bygger på felaktiga förutsättningar. Rapporten Du hänvisar till av Palm et al 2002 innehåller ingen ny forskning utan sammanställer endast litteraturstudier av tidigare utförd forskning. Författarna använder inte exakt terminologi utan istället termer som ”bedöms”, vilket inte är tillfyllest inom en exakt vetenskap såsom naturvetenskap.

De nämnda beräkningarna redovisas inte samt saknar underlag i form av uppmätta halter P-halter i ytvatten före resp. efter ett enskilt avlopp.

Enskilda avlopp släpps ut i mark som vanligen har god retention för P. De kan alltså inte ”lokalt” utgöra den enskilt största utsläppskällan av fosfor ”till vatten”.

Se text nedan med de missvisande citaten.

Vänliga hälsningar!

Lars

Mer än hälften av Sveriges enskilda avlopp bedöms inte uppfylla kraven i miljöbalken på längre gående rening än slamavskiljning. Beräkningar från Naturvårdsverket visar även att de totala fosforutsläppen från enskilda avloppsanläggningar är ungefär lika stort som från samtliga kommunala avloppsreningsverk. Lokalt kan enskilda avlopp utgöra den enskilt största utsläppskällan av fosfor till vatten.


Från: Småavlopp [mailto:smaavlopp@havochvatten.se]
Skickat: den 20 april 2022 09:36
Till: Lars Hylander
Ämne: SV: AR 1987:5

Hej Lars!

Du frågar vad man gör om markbädden inte är tät och skriver sedan ”Förefaller som att montering av ett P-filter vid slutet på ett rör där det inte kommer något vatten skadar miljön helt i onödan eftersom det är stora utsläpp av CO2 vid tillverkning av Polonite.” I mitt förra svar till dig så svarade jag dig att ett fosforfilter förutsätter att markbädden är just tät. Det blir alltså bakvänt att sätta ett fosforfilter efter en otät markbädd där det saknas kontroll över det vatten som kommer till fosforfällan.

På platser där det är viktigt att ha ett lågt utsläpp av fosfor skulle en otät markbädd istället kunna kompletteras med fosforfällning innan markbädden, alternativt kan man separera ifrån toalettavloppsvattnet och omhänderta det separat i t ex en sluten tank eller genom en torr lösning. Finns det inte sådana omständigheter på platsen där avloppsanläggningen ligger att det är nödvändigt att ha en hög fosforreduktion så kan en markbädd i sig vara en tillräckligt bra lösning för att uppfylla kraven på rening av avloppsvatten i 9 kap 7 § miljöbalken.  Detta avgör de kommunala miljömyndigheterna när de prövar en ansökan om tillstånd.

Vad är det för en skrift du menar är felaktig? Jag hittar inte något AR 87:5?

Bodil Aronsson Forsberg

Utredare, Miljöprövningsenheten, Havs- och vattenmyndigheten


Jag upplever hela den legala grunden för tillsyn av enskilda avlopp som synnerligen klen, i det närmaste obefintlig om man nite han påvisa skador på miljö eller hälsa. Man utgår från seriöst framtagna råd (AR 1987:6) som efter varje revidering urvattnas 2006 och 2016 och främst upprepar mantrat om att spillvatten från EA släpper ut lika mycket P som de tio  gånger fler personerna med KARV. Jag är förvånad att Håkan Jönsson bidrar till detta. Möjligen för att berättiga hans käpphäst med urinavskiljning.

Jag frågade HaV om bakgrunden till att AR1987:6 upphävdes, vilket jag inte fått svar på. Tjänstepersonen på HaV (Bodil) kan inte ange underlaget Naturvårdsverket använt i sin rapport utan hänvisar till en ”rapport om små avlopp från samma tidsperiod” (Palm, Malmén, Jönsson, 2002). HUR kan  en central myndighet utfärda riktlinjer utan att ange underlag?

Jag noterar att P-filter kräver tät botten. Jag tyder det som att om botten inte är tät, så har man en infiltration och då finns inget legalt krav på P-filter. Dessutom fungerar ett P-filter inte om inget vatten kommer fram.

/Lars


 

Hej Lars mfl,

Anledningen till att AR:87:6 ersattes med nya var att miljöbalken hade införts. Då MB (till skillnad från miljöskyddslagen) utgår från funktionskrav ( ”skydda så långt möjligt, inte ekonomiskt orimligt”) kunde man inte behålla de gamla råden då ju dessa stipulerar teknik och ej funktion. Att sen de nya allmänna råden blev så obalanserade (med stort fokus på recipient och fosfor och inte smittskydd hushållning) är en annan historia. Flera saker spelade in, ointresse och inkompetens hos NV, den nya vattenmyndigheten med sitt ensidiga fokus på övergödning och bristande analys av tekniska ekonomiska konsekvenser av tänkbara ”ribbor” bidrog. Att man 2006 hamnade på ribborna som normal resp hög skyddsnivå utrycker var mer politik och missriktad miljöambition,  än analys av behov och tekniska möjligheter att nå ribborna.
Ribborna sattes 2006.  och ingen forskning hade genomförts som gav anledning att ändra uppfattningen från gamla AR.
De nya Rådens skrivning om att infiltration byggd enl svensk standard  ”kan anses uppfylla normal skyddsnivå” (dvs avskiljning i om anläggning) är en institutionell efterkonstruktion och saknar vetenskapligt stöd. För att nå 70% P reduktion eller mer krävs att också retention inräknas, vilket beskrivs i  Retentionsrapporten  och som också står i gamla AR.
Problemet för HaV nu är att de sitter fast i sina råd och inte vågar slå undan benen för den stora marknad de själva skapat med de (felsatta) råden och som ”branschen” nu anpassat sig till.
En ytterligare konsekvens i Havs förnekelse om markprocesser,  är att de fortsätter att hävda att små avlopp släpper ut mer en Kommunala reningsverk. Varför skulle just P från små avlopp passera obemärkt genom mark utanför anläggning utan att utsättas för kemisk inbindning och/ eller upptag i biota? De blir ännu mer ologiskt när de samtidigt accepterar att dessa processer sker i marken i infiltrationer och markbäddar! Där fastnar ju tex 70% P men i marken utanför fastnat inget!!?
/-

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.