VLT- Hallstahammar/ Kommunalt vatten och avlopp i Bergs socken: ”Folk är oroliga att de tvingas gå från hus och hem”

Kommunalt vatten och avlopp i Bergs socken

”Folk är oroliga att de tvingas gå från hus och hem”

Fastighetsägare på landsbygden i Berg i Hallstahammar känner sig orättvist behandlade när de ska betala för kommunalt vatten och avlopp. Projektet har försenats vilket fått kostnaden att skjuta i höjd

– Pensionärer som sitter med ett litet småhus och en stor tomt undrar hur ska de ska ha råd? Folk är oroliga att de tvingas gå från hus och hem, säger Erik Magnusson som bor i Bergs socken.

Han är talesperson för många av de 45 fastighetsägare som berörs. Han är också en av 14 som skrivit till kommunen och framfört kritik mot anslutningsavgifterna.

– Vi vill ha en dialog med politikerna men fick i stället svar från två av va-avdelningens tjänstemän som sade att det är detta som gäller och att vi får rätta oss efter det.

Anslutningsavgiften för några fastighetsägare hamnar på över 320 000 kronor.

– Det stannar inte vid det heller, vi måste själva bekosta grävningen på egna tomten, säger Pontus Asp, en annan av de boende.

Även pensionären Jan Bertilsson är kritisk. Han ska betala 280 000 kronor för att få vatten och avlopp framdraget till tomtgränsen. Ovanpå det ska han finansiera egen grävning och rördragning.

Han räknar med att slutsumman landar på runt 350 000 kronor.

– Hur ska vi som är pensionärer få banklån? undrar han.

Kommunen har föreslagit en lånelösning där fastighetsägarna betalar tillbaka på tio år. Men amorteringskostnaden upplevs av flera som för hög, säger de.

Familjer har enligt dem sålt och flyttat på grund av turerna runt det kommunala va:t.
De tycker att det slår fel när tomtstorleken används för att räkna ut anslutningsavgiften.

– Tomter inne i centralorten ser ju inte ut som de gör här på landsbygden. Här kan en tomt bestå av ett stenröse, ett kärr och en skogsdunge, det är tomtmark som inte används men som ändå räknas in och som man ska betala för, säger Erik Magnusson.

Det första kostnadsförslag som kommunen presenterade 2018 uppfattades av boende i Berg som att anslutningsavgiften var 106 000 kronor oavsett tomtstorlek.

Men det visade sig att kommunen missbedömt hur mycket det skulle kosta. På ett nytt informationsmöte 2020 hade det uppgivna priset stigit till 150 000 kronor, en ökning på över 40 procent.

Men det var i augusti 2021 som den stora smällen kom.

På ett informationsmöte arrangerat av kommunen och entreprenören Skanska fick fastighetsägarna vetskap om beräkningsmodellen som ger olika kostnad beroende på tomtens storlek.

Det kom som en total överraskning, enligt Erik Magnusson. Många fastighetsägare ställde under mötet frågor om beräkningsmodellen. De fick inga bra svar, tycker han.

Annica Wijk är va-chef i Hallstahammars kommun. Hon säger att kommunen inte bytt beräkningsmodell. Tomtstorleken har alltid påverkat anslutningsavgiften. Det är etablerad branschstandard framtagen av organisationen Svenskt vatten.

– Vi har inte ändrat taxekonstruktionen.

– Vad det handlar om är att en person som bor på landet ska betala lika mycket i va-anslutningsavgift som en som bor i tätorten, om deras tomter är lika stora.

Det finns ett maxbelopp i beräkningsmodellen, för att inte anslutningsavgiften ska bli orimligt stor för dem med mycket stora tomter, förklarar hon.

Några i Berg slår i det maxtaket.

Varför spelar tomtstorleken roll för avgiften?

– Det finns ingen riktigt bra förklaring, det är en formel som används. Det svar jag fick när jag kollade med Svenskt vatten är att en större tomt ger längre ledningar som ska dras fram. Nu vet jag att det finns de som då invänder att en tomt kan vara smal och djup. Det är inte en perfekt formel, men det är den som används i branschen.

Hon känner till att fastighetsägare i Berg uppfattar att de blivit lovade ett fast pris för anslutningen, lika för alla. Hon beklagar missförståndet. Hur det kunnat bli så kan hon inte svara på, hon vet inte vad som sagts på möten före hennes tid.

– Vi har haft otur i projektet och det har bytts chefer och projektledare under åren, säger Annica Wijk.

Oavsett vad som utlovats eller inte är det ett faktum att priset gått upp kraftigt sedan beslutet fattades att Bergs socken skulle få kommunalt va.

Hade tidsplanen hållit skulle det ha blivit billigare för husägarna.

– Vi drabbas av deras saktfärdighet, konstaterar Jan Bertilsson.

Beslutet om kommunalt vatten och avlopp fattades 2016 sedan länsstyrelsen tvingat kommunen att dra ut vatten och avlopp. Orsaken var att det finns höga halter av fluorid i berggrunden, vilket kan göra dricksvatten ur borrade brunnar otjänligt.

Det finns risk för tandemaljfläckar samt fluoridlagring i benvävnaden, så kallad osteofluoros.

Den kraftiga prisökningen för anslutningen beror på att Hallstahammars kommun senaste åren fördelat om sina kostnader inom vatten och avlopp.

Tidigare har vinster från den rörliga va-förbrukningen fått subventionera utbyggnaden av va-nätet till nya abonnenter, trots att det inte är tillåtet.

Anslutningsavgifterna ska betalas av dem – som kollektiv – som ansluter sig till va-nätet. Därför har anslutningsavgifterna stigit i pris.

Det är fortfarande en bit kvar till full kostnadstäckning, därför skulle kommunen behöva höja anslutningsavgifterna ännu mer nästa år för att följa lagen.

Men i ett nytt taxeförslag för 2022 föreslår tekniska förvaltningen att det inte ska ske någon ytterligare prishöjning 2022. Man har de boende i Berg i åtanke, som man anser drabbats av senaste årens prisökningar.

Erik Magnusson, Pontus Asp och Jan Bertilsson har ännu hopp om att få ner kostnaden.

– Jag hoppas fortfarande på att få till ett möte med politiker, det kan inte vara deras vilja att driva folk från bygden, säger Erik Magnusson.

En kommentar

  1. Nu lägger man avlopp i Berg V om Hallstahammar. Motiveringen är att inte Mälaren skall bli förorenad.
    Några km uppströms samma bäck som Bergs samhälle ligger vi så spred man 4300 ton avloppsslam på 500 000 m, 50Ha. 1 cm skit på hela ytan- varje Katrineholmsbo har bajsat ner 19 m2, samt fått hjälp av allt som vägarna tillfört i form av smuts och gift. Man kan räkna med 1 P-piller per varannan m2.
    Markerna är täckdikade ca 1 m ned ovanför den täta ishavsleran. Det som rinner igenom jorden – det gör det ju inte för avloppsslam, men däremot för en infiltration, kommer ut i bäcken som rinner genom Berg.

    Men eftersom nu inget av föroreningarna kommer igenom åker för just avloppsslam så utgör just Bergs by en farlig näringskälla för Mälaren och är då tvungen till att anslutas till Hallstahammars kommuns reningsverk.

    Så nu skall deras toavatten skickas till Hallstahammars reningsverk och renas där, dvs 5% av fosforn kommer ut i Kolbäcksån kontinuerligt, 80% av antibiotikan, 50% av läkemedlen och av biologiskt nedbrytande ämnen ca 30%. Vid stora skyfall på sommaren och stor snösmältning på vintern bräddar ju pumpstationer på vägen till Hallstahammar och kör ut det helt orenade vattnet i diken. I Reningsverket rinner vid bräddningarna ca 10% av föroreningarna uti Kolbäcksån,
    Det uppfångade slammet körs sedan iväg till xx kommunen. Vet tyvärr inte vart, men Katrineholm kör ju till Hallstahammar och Köping till Filipstad och flera ställen i Värmland. Det beror på kontrakten med Biototal och Ragnsells m fl vart det går.

    Så istället för att toaavloppen går ner i infiltrationer i Berg och ger gödning på tomten- ger Näring åt träd och buskar inom 80 m från infiltrationen, så har ett storskaligt byggande ägt rum, där miljöbelastningen av själva bygget och byggmaterialen är mycket stor. För bostadshus räknar man med att just byggfasen ger den stora påverkan på miljön, inte alla år som husen används och värms upp. Sen skall reningsverket rena med kemikalier och elström, transporter skall köras för att få fram alla kemikalier till reningsverket, och till slut så skall avloppsslammet köras iväg, samt bilen återvända.
    Men det är ju klart- avloppsslammets påverkan på miljön räknas till jordbruket i statistiken och inte till stadens miljöbelastning. Dvs en industriprocess där man kör iväg skiten till andra ställen och säger att nu när den ligger på åkern så är det ett kretslopp från stad till land. Detta oavsett hur förgiftat slammet är. Den som vill argumentera mot detta tycker jag kan samla in snösmältningsvattnet på våren och hälla detta på trädgårdslandet, och sedan på sommaren i samband med skyfallen fylla på med vägvatten. Utmärkt om man också har en liten pump som kan fånga in mer vatten till en separat tunna, så har man vatten längre tid att vattna med.

    Hur kan detta vara miljövänligare än nuvarande infiltrationer?
    Hur kan Hallstahammars kommun ljuga så infernaliskt att man kan marknadsföra detta projekt som ett miljöprojekt?
    /Anders Segerberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *