DD/ Frågorna om klimatanpassning är akuta

Frågorna om klimatanpassning är akuta

12 februari 2022 11:47

Vi behöver en planering av samhället där händelser av karaktären ”sannolikheten för det osannolika” inbegrips och är reella och möjliga scenarios. Foto: TT

Nyligen kom Nationella expertrådet för klimatanpassning med sin första rapport om den hittills förda klimatanpassningspolitiken. Av rapporten framgår att frågorna är akuta. Expertrådet tillsattes 2018 av regeringen och ska var femte år sammanfatta sitt arbete i en rapport. Rapporten som nu lagts fram är omfattande och innehåller en hel del kritik om vad som åstadkommits, eller snarare vad som inte åstadkommits till dags dato.

Och Dalarna är inte ett förskonat landskap. Ett axplock av generella, kritiska synpunkter är följande:

– De insatser som gjorts hittills har inte skapat nödvändiga förändringar i samhället.

– Det krävs krafttag för omställning i klimatsäker riktning där fokus flyttas från problembeskrivningar till lösningsförslag och från planeringsåtgärder till genomförandeåtgärder.

– Parallella processer med att minska klimatpåverkan och att anpassa samhället till ett förändrat klimat är dels inbördes beroende av varandra, dels bör samordnas bättre för att bli effektivt.

– Att åtgärder och insatser inte kan skjutas på framtiden eftersom detta skulle leda ökad sårbarhet i samhället samt ökade kostnader.

Rapporten rymmer en rad liknande påpekanden som lyfter fram behovet att en ytterst avancerad samhällsplanering och samhällsaktivitet. Bara det behov av tvärsektoriella integration som expertrådet framför och behovet av helhetsgrepp över geografiska och administrativa gränser talar för en annan typ av planering är den vi har idag. Det vill säga en planering av samhället där händelser av karaktären ”sannolikheten för det osannolika” inbegrips och är reella och möjliga scenarios. Exempelvis hade en sådan planeringsverksamhet haft större sannolikhet att förutse och varit förberedd på översvämningskatastrofen i Gävle förra året eller den omfattande skogsbranden 2014 i Västmanland och i Dalarna.

I rapporten tas också upp konkreta hot där tre områden lyfts specifikt; fysisk säkerhet och markanvändning, vattensäkerhet och matsäkerhet.

Vad avser exempelvis vattensäkerheten, kan vi konstatera att under pandemin uppstod en allvarlig bristsituation för reningskemikalier för att kunna få fram rent dricksvatten. Vi klarade upp situationen men marginalerna var små. Men vattenfrågan är mycket större än så.

Utredarna understryker här att inom särskilt känsliga områden för vattenuttag så får vi inte påverka ekosystemen negativt. Detta konstaterande är en grundläggande punkt inför olika tillståndsprövningar som nu ligger framför oss i kölvattnet av omställningsarbetet. Tänk gruvor, bearbetningsindustrin, VA-frågorna som exempel.

Förutom att utvärdera vad som hänt till dags dato inom området klimatanpassning har expertrådet också, eller framför allt i uppdrag ge förslag på det fortsatta arbetet. Här framför man åsikter om policys och skrivningar i olika grunddokument för hur Sverige styrs. Man menar att de krävs betydligt tydligare och mer klarare riktlinjer från politikens sida. Man ser från expertrådets sida också detta omställningsarbete som en grundläggande transformation av hela samhället, som ett grundackord i allt det som måste ske. Det verkar som om vi talat länge och väl om allt vi borde göra men att detta hittills inte gjorts i praktiken.

Alla miljökvalitetsmål, alla mål kring den biologiska mångfalden och vattendirektivets omfattande åtgärdspaket är bara exempel på en radda icke-beslut som omger dessa verksamhetsområden.

Frågan är om denna rapport och det arbete som denna expertgrupp kommer att göra skillnad.

Personligen tycker jag att denna rapport och detta arbete ser mycket hoppfullt ut inför framtiden. Och för att slutligen citera P G Gyllenhammar som uppfordrande sa; går det inte framåt, går det bakåt. För just nu går det tyvärr bakåt, eftersom det inte går framåt!

Ulf Svensson

civilekonom och tidigare forskare Chalmers Arkitektur med fokus på långsiktig hushållning med mark, vatten och energi.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.