Örnsköldsvik/ Diskussioner med Miva ang tvångsanslutningar av fastigheter på Nyänget, Paddal

Nedanstående mail är om hur VA i tidens Umeågrupp stöttat fastighetsägare i området Nyänget/Paddal i Örnsköldsviks kommun.
I Umeå fick va-i-tiden gruppen bra gehör för sina gedigna kunskaper och faktaredovisningen om utsläppen från Mjölekustens fastigheter kontra kommunens egna utsläpp och de utsläpp som skulle bli efter en anslutning till kommunens va nät. Tyvärr så fick va i tiden inget gehör för sina åsikter i Örnsköldsvik utan återkopllingen från kommun och VA bolaget blev ”Förväntat tråkigt o formellt svar i linje med kommunernas generella hållning.”
Leif Berglund som lett Umeåas VA-i-tidensgrupp skriver: Sällar mig till den frustrerande skaran, hur ska vi kunna förändra detta synsätt?

Jag kommenterar med: Förskräcklig nonchalans om vad man kräver i kostnader av fastighetsägarna och vilken nytta man gör. Att då gömma sig bakom lagen och statens krav för att få till stånd VA projekten oavsett miljövinst är oansvarigt, men tyvärr helt ok. Jag kan inte inse mer än att regeringen och samarbetspartierna önskar få en större befolkning på landsbygden, och att därför gör man dessa VA projekt. Att det då ger som konsekvens en folkfördrivning är inget man är bekymrad över, ändamålen helgar medlen. /Anders Segerbewrg, Webbansvarig


VB: Noteringar efter möte med Öviks Kommun och Miva 2021-12-20

29 januari 2022  10:46  650 KB

Återkoppling från Öviks Kommun o Miva. Förväntat tråkigt o formellt svar i linje med kommunernas generella hållning.

Sällar mig till den frustrerande skaran, hur ska vi kunna förändra detta synsätt?

/Leif


Från: Mattias Morin <mattias.morin@ornskoldsvik.se>
Skickat: den 28 januari 2022 17:10
Ämne: Sv: Noteringar efter möte med Öviks Kommun och Miva 2021-12-20

Hej Mats, Birgitta, Leif och Olof!
Tack för ett trevligt möte. Vi har sammanställt våra svar på era frågor i bifogad fi: .Svar VA i tiden, Ö-vik

Med vänliga hälsningar
Mattias Morin
Verksamhetsansvarig samhällsplanerare, Kommunledningsförvaltningen, Tillväxtavdelningen,
Örnsköldsviks kommun


Från: Leif Berglund <Leif.Berglund@norrmejerier.se>
Skickat: den 23 december 2021 19:12
Ämne: Noteringar efter möte med Öviks Kommun och Miva 2021-12-20

Hej!
Tack för ett intressant och förhoppningsvis givande möte för alla parter. Här kommer mina noteringar från mötet.
Återkoppla gärna om det är något som inte stämmer.
God Jul och Gott Nytt År!

Leif Berglund
VA i Tiden

Närvarande:

Jenny Persson Lindberg           Projektledare Miva och sammankallande till mötet
Lennart Johansson                  VA-rådgivare Miva
Marie Grundström                   Miljöinspektör Öviks Kommun
Mattias Morin                          Kommunledningsförvaltningen Öviks Kommun
Mats o Birgitta Sandlund          Boende Nyänget/Paddal
Leif Berglund                          Representant från VA i Tiden
Olof Stjernström                      Representant från VA i Tiden

  • Representant från VA i Tiden (en nationell förening som hjälper fastighetsägare i VA-frågor) redogjorde för sin roll på mötet.
    • VA i Tiden har under flera år fört dialog med Umeå Kommun/Vakin och vi företräder ca 1000 fastighetsägare längs kusten söder om Umeå.
    • VA i Tiden har blivit kontaktade av boende i Nyänget/Paddal som sakkunniga, rådgivare och företrädare.
    • VA i Tiden har inget emot kommunala VA-lösningar. Kommunalt VA kan vara befogat om det går att visa att det är det bästa alternativet och att kostnaderna för alla parter är rimliga, skäliga och rättvisa
    • VA i Tiden anser att när det gäller så här stora och viktiga infrastruktursatsningar ska de beslut som fattas (och som påverkar många) vila på sakliga grunder och baseras på korrekta underlag
    • VA i Tiden poängterar att vi värnar om miljön och att det t ex är en självklarhet att alla enskilda avloppsanläggningar ska vara godkända. Alla som är bosatt efter kusten vill ha ett rent hav.
  • Öviks Kommun och Miva (ÖK/M) redogjorde kort för sin syn på VA-riktlinjerna och projektet för i första hand Nyänget/Paddals fastställda VA-område
    • ÖK/M var samstämmiga om att en utbyggnad av kommunalt VA till Nyänget/Paddal är ett nödvändigt och bra projekt
    • ÖK/M anser att en utbyggnad av kommunalt VA till Nyänget/Paddal är att betrakta som ett miljöprojekt
    • Miva informerar att de har rollen som utförare och agerar utifrån fattade beslut
    • ÖK/M förlitar sig på att det beslut som tagits i Öviks Kommunfullmäktige 2021-08-30 angående att fastställla Nyänget/Paddal som VA-område har skett utifrån korrekta underlag och man anser därmed att det finns ett konstaterat behov utifrån hälsa eller miljö i enlighet med vattentjänstlagen §6
  • VA i Tiden ifrågasatte den bedömning som gjorts i VA-riktlinje för Öviks kommun daterat 2017-11-24 och som presenterades på informationsmöte 2021-04-22
    • Större sammanhang
      • Större sammanhang föreligger. VA i Tiden gör samma bedömning som ÖK/M
    • Hälsa
      • Närhet till vattenskyddsområde
        • Inte aktuellt, finns inget skyddsområde för dricksvatten inom eller i närheten av området Nyänget/Paddal så detta utgör ingen risk och det föreligger inget behov. VA i Tiden gör samma bedömning som ÖK/M.
      • Närhet till friluftsbad
        • Inom området finns en av kommunens största friluftsbadplatser. Att det finns intilliggande bebyggelse med enskilda avloppsanläggningar skulle kunna utgöra en risk. VA i Tiden delar dock inte ÖK/M:s uppfattning om att enbart närhet till ett friluftsbad utgör ett behov. Det finns varken mätningar eller något annat som påvisar att eventuellt näringsläckage från enskilda avloppsanläggningar i området Nyänget/Paddal skulle ha någon negativ påverkan på vattenkvaliteten vid Nyängets friluftsbad. Tvärtom visar de vattenkvalitetsprover som tagits under de senaste åren att vattnet vid badet är utmärkt. Bakteriehalterna är låga, långt under gränsvärdena. Det finns således inte något konstaterat behov utifrån hälsa.
        • I VA-riktlinjen går dessutom att läsa: ”Kunskaperna kring dessa friluftsbad är dock i nuläget inte tillräckliga för att kunna göra bedömningar om risk för påverkan från enskilda avlopp. Örnsköldsviks kommun behöver öka sin kunskap om friluftsbad i närhet till bebyggelse som inte omfattas av den årliga tillsynen, detta för att kunna utvärdera om det finns risk för problem relaterade till hälsa.” VA i Tiden undrar om detta är gjort?
      • Dricksvattenkvalitet egna brunnar
        • I Nyänget är flertalet fastigheter (52 av 66) anslutna till kommunalt vatten via vattenförening. Vattenkvaliteten på det kommunala vattnet förutsätts vara god. Dricksvattenförsörjning till övriga fastigheter sker via gemensamma och enskilda dricksvattenanläggningar. ÖK/M påtalar att kända kvalitetsbrister är kopplade till radon och järn och att vissa anläggningar har installerat reningsfunktionalitet. Några underlag om att vattnet skulle utgöra någon hälsorisk finns dock inte redovisade. VA i Tiden delar därmed inte ÖK/M:s bedömning om att det föreligger något hälsobehov, detta måste i så fall konstateras.
        • VA i Tiden föreslår att ett alternativ att minimera eventuella hälsorisker avseende dricksvatten vore att ansluta samtliga fastigheter till den befintliga vattenföreningen. Det finns inget bättre och billigare sätt för en kommun att distribuera kommunalt vatten. ÖK/M säger att den befintliga ledningsdimensionen på 70mm inte räcker till. VA i Tidens expert (WSP-konsult) har utfört egna beräkningar och menar att det visst är möjligt utan allt för stort tryckfall.
    • Miljö
      • Recipientstatus
        • Här har ÖK/M utgått från den klassificering som gjorts av Länsstyrelsen och VISS Vattenwebb där modelldata visar att Bäckfjärdens ekologiska status är måttlig. Betydande påverkan från jordbruk (45%), skogsbruk (41%), enskilda avlopp (8%) och atmosfärisk deposition bidrar till statusklassificeringen. Någon övergödningsproblematik för Bäckfjärden föreligger inte. Någon internbelastning förekommer inte.
        • Vid presentationen på informationsmötet 2021-04-22 redovisades enskilda avloppsanläggningars påverkan på Bäckfjärden på ett vilseledande sätt. Siffrorna 19% för kväve och 21% för fosfor nämndes, men dessa motsvarar den andel av den mänskliga belastningen som kommer från land avseende enskilda avloppsanläggningar. Den mänskliga belastningen ska dock enligt bedömningsmetoden jämföras mot den totala bakgrundsbelastningen – ”En ensam påverkanskälla bedöms som betydande i VISS om den antropogena (mänskliga) belastningen från källan motsvarar minst 10 % av den totala bakgrundsbelastningen som tillförs vattenförekomsten, då inflödet från omgivande vattenförekomster exkluderats.”
        • Påverkan blir då istället 9,8% (976kg/10044kg) för kväve och 14,8% (82kg/553kg) för fosfor. Detta motsvarar enligt modellen påverkan från samtliga enskilda avloppsanläggningar runt Bäckfjärden. Bebyggelsen vid Nyänget/Paddal beräknas till ungefär ¼ av den totala bebyggelsen runt Bäckfjärden och påverkan från Nyänget/Paddal blir då ca 2,5% resp 3,7%, långt under gränsvärdet för betydande påverkan.
        • I protokollet från beslutet i Öviks kommunfullmäktige går att läsa: ”I databasen VattenInformationsSystem Sverige (VISS) framgår att enskilda avlopp troligen har en betydande påverkan på aktuell status (tillsammans med skogsbruk och jordbruk)”. Man har alltså inte bemödat sig om att räkna efter och nämner de två stora utsläppskällorna till Bäckfjärden lite i förbigående.
        • Några faktiska mätningar om hur mycket näringsläckage till Bäckfjärden som Nyänget/Paddals avloppsanläggningar står för har ej utförts.
        • Våra egna beräkningar (som inte hann presenteras på mötet) visar (om man tar till marginal) att området Nyänget/Paddal maximalt belastar Bäckfjärden med 20 kg fosfor per år. Hänsyn har då tagits till antal fastigheter/anläggningar, antal åretruntboende personer, antal fritidshusboende personer, användning av fastighet/år, hemmavaro, näringsläckage per person/år, andel som har vattentoalett, avloppsanläggningarnas typ, status och reningsgrad, avstånd till vattenrecipient och markretention. Detta överensstämmer väl med modelldatat – ¼ av 82kg = ca 20 kg. Eftersom vi i beräkningarna tagit till med marginal rör det sig troligen dock om enbart ca 10-15 kg/år. Att bygga dyra storskaliga kommunala VA-lösningar för att transportera denna i sammanhanget ringa mängd näringsämnen till kommunens avloppsreningsverk där reningsgraden inte är nämnvärt högre än enskilda avloppsanläggningars (inkl markretention) är ett enormt slöseri med resurser. Miljömässigt är det ett nollsummespel då man minskar näringsläckage i en recipient för att öka näringsläckaget i en annan. Dessutom belastar man kommunens avloppsreningsverk och redan hårt belastade Öviksfjärden med mer spillvatten där bräddning (orenat spillvatten som släpps ut i vattenrecipient) förekommer i relativt hög utsträckning. I VA-riktlinjen går precis detta att läsa: ”Risken finns att man avlastar en recipient för att öka belastningen i en annan vid utbyggnad, men totalt sett med förbättrad rening bedöms miljöeffekten bli positiv.” VA i Tiden delar inte uppfattningen om att miljöeffekten blir positiv.
        • VA i Tiden delar med hänsyn taget till ovanstående inte ÖK/M:s bedömning om att det finns ett konstaterat miljöbehov som behöver åtgärdas. Vare sig i VA-riktlinjen, vid presentationen på informationsmötet eller vid KF:s beslut redovisas något konstaterat behov.
      • Närhet till recipient
        • Ca 40% av fastigheterna/avloppsanläggningarna vid området Nyänget/Paddal ligger ca 50m från Bäckfjärden, i några fall ännu närmare. Ca 40% av fastigheterna ligger mellan 50-100 m från vattenrecipient och ca 20% av fastigheterna ligger mellan 100-150 m från vattenrecipient. Enligt Länsstyrelsens GIS-stöd för planering och tillsyn av små avlopp är markretentionen relativt låg i halva området (Paddal) och medel/hög i övriga delarna (Nyänget). Närheten till vattenrecipienten utgör en risk men enbart närheten i sig utgör inget behov. Här spelar typ av avloppsanläggning, status och reningsgrad på avloppsanläggning, avstånd till vattenrecipient, markförhållande och markretention roll för att kunna konstatera ett behov. I VA i Tidens beräkningar har vi räknat med att den genomsnittliga reningsgraden för Nyänget/Paddals avloppsanläggningar inte är högre än 60% och att markretentionen inte är högre än 40%. Om alla avloppsanläggningar exempelvis utgjordes av slutna tankar eller moderna minireningsverk med hög reningsgrad skulle minimalt näringsläckage ske till Bäckfjärden. VA i Tiden delar inte ÖK/M:s bedömning om att enbart närhet till recipient utgör ett behov.
      • Status enskilda avloppsanläggningar
        • 2018 genomfördes en okulär inventering av avloppsanläggningarna i området. 47% bedömdes att behöva åtgärdas, 20% förbättras, 21% godkändes och för 12% var status okänd. Kvaliteten på inventeringen kan ifrågasättas då den enbart var okulär och ingen provtagning skedde. Tex stämmer inte den bedömning som gjorts av Mats Sandlunds avloppsanläggning. VA i Tiden har tagit fram en egen noggrann metod för inventering, provtagning och bedömning av näringsläckage från enskilda avloppsanläggningar, men utan att ha gjort någon egen inventering är det svårt att uttala sig om de enskilda avloppsanläggningarnas status och reningsförmåga. VA i Tiden delar därför ÖK:s bedömning att det troligen finns avloppsanläggningar som behöver åtgärdas och förbättras. Frågan är hur denna situation har kunnat uppstå?
        • Öviks Kommun har tillsynsskyldighet av enskilda avloppsanläggningar enligt miljöbalken och enligt Länsstyrelsens åtgärdsprogram har kommunen till uppgift att ”säkerställa minskade utsläpp av fosfor och kväve från enskilda avlopp till vattenförekomster där det finns risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan”. VA i Tiden kan inte hitta några uppgifter om att det skett någon tillsyn eller föreläggande om åtgärder i området Nyänget/Paddal under många år trots att kommunen har skyldighet därtill. I VA-riktlinjen medges den ”uppdämda tillsynsskulden”, att ”I Örnsköldsviks kommun ligger åtgärdstakten för enskilda avlopp under 1 % per år” och att nollalternativet skulle innebär att ”det inte ens finns en plan för tillsyn av enskilda avloppsanläggningar”. VA i Tiden ställer sig ytterst frågande till hur mycket Öviks kommun verkligen bryr sig om miljön när de under så lång tid och så uppenbart undanlåtit att sköta sitt tillsynsåtagande trots att man i sin VA-policy skriver ”Bästa möjliga rening ska eftersträvas både i allmänna reningsverk och i enskilda avloppsanläggningar för att nå relevanta nationella och lokala miljömål”. Det är synnerligen motsägelsefullt.
        • Om tillsynsskyldigheten hade skötts ordentligt så hade fastighetsägarna i området sedan länge fått större chans att åtgärda och förbättra sina eventuellt bristfälliga avloppsanläggningar och på så sätt kunnat minska eventuellt näringsläckage till Bäckfjärden. Efter den okulära inventeringen 2018 (eller helst mycket tidigare) borde de fastighetsägare där eventuella brister upptäcktes blivit informerade och getts möjlighet att göra åtgärder för att förbättra dem och därigenom miljön. Nu används istället statusen som ett argument för att få dra fram kommunalt VA.
        • Trots att det troligen finns avloppsanläggningar som behöver åtgärdas så har de den status de har främst pga kommunens illa skötta tillsynsarbete. Därför anser VA i Tiden att den eventuellt negativa påverkan som dessa avloppsanläggningar har på den ekologiska statusen i Bäckfjärden inte kan användas som ett miljöbehovsargument utifrån vattentjänstlagen.
  • Övrigt
    • Det finns idag fler och fler rättsfall och domar där enskilda avloppsanläggningar godkänts till förmån för kommunala alternativ.
    • Utredningen ”Vägar till hållbara vattentjänster” som slutfördes av Anders Grönvall 2018 har resulterat i en proposition om tvångsanslutning och ett beslut i riksdagens civilutskott 2021-04-29. Beslutet lyder:
      En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.
    • Riksdagen har i och med detta riktat ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en lagändring i vattentjänstlagen. Detta har blivit försenat pga Corona, men kommer preliminärt att genomföras under våren 2022.
    • VA i Tiden fick uppfattningen att ÖK/M inte kände till detta.
    • Övriga förslag i utredningen är t ex att kommunen inte längre alltid ska vara skyldiga att ordna allmänna VA-anläggningar vilket öppnar för lokala, flexiblare och billigare lösningar som t ex gemensamhetsanläggningar för avlopp. Istället föreslås ”Kommunen ska utreda om det finns en möjlighet att på ett annat sätt än med en allmän va-anläggning uppnå ett motsvarande skydd för människors hälsa och miljön.”

VA I TIDENS SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER TILL ÖVIKS KOMMUN OCH MIVA

  • Det saknas konstaterade hälso- och miljöbehov för området Nyänget/Paddal, vilket innebär att Öviks Kommun inte följer vattentjänstlagen § 6.
  • Det är högst troligt att detta även gäller övriga föreslagna VA-områden.
  • Det är anmärkningsvärt att beslut om storskaliga, centraliserade (och gammelmodiga) kommunala VA-lösningar kan och får fattas i miljöns namn, när man varken känner till hur stor påverkan (eller snarare liten påverkan) enskilda avloppsanläggningar har eller att miljövinsten blir försumbar. Det finns därför anledning att tro att det finns andra bakomliggande orsaker till beslutet.
  • Beslutet i KF är fattat på bristfälliga och i vissa fall helt felaktiga uppgifter och underlag. Beslutet borde därför rivas upp omgående.
  • Tillsynen av enskilda avloppsanläggningar borde styras upp, en stor hälsorisk är att kommunens tillsynsarbetet inte sköts.
  • Eventuellt påbörjad projektering av kommunalt VA till Nyänget/Paddal bör avbrytas omgående. VA i Tidens erfarenheter av LTA-system är att de ofta krånglar och resulterar i ett resurskrävande underhåll.
  • Hänsyn bör tas till att det finns billigare, småskaligare, moderna, effektiva och lokala alternativ för både vatten och avlopp.
  • Hänsyn bör tas till pågående/kommande lagförändringar.
  • I den nya vattentjänstlagen kommer det att ställas högre proportionalitetskrav på kommunen i enlighet med vattendirektivets nyttokostnadsprincip – att väga kostnad mot miljönytta. Detta borde Öviks Kommun ta hänsyn till redan nu. Vill man påverka miljön positivt är det lämpligt att börja där kostnaden per kilo fosfor blir lägst och med de största utsläppskällorna – skogsbruk, industri, jordbruk o avloppsreningsverk. Det finns mängder av kostnadseffektiva åtgärder som för samma kostnad ger mycket större miljönytta. Öviksfjärden belastas exempelvis varje år med 38 ton fosfor och 595 ton kväve! Där finns det ett stort miljöbehov. Men det ignoreras helt i t ex kommunens egna miljörapporter och samrådsunderlag. Där framgår istället att utsläpp och bräddning från kommunens avloppsreningsverk till Öviksfjärden inte har någon större betydelse, vattenrecipientens status kommer inte att förändras (för den är redan så dålig). Och då pratar vi alltså om utsläpp (594 kg fosfor/år) som är i storleksordningen 30 ggr högre än ev utsläpp från området Nyänget/Paddal (20 kg/år). Den uppskattade kostnaden (38 Mkr) för VA-området Nyänget/Paddal skulle kunna göra mycket större miljönytta om den lades på att t ex förbättra reningsgraden och minimera bräddningen på kommunens avloppsreningsverk. Som ett enkelt exempel på proportionalitetskravet.
  • Undersök möjligheten att utöka den befintliga vattenföreningen till hela området Nyänget/Paddal.
  • Gör en ordentlig inventering av områdets enskilda avloppsanläggningar och se till att brister åtgärdas omgående.
  • Informera och lyft detta till politikerna som tar besluten.
  • Inled en dialog med de boende i området, kalla till ett nytt möte, underlätta och arbeta för era kommunmedborgare inte mot.
  • Gör som Umeå Kommun, gå i bräschen och ligg i framkant på VA-området istället för att fastna i gamla, förlegade, dyra storskaliga lösningar, det blir totalt sett billigare för alla parter och det blir bättre för miljön.

VA I TIDENS REKOMMENDATIONER TILL BOENDE

  • Bilda en grupp som företräder alla i området.
  • Ta reda på nuläget i detalj, genomför enkäter och inventering av era anläggningar.
  • Informera alla om beslutet i KF och hur det har baserats på tveksamma underlag och bedömning.
  • Informera alla om VA i Tidens slutsatser och rekommendationer.
  • Informera alla om kostnaderna, inte bara anslutningsavgifterna utan om totalkostnaden. Grävning på egen tomt kan vara dyrbar, mest kännbart blir de för de som inte har vattentoalett idag, de behöver kanske bygga om sitt hus. Driftskostnaderna för LTA-systemet blir också höga. Här kan VA i Tiden bistå med mycket detaljerad information.
  • Inled en dialog med politiker i Öviks Kommun, det är troligen enda vägen för att kunna påverka beslutet.
  • Hänvisa till Umeå KF som tog beslutet att pausa och revidera hela VA-strategin efter att VA i Tiden påtalat massor av brister och att det miljömässigt blir ett nollsummespel. Nyänget/Paddal är ett mindre specifikt område där man tänker införa kommunalt VA. Det borde gå lättare att riva upp och ompröva.
  • Diskutera, ta fram och presentera egna förslag på hur dricksvattenförsörjning och avloppsrening i området lämpligast borde fungera där ni tar ansvaret.

VA I TIDENS FORTSATTA ARBETE

  • VA i Tiden kommer att informera alla boende i Nyänget/Paddal och Öviks kommunpolitiker om de slutsatser som dragits.
  • VA i Tiden kan ses som ett stöd för fortsatt konstruktivt arbete för både boende, Öviks kommun och Miva så att den bästa lösningen för alla parter och framförallt för miljön tas fram

LÄNKAR

VISS Vattenwebb Bäckfjärden – modelldata 

VISS Vattenwebb Bäckfjärden – bedömning

Länsstyrelsernas GIS-stöd för planering och tillsyn av små avlopp  (Länken pekar inte ut Övik, utan är en karta över hela sverige)

Vattenkvalitetsstatus Nyängets Friluftsbad

Forskningsrapport markretention av Peter Ridderstolpe

Utredningen ”Vägar till hållbara vattentjänster”

Civilutskottets beslut i riksdagen 2021-04-29

Civilutskottets betänkande

Lagen om allmänna vattentjänster

Rättsfall Växjö
Rättsfall Orust

Anders Solvarms hus, Vänersborg

VA i Tidens hemsida

BIFOGADE FILER

  1. Modelldata Bäckfjärden (och jmf Öviksfjärden) med beräkningar betydande påverkan,
    Metodstudie besiktning enskild avloppsanläggning
  2. Räkneexempel näringsläckage Nyänget/Paddal,
  3. Räkneexempel NyängetPaddal
  4. Metodstudie besiktning enskild avloppsanläggning,
    SE631610-184500 – Örnsköldsviksfjärden o Bäckfjärden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.