SVD/ ”Grundlösa avloppskrav från kommunerna”

”Grundlösa avloppskrav från kommunerna”

Man kan undra varför samhället lägger ner så stora resurser på att driva frågan om enskilda
avlopp när grunden för åtgärder saknas. Det skriver Roland Ekstrand, Svensk Klimatcertifiering.

Tusentals fastighetsägare med enskilda avlopps­anläggningar drabbas av kommunernas utpressning. Hur är det möjligt att så många människor känner sig helt rättslösa? Bakgrunden är att de flesta kommunerna i landet genomför kontroller av gamla avlopps­anläggningar (totalt 700 000) och det besked som många fastighets­ägare får är att din anläggning är gammal och därför troligtvis inte fungerar och därmed måste du bygga om den. Kostnaden landar ofta på 150 000 kronor vilket är en kostnad som många fastighets­ägare inte klarar av att betala.

Men varför ställs kravet på ombyggnad? Vi har ett nationellt mål att minska utsläppen av fosfor i sjöar och vatten­drag för att förhindra övergödning. Då spelar fosfor en betydelse­full roll eftersom det är ett gödnings­ämne. Utsläppet av fosfor från en anläggning brukar röra sig om ett par hundra gram under ett helt år. Som jämförelse kan man se lantbrukaren som sprider 15–20 kilo per hektar som gödning. Kommunerna tror att den fosfor som finns i avlopps­vattnet och som infiltreras i marken kan påverka omgivningen som ligger kilometervis bort från utsläpps­punkten. Bristen på kunskap om vad fosfor har för betydelse när det gäller över­gödning är skrämmande. Fosfor i avlopps­vatten består av joner som är negativt laddade och när de kommer ut i marken så möter de joner av järn, aluminium och kalk som är positivt laddade vilket medför att man får en kemisk reaktion som innebär att fosfor binds inom några tiotal meter från utsläpps­punkten och denna bundna fosfor kan inte bidra till över­gödning. Järn, aluminium och kalk används som fällnings­kemikalier i våra reningsverk där man försöker att efterlikna det som sker i naturen.

Om fastighetsägaren anser att anläggningen fungerar utan problem och inte vill bygga om den, säger kommunen ”är du inte nöjd med vårt beslut att underkänna din anläggning så får du överklaga beslutet till länsstyrelsen”. Har man inga kunskaper i ämnet så vet man inte vad man ska anföra till sitt försvar utan man känner sig tvingad att göra som kommunen kräver. Om man nu överklagar till läns­styrelsen så kommer läns­styrelsen i de flesta fallen att anse att kommunen troligtvis har rätt, läns­styrelsen gör ingen egen utredning. Nästa möjlighet är att överklaga till mark- och miljö­domstolen som kommer att citera dina synpunkter men inte kommentera din inställning i sakfrågan och domstolen gör heller ingen utredning. Nästa möjlighet är att överklaga till mark- och miljö­överdomstolen som är den högsta instansen för lagtolkning av miljö­balken. Mark och miljö­domstolen avfärdar vanligtvis målet med kommentaren att man inte beviljar prövnings­tillstånd.

Nu är man tillbaka i kommunen som begär att ett vite skall utdömas som ofta ligger i inter­vallet 50 000–150 000 kronor om man inte gör som kommunen säger. Mark- och miljö­domstolarna accepterar i de flesta fallen kommunernas krav och dömer ut vitet och kronofogden får se till att det betalas. Som jämförelse kan man ta sopberget i Botkyrka som skulle kosta 200 miljoner att åtgärda och här var vitet 100 000 kronor.

Hela processen kan genomföras utan att kommunen på något sätt har bevisat att anläggningen medför någon som helst olägenhet vad beträffar människors hälsa eller den lokala miljön vilket är grunden enligt miljö­balken för att kunna vidta åtgärder. Att släppa ut ett par hundra gram fosfor från sin avlopps­anläggning som dessutom binds i marken direkt vid utsläpps­punkten kan aldrig vara skäl till att under­känna en avlopps­anläggning. I stället för att föra en dialog visar kommunerna att de har makt att tvinga fastighets­ägarna att göra som kommunen har beslutat genom att ansöka om vites­förelägganden.

Vilka möjligheter har fastighetsägaren att kunna hävda sin rätt när myndigheterna bara hänvisar till möjligheten att överklaga och bara kontrollerar att överklaganden har kommit in i rätt tid? Kommunerna har inget intresse att kartlägga fastighets­ägarens invändningar. Enligt förvaltnings­lagen har också myndigheten skyldighet att ge fastighets­ägaren möjlighet att ta tillvara sina intressen genom att skapa ett mer jämställt förhållande. Man kan undra varför samhället lägger ner så stora resurser på att driva frågan om enskilda avlopp när grunden för åtgärder saknas. Att hela tiden mötas av argument att man har fel och dessutom få ett vites­föreläggande mot sig känns som ren utpressning som många inte klarar av utan man faller till föga och gör som kommunen kräver trots att man tycker att det är fel.

Roland Ekstrand
Svensk Klimatcertifiering

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.