MINISTER UTAN AVLOPP- Annika Strandhäll spolar kröken!

MINISTER UTAN AVLOPP

Annika Strandhäll spolar kröken!

– Jag känner mig helt trygg om slutsatsen att vår miljö- och klimatminister har ett enskilt avlopp som förvisso saknar tillstånd men som förlitar sig på naturens egen reningsförmåga!

Ulf Svensson: |2022-02-11|  Nu har jag granskat miljö- och klimatministerns avloppsanläggning. Dels via en miljöinspektör i Värmdö kommun, dels talat med de två VA-experter och forskare som gjorde den uppmärksammade forskningsrapporten för Havs- och vattenmyndigheten. En rapport som vänt upp och ner på frågan om enskilda avlopp och därmed återgett hoppet hos hundratusentals fastighetsägare i Sverige. Självklart är den stoppad. Eller riktigare, vidarebefordrad till Formas för granskning – ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. En mycket ovanlig åtgärd.

Annika Strandhäll svarade för övrigt nyligen på en fråga i riksdagen om enskilda avlopp, eftersom hon är den i regeringen som ansvarar för denna fråga. Hon sa: ”det ska vara lätt för enskilda att göra rätt”. Det är en klok hållning av miljö- och klimatministern. Varje år besöks nämligen tiotusentals fastighetsägare i Sverige av en kommunal miljöinspektör som ska inspektera att den enskilda avloppsanläggningen håller måttet. Men att göra rätt har visat sig svårare än man kan tro. Och läser man på om regelverket inser man snabbt att kurser i geologi och marklära skulle varit användbart för framtida husägare. Risken är nämligen att man åker på anmärkningar och att det utskrivs ett vitesbelopp på mycket oklara grunder. Att överklaga har erfarenhetsmässigt visats sig vara bortkastad tid.

Toalett utan vattenanvändning och avlopp

Nu kastar jag därför fram en idé som har drygt 80 år på nacken. Ett förebud om ett grönt folkhem på riktigt. Och som jag tycker är ett snäpp vassare än enskilda avloppsanläggningar men definitivt mycket bättre än kommunernas VA-lösningar.

Det började med en teckningslärare som köpte ett hus alldeles vid vattnet. Han tyckte att ett avlopp skulle försämra vattenkvaliteten vid den fina badplatsen, och började teckna. Det blev en toalett utan vattenanvändning och avlopp. Sonen tog över idén på 60-talet och varvade civilingenjörsstudier med fortsatta konstruktionsidéer av toaletten. Idag finns den lite varstans i världen. Framför allt på ställen där konventionella VA-nät inte når.

Där biofysiska processer pågår

Men det som användarna uppskattade var, och är innovationens tilltagande resurseffektivitet som pekar mot hållbarhet på riktigt: inget vatten behövs, det finns inget avlopp bara en tank där biofysiska processer pågår, inga rörledningar krävs och därmed inget grävande eller sprängningar, eftersom toaletten är undertrycksventilerad är det ingen lukt när man går in i toalettutrymmet, eller när man sitter där och gör det man ska eller efter man lämnat toaletten. Däremot får man den bästa och luktfria växtnäringen och riktig jord – helt gratis! Växtnäringen tömmer man en eller två gånger per år medan det fasta innehållet kan vänta. Till exempel i 40 eller 50 år om man inte behöver jordtillskottet under tiden. Då får man dock försäkra sig att barnbarnen får ett brev där det står: Glöm inte att tömma toaletten! Kort sagt; ett säkert förvar.

I konventionella kommunala VA- näten blandar vi i stället vatten av dricksvattenkvalitet – vårt kanske viktigaste livsmedel – med den bästa växtnäringen i form av kiss och bajs. Därefter blandar vi detta avloppsvatten med alla andra avloppsvatten från industrier, kemiska ämnen, ämnen som överhuvudtaget inte ska komma ut i miljön, PFAS- ämnen från alla möjliga källor där inte minst flygflottiljer varit en av källorna. Kort sagt hela det moderna samhällets samlade miljögifter och föroreningar. Från reningsverken går en del ut i havet, sjöar eller älvar medan en annan ansenlig mängd hamnar i reningsverkens slam. Och detta slam hamnar på vår åkermark där vi odlar vår mat! Ja, ni läste rätt!

Ratta på VA-taxan för att hitta rätt avkastning

Det finns intressanta slutsatser att dra från dessa tre sätt att ordna sina toalettbestyr på när det kommer till hållbarhet, klimatstabilitet, vattenhantering, klimatutsläpp, giftfri odling, giftfri mat och låga boendekostnader med flera aspekter. Kanske är den mest intressanta slutsatsen den som handlar om finansiering. Det är till exempel inte så konstigt att pensionskapitalet i Sverige, och i världen föredrar att satsa sitt kapital på storskaliga kommunala VA-system. Ett system där det bara att ratta på VA-taxan för att hitta rätt avkastning.

En idé till Annika att begrunda är följande. En rad svenska politiker har satt avtryck på byggandet och möjligheterna att bo på ett bra sätt. Nu kan vår minister för miljö och klimat ta ett jättekliv i detta race. Det började med en Friggebod, därefter följde en Attfallare och nyligen kom en Bolundare. Varför inte en Strandhällare? Fri från storkapitalets intressen för investeringar i infrastrukturen och som i stället söker smarta miljö- och klimatlösningar anpassade för vanliga medborgares plånböcker.

Odla med egna basresurser

En torr toalettlösning enligt ovan, en dusch som sparar mer än 90 procent av vattnet och 80 procent av energin (finns redan på marknaden). Lägg därtill solkraft integrerad med batterikraft. Kvalificerad vattenhantering som säkrar att vatten finns i marken och att de som vill kan odla med egna basresurser som jord och växtnäring. Ljusarmaturer som nästan inte behöver någon ström alls.

Så glöm gammal omodern, kostsam VA-infrastruktur från en industriepok som sprider gifter och en branschorganisation som inte ens gjort en färdplan inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Även annan infrastruktur kan bli mera hållbar. Vi kan kalla detta system för en ultrastruktur, det vill säga något bortom de system vi ser idag. Mindre kostsamt och resurskrävande, mer av kretslopp och cirkulär ekonomi. Kort sagt, ett Sverige som förebild på riktigt. Ett levande grönt folkhem utan förbehåll.

”Vägar till hållbara vattentjänster”

Nu väntar vi dock på ett första steg i förslaget om en hållbar VA-framtid. Utredningen ”Vägar till hållbara vattentjänster” ska nämligen presenteras den 7 april. Kan dock redan nu konstatera att denna proposition är mest intressant utifrån det sociala perspektivet eftersom tekniken, vetenskapen och hållbara lösningar redan är på plats.

Centralt är att i denna omställningsprocess ska medborgarna behandlas rättvist och inkluderande. En del av detta nya paradigm är att ingen ska få bli av med sitt hus via kommunala tvångsanslutningar till det kommunala VA-näten. Är inte detta på plats kan vi nog snart tänka bort det hållbara samhället, vilket ju inte är ett alternativ. Och det finns massa människor som skulle kunna bistå dig Annika om du vill plöja ny mark i svensk bostadsförsörjning. Ett paradigm där hållbarhet är mer än bara tomma ord. Då behövs nämligen inga krökar som måste spolas. Vi kan då spara på vårt kanske viktigaste livsmedel – rent dricksvatten – till viktigare användningsområden. Frågan är vad du väntar på?

En kommentar

  1. Bra att frågan om torra toalösningar lyfts. Detta borde vara ett alternativ kommunerna upplyser om vid sina avloppsinspektioner!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.