2022-01-24, Den lilla människan Anna, ”Ett sidospår från va-frågorna men kan kanske förklara varför desamma aldrig lyfts i vissa medier”

”Ett sidospår från va-frågorna men kan kanske förklara varför desamma aldrig lyfts i vissa medier”

Wow…
Jag läser en ledartext på aftonbladet:
aftonbladet.se 22/1 2022
”Rör inte människans kilowatt, hon får fnatt”

Jisses.

Det där kändes som att få en spottloska rätt i nyllet…

Den här ledartexten bevisar bara för mig hur långt ifrån varandra vi är idag och hur vi lever våra liv i våra egna små verklighetsbubblor.
Har skribenten någon gång klivit in i någon bubbla som liknar eller är som mitt liv varit/är/utvecklats?

Citat ur texten:
”Folk har för mycket pengar. De blir bestörta över elen men reser utomlands, har två bilar, äger sommarstuga, håller sig med häst, äter ute och köper mobiltelefon för femtontusen.”

Wow…

Jisses.

Dessa människor kan inte leva på samma planet som många av oss andra.

Wow…
Jag hittar inte ord för att kommentera mer men jag tackar för kroppsvärmen det gav här i kylan i mitt 15 gradiga hem, jag blev nämligen så heligt förbannad att jag kokar.

Adjö Aftonbladet.
Jag bojkottar er för evigt.

Det finns betydligt bättre medier att läsa.

Ur hjärta
Ur sinne
Med rak rygg
”Den lilla människan Anna”

En kommentar

  1. Mina syskon envisas med att försöka livnära sig på vår föräldragård. Det går hjälpligt genom att de inte tar ut marknadsmässig lön, även om det blivit allt svårare med hjortar som äter upp grödorna och vildsvin som bökar sönder åkrarna så jord och sten kommer in i skördemaskinerna och förstör dem. Våren 2021 sådde de åkrarna som vanligt men senare vräkte så mycket regn ner så vattnet hann inte rinna bort på ett par veckor. När vattnet väl kunde rinna bort till sjön i slutet av maj så var spannmålsplantorna, som tidigare kommit upp så fint, helt döda på drygt 10 hektar.
    Likt bonden Paavo, som vi läste om när jag gick i skolan, så tänkte mina syskon att gräva djupare och bredare diken. De kontaktade länsstyrelsen, som tjänstvilligt meddelade att de kunde få bidrag på 40-50 %. Det lät bra, men det fanns en hake. INGET bidrag betalas ut om kostnaden är mindre än hundratusen kronor! Ja, du läser rätt, 100 000 kr! Var får man som lantbrukare som lever på marginalerna tag på nödvändigt kapital till investering och återbetalning? Var finns jämlikheten? Var finns satsningen på miljövänligt jordbruk?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.