DN/ Jens Runnberg: Fråga dina kommunpolitiker om de planerar höja taxorna efter valet

Jens Runnberg: Fråga dina kommunpolitiker om de planerar höja taxorna efter valet

Vad får du för skattepengarna i din kommun? I valrörelsen kommer det säkert att vara en intensiv lokal debatt om välfärden. Men utöver kommunalskatten betalar du också taxor. Och på många håll riskerar dessa att öka rejält.

Kommunpolitikerna du kommer att välja mellan om ett år har då antagligen en uttalad skolpolitik, äldreomsorgspolitik och förhoppningsvis näringspolitik. Men en fråga går ofta under jorden när en stor del av den kommunala verksamheten diskuteras – VA-systemet.

Kapacitet och driftsäkerhet debatteras sällan trots att fler rankar VA-infrastrukturen som viktigare än elnätet för att samhället ska fungera. Invånarantalet växer. 2029 ska det finnas dricksvatten till 11 miljoner svenskar.

Torrsommaren 2018, när många införde bevattningsförbud eller anbefallde sparsamhet, gjorde två tredjedelar av kommunerna det på grund av kapacitetsbrist i vattenverk och distributionsnät och alltså bara en tredjedel på grund av vattenbrist.

Nu kommer allt fler signaler om att tidigare generationers investeringar inte sköts om. Att frågan är stor förstår man av det uppskattade återanskaffningsvärdet på 720-900 miljarder.

Branschorganisationen Svenskt vatten visade i en stor studie häromåret att nästan åtta av tio kommuner inte möter kraven på ekonomisk framförhållning. Med dagens investeringstakt skulle det ta 200 år att omsätta VA-systemet. Så länge håller det inte och ändå faller förnyelsetakten.

Det kommer i genomsnitt att handla om 60-100-procentiga höjningar av taxorna de kommande 20 åren.

Rören under jord betalas inte över skattsedeln; kommunerna strävar efter full avgiftsfinansiering. Något överuttag till en underhållsfond är enligt lag inte tillåtet. Däremot går det att bygga upp en reserv till nyinvesteringar som kommer hela VA-kollektivet till godo.

Fastighetsägare, allmännyttan och Hyresgästföreningen rankar i den så kallade Nils Holgersson-rapporten kommunerna varje år utifrån en typfastighet vars taxor för VA, el, sophämtning och fjärrvärme jämförs.

För en typlägenhet skiljer det rejält mellan den billigaste kommunen, Solna, där de boende betalar 1 644 kronor om året för VA, och den dyraste, Ockelbo, där kostnaden är 8 678 kronor. Ledningslängden kan vara 30 gånger längre per invånare i glest bebyggda kommuner, jämfört med stadskommuner.

Och det kan alltså komma surt efter för de kommuner som gått in för att trycka ned VA-taxorna, om det skett till priset av en sänkt ambitionsnivå vad gäller underhållet. Det är befogat att beskriva det som att Sverige byggt upp en VA-skuld.

I en del kommuner kommer denna att behöva hanteras med rejäla avgiftshöjningar. Det ser mycket olika ut runt om i Sverige men det kommer i genomsnitt att handla om 60-100-procentiga höjningar av taxorna de kommande 20 åren.

Kloka bostadsrättsägare kollar upp hur det står till med ledningarna i sina föreningars fastigheter. Framöver kommer väljare behöva ställa besvärliga frågor om VA-systemet och kommande avgiftshöjningar även i kommuner.

En kommentar

  1. De förutspådda höjningarna kan föra det goda med sig att WC överges och driftsäkra, hygieniska och miljövänliga torra toalettlösningar införs. Eller ska jag skriva ÅTERinförs. Torrdass kombinerad med uppsamling av urinen separat medför visserligen mer arbete än toaletter som Compostera, Mullis, Clivus m fl men är oslagbart ur resurshushållning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *