Hur mycket fosfor får man lägga på en 6 ha åker som gödning?

Fick en fråga: Hur mycket fosfor får man lägga på en 6 ha åker som gödning?

Svar: 22 kg P/ha och år.

Man får sprida en femårsgiva vart 5:e år, dvs 110 kg P/ha och sen vänta 5 år till nästa spridning.

På 6ha får man alltså sprida 660 kg P  om P begränsar. Ibland är det halten Cd som begränsar slammängden, t ex om det gäller slam från flera reningsverk i bergslagen.
Slammet skall vara hygieniserat (lagrat 6 mån för att döda salmonellabakterier mm).
/Lars Hylander


Ovanstående uppgifter om åkergödsling skall jämföras med avloppens bidrag med t ex fosfor. Varför fosfor- jo, dels är det en näringsrik mineral som får sjöar att växa igen. Kväve är annars det som får hav att växa igen. 

Fosfor är kommunernas reningsverk duktiga på att fälla ut, så att det hamnar i avloppsslamet i stället för ut i sjöar och hav. Kväve är de inte alls lika duktiga på.
Därför kräver också kommunerna extra reningssteg med fosforfällor efter infiltrationer, även om avloppsvattnet därefter går vidare ut i marken och bryts ner, och fångas upp där, retention,  så att det efter en 70-80 m inte finns spår av fosforn.
Men HAVs och vattenmyndigheten vill inte godkänna att marken har en retentionsförmåga som är avsevärd.
Däremot fungerar den ypperligt för avloppslammet från reningsverken som läggs på åkrarna runt om i sverige, och likaså för allt avloppsvatten som rinner ut ur avloppsledningarna. Ut i marken under ledningarna, ut i täckta våtmarker och i bäckar om ledningarna passerar där. Då är det ok, eftersom Naturvårdsverket och jordbruksverket har satt regelverket, och det gäller kommuner och bönder. Som sagt var, för de små avloppen fungerar markretentionen oerhört dåligt.

Jämför man med huset på landet och dess utsläpp så kan inte jag dra annan slutsats än att kommunens reningsverk dels är de stora spridarna av fosfor, och det sker rakt ut i vattnet i stället för i marken, och dels så tar man resterna av processen, avloppsslammet och kör ut på åkrarna. Det slammet är inte bara toalettslamm, utan även bemängt med skräp och gifter ifrån vägars regnvatten, industrivatten och sjukhusvatten.

Att börja med:
Hur mycket bidrager 1 hushåll med med fosfor. Jo, 1 kg/år, ner i infiltration eller sluten tank eller dasstunna.
Ett fritidshus bidrar med 15-30 gr/ år.
Se länk: Bild 1 (va-i-tiden.se), sid 9. 

Om man för att få bättre gräsmatta och mer ymmig växtlighet i trädgården så kan man t ex köpa NPK gödsel i 5 kg säckar på närmaste varuhus under våren.
Följer man gödselråden på en NPK säck så behövs 7 säckar/år för 500 m2, medan utsläppen från avloppet ger 2 säckar NPK. Oftast när man är igång med trädgårdsgödsling så får träden, buskarna och rabatterna ytterligare några säckar med NPK under säsongen.

Vid MMD förhandlingarna i Köpings om NorrMÄlarstrand, dvs fritidshusen på Dåvö, Stäudd och Stora Aspholmen, så pläderade Pter Ridderstolpe och Roland Norlen kring Köpings kommuns miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Se länk: Köping/ MMd förhandlingar 28-12-13, Presentation Peter Ridderstolpe, Roland Norlén – Nätverket VA i Tiden , Fastighetsägares forum för rätten till sitt enskilda avlopp (va-i-tiden.se)

Peter räknade ut att totalt för våra områden på 235 fastigheter så släpper vi max ut 20 kg fosfor ( se sid 8), och Roland får upp 40 kg fosfor med fisket. Fosfor finns i vårt skelett, tänder och i våra aminosyror. Vi innehåller vardera ca  1,5kg fosfor. Med rådande bekymmer om små avlopp så borde även begravningsytorna vara problemtyngda. Där sprider man ganska mycket fosfor i form av aska och hela lik, men det är nog ingen som tänker slåss för minska fosforgiva där!

Reningsverket i Köping släpper ut 100 kg fosfor kontinuerligt varje år, och i bräddningar ca 100 kg (mängden avloppsvatten i bräddningarna är ung samma mängd som ryms i halva Köpings silo.  Det går bara rakt ut i Mälaren.

Totalt bidrar köping med 20 000 kg fosfor årligen från vattendragen som avvattnar skog och åkrar och från sedimentavlagringar i Mälarens galten, bl a orsakade av Supras utsläpp. Det är i dessa sedimentlager man muddrade i sommaren 2021, och dumpade massorna dels i en djuphåla, dels upp på land söder om Köpingsfjärden. Muddringarna ansågs vara ok, trots att de inte skulle ge god vattenkvalitet i Galten före 2027, men våra utsläpp ansågs i fullmäktigemötet 2016, då beslutet om va anslutningen tog, krävas eftersom vi var den stora förorenaren. Kostnaden för anslutningen var ju också tvungen att helt betalas av oss, eftersom vi var den stora förorenaren. Detta sade kommunstyrelsens ordförande Salomonsson under nov-mötet 2016.

Så ansåg även Mark och miljödomstolen när de hade sin förhandling i Köping. Peter Ridderstolpe och Roland Norlen gick hårt åt Köpings miljökonsekvensbeskrivning , och visade på att den var helt lögnaktig. Trots det så beslöt domstolen att den var ok, och knappt ett ord om pläderingarna nämndes i det 100 sidiga domslutet. Det var som om ingen annan än kommunen kan ha rätt, även om de har fel.

I samtal med politiker så har en del anfört MMD domen och sagt att Köpings kommun hade rätt i sin bedömning. Jag inbillar mig att det är det som M,  S, V och tidigare Mp ledamöterna också fått sig till del. Det marknadsförs också på Köpings hemsida, och man säger att det är ett kvitto på att Köpings kommun tänker rätt i fråga om tvångsanslutningarna. Därför skall de genomföras. Vilka konsekvenser det har för nuvarande befolkning där bryr man sig inte om, men det blir helt fel när kommunen säger sig rädda miljön genom en åtgärd som rent vetenskapligt skadar miljön! Dessutom kraftigt och för all framtid!”

/Anders Segerberg, webbredaktör.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.