DD/ Seriös samhällsplaneringen handlar om hela samhället

Seriös samhällsplaneringen handlar om hela samhället

DD den 4 mars.
Som före detta forskare på Chalmers är jag ännu mera förundrad än vad professor Filip Jonsson är gällande långsiktigt hållbar energipolitik. I artikeln ”Värna vår framtid – kom överens om en långsiktig energipolitik!”, DD den 4 mars, lyfter han den långsiktiga planeringens betydelse för att samhället ska fungera idag såväl som i morgon.

Att nå klimatmålen rymmer många olika samhällssektorer där energifrågorna är den mest strategiska men inte den enda som påverkar om utfallet blir positivt eller inte.

Att nå klimatmålen rymmer många olika samhällssektorer där energifrågorna är den mest strategiska men inte den enda som påverkar om utfallet blir positivt eller inte
För energipolitiken är ju ingen isolerad företeelse som enbart inbegriper tekniska och ekonomiska frågeställningar kring olika kraftslag vilket Filip Jonsson förtjänstfull lyfter fram. Detta har ju blivit än mera uppenbart de senaste dagarna genom kriget i Ukraina. Beroendet av rysk olja och gas är ju ett faktum som varit känt i flera decennier. Men det finns betydligt fler och lika grundläggande frågeställningar som måste tas upp i en analys för att förstå helheten. En helhet där storskaligheten blivit investeringstung, sårbar och inflexibel.

För det första fanns ett statligt verk – Statens Planverk – som hade långsiktig hushållning av energi, mark och vatten som sitt främsta fokusområde. Denna statliga verksamhet hade hela planeringshorisonten, med alla ingående samband, som sitt verksamhetsområde.

Ett ödesdigert misstag har det visat sig
För 35 år sedan lades verksamheten ner. En del uppgifter togs över av Boverket, en del uppgifter fördelades till andra myndigheter och en del aspekter på samhällsplaneringen försvann helt och hållet. Exempelvis försvann myndighetsansvaret för den långsiktiga översiktliga planeringen. Ett ödesdigert misstag har det visat sig.

För det andra har denna nya vilsenhet i planeringssammanhang inneburit påtagliga hinder, specifikt just för utbyggnaden av vindkraften. När många klagat på Svenska Kraftnäts utbyggnad av elnäten inte hängt med i utvecklingen har det statliga affärsverket påtalat det uppenbara. Det är nämligen svårt att bygga elnät när man inte vet var kraftproduktionen ska lokaliseras respektive var elenergin kommer att användas någonstans.

Det är nämligen svårt att bygga elnät när man inte vet var kraftproduktionen ska lokaliseras respektive var elenergin kommer att användas någonstans
När plötsligt marknaden bestämmer sig för att bygga en ny energikrävande verksamhet krävs ofta ett kraftigt ökat energibehov. Att från en dag till annan förse en ny energikrävande anläggning, och alla följdinvesteringar som exempelvis nya bostadsområden med el, är det inte realistiskt att det ska gå snabbt. Indelningen i fyra elområden, där marknaden skulle agera utifrån nya prissignaler, har också fallerat.

För det tredje har natur- och kulturmiljöfrågorna samt de demokratiska aspekterna av omställningen vi nu är mitt uppe i blivit akuta, akut dåliga. Aktuell forskning visar till exempel att utan skydd för diversiteten i natursystemen förlorar vi också klimatkampen. Denna forskning presenterades vid senaste klimatmötet i Glasgow förra året. Att samhällsplaneringen struntar i vad medborgarna tycker är numera också väldokumenterat. Projektet Galmsjömyran, som uppmärksammats här i DD, är bara ett i raden där närmast berörda har svårt att göra sina röster hörda.

Förutom vindkraftsutbyggnaden är också VA-utbyggnaden ett svart kapitel i svensk samhällsplanering. Här struntar man också i den forskning som visat att marken är den bästa reningsanläggningen. Och på sent 30-tal kom en svensk teckningslärare med en genial sanitetslösning utan vattenanvändning och uppsamling av växtnäring. Ingen åtgärd från samhället. En sanitetslösning som idag skulle kunna löst både utmaningen med den tilltagande vattenbristen och en decentraliserad livsmedelsförsörjning.

Och slutligen finns ett visst hopp. I mars har två aktörer – Miljömålsrådet och Boverket – presenterat var sin rapport i ämnet ”långsiktig planeringsverksamhet”. Det mest positiva man kan säga om dessa båda arbeten är att man inser vikten av en statlig, övergripande planering, där frågor kring elektrifiering av samhället ingår som tung post. För jag är helt överens med professor Filip Jonsson att våra politiker måste komma fram med snabba och robusta lösningar.
Men förslagen man presenterar om hur styrning och organisering av verksamheten har skisserats, är jag inte övertygad om kommer att förändra den verklighet man är satta att sköta. I en kommande artikel ska jag presentera mina argument varför detta inte kommer fungera effektivt. Jag ska också ge ett antal argument om alternativa sätt att planera för ökat engagemang där medborgarna finns med, ges nya roller och tas tillvara i framtidsplaneringen.

Ulf Svensson

civilekonom, utrett den storskaliga utbyggnaden av vindkraften med fokus mot transporter och logistik samt forskat om den fysiska riksplaneringen vid Chalmers Arkitektur.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.