UNT- Uppsala/ Friande dom om giftvatten överklagas

Uppsala Vatten överklagar friande dom gällande PFAS.
Domstolen ansåg att inte går att bestämma Försvarets bidrag!

Mvh!
Lars

 

Friande dom om giftvatten överklagas

https://unt.se/artikel/friande-dom-om-giftvatten-overklagas/jd6k8z1l

Försvarsmakten stämdes på 252 miljoner kronor för att ha förorenat Uppsalas dricksvatten med giftiga PFAS-kemikalier, men slapp att betala skadestånd. Nu överklagar det kommunala vattenbolaget domen till Mark- och miljööverdomstolen.

UPPSALA 28 OKTOBER 2021 13:53

”Det är anmärkningsvärt att rättens ordförande noterade en skiljaktig mening och i stället ville döma ut skadestånd, samtidigt som majoriteten ansåg att rättsläget är oklart. Detta är en jätteviktig fråga för Uppsala och hela Sverige och vi tycker att det är viktigt att saken prövas i högre instans”, säger Rafael Waters, styrelseordförande för Uppsala Vatten, i ett pressmeddelande.

Inte huvudsakliga källan

Enligt domen från mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har visserligen försvarets verksamhet på Ärna flygfält förorenat mark- och grundvattnet med giftiga PFAS-kemikalier, men rätten fann inget stöd för att det är den huvudsakliga källan till att den aktuella vattentäkten har blivit förorenad.

Rättens ordförande ansåg dock att försvaret skulle stå för ungefär en fjärdedel – runt nio miljoner kronor – av de kostnader som vattenbolaget har haft för att rena dricksvattnet.

Kommunen uppger att reningen hittills kostat drygt 37 miljoner kronor, men Försvarsmakten stämdes även för framtida kostnader.

”Principiellt viktig”

Det kommunala vattenbolaget vänder sig mot det inte har gått att fastslå hur stora mängder PFAS – som finns i brandsläckningsskum – som har använts på flygfältet. Försvaret har inte redovisat detta och Uppsala vatten har inte fått göra mätningar från grundvattnet på området, enligt vattenbolaget.

”Vare sig den rättsliga eller tekniska värderingen i domen övertygar. Principen om att den som förorenar också ska betala för sina föroreningar är en fråga som är principiellt viktig för hela VA-branschen, så vi känner ett ansvar att ta den här frågan vidare”, säger Sigrid De Geyter, vd på Uppsala Vatten.

Fakta: PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) tog i september i fjol fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen och de ska inom två år implementeras i Sverige.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket


Fakta: Andra PFAS-rättegången i Sverige

Förhöjda halter av PFAS-ämnen – högflourerade kemikalier – upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012. Då stängdes de förorenade vattentäkterna av och först efter att en reningsprocess var installerad kunde Bäcklösa vattenverk tas i bruk igen.

Det kommunala bolaget Uppsala vatten anser att Försvarsmakten ska ta hand om notan och framtida kostnader. Bolaget anser att det är en brandövningsplats vid Ärna flygfält, där försvaret hade verksamhet, som är upphovet.

Försvarsmakten har hela tiden hävdat att källan kan vara andra verksamheter eller anläggningar som ligger nära aktuell grundvattenbrunn.

Försvaret stämdes på 252 miljoner kronor vid mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, men rätten anser i sin dom från den 18 oktober att försvaret inte är skyldigt att betala skadestånd.

Enligt domen togs brandövningsplatsen på Ärna flygfält ur bruk 1992 och innan dess har det skett föroreningar med PFAS-ämnen, som finns i brandsläckningsskum.

Det är andra gången som ett PFAS-fall tas upp i svensk domstol. I våras föll tingsrättsdomen där det kommunala vattenbolaget i Ronneby döms till skadeståndsskyldighet till 165 privatpersoner för att ha orsakat personskador genom att under en lång period ha levererat dricksvatten med skyhöga halter av PFAS. Domen har överklagats till hovrätten.

Utsläppskällan i Blekinge var försvaret och dess verksamhet på flyttflottiljen F17 i Kallinge. Försvarsmakten har tagit på sig ”ett delansvar” för den föroreningen.

De uppmätta halterna av PFAS-ämnen i Uppsalas dricksvatten är betydligt lägre än vad som var fallet i Blekinge och det nu aktuella målet i mark- och miljödomstolen handlar inte om hälsorisker för invånarna – utan om kostnaderna för rening av dricksvattnet.

Källor: Stämningsansökan, Uppsala vatten, Försvarsmakten, domen, pressmeddelande från mark- och miljödomstolen

En kommentar

  1. Allt som inte hör ihop med små avlopp går inte att bevisa.
    Således går inte påverkan att bevisa för dubbla avloppsslamsgivor på åkermark att påvisa någon om, även om givorna är 5 resp 7 års giva och ges direkt efter varande påföljande år.
    Inte heller stockholms stads påverkan på marken runt Aitikgruvan, dit stockholms avloppsslam har körts i många år. Totalt 600 000 ton, antager att det är torrsubstans, dvs 5 miljoner ton skit ger ingen påvisbar påverkan och Bolidens vd talar om miljönyttan de gör.
    Inte heller går det att påvisa något nät sjukhus stänger av sina reningsverk och låter stadens ta hand om avloppsvattnet eftersom det är dyrbart att driva ett eget reningsverk (sgat tror jag av Torsten werner efter ett oanmält besök).
    Inte heller att sprida avloppsslam på åkrar där täckdikningen ligger en meter ner på den täta ishavsleran. Inte ens när man sprider skiten på 50 ha mark, dvs 500 000 m2, och slammet är 1 cm tjockt rakt över så kan man bevisa att detta har någon påverkan i det vattnet som rinner ut ur täckdikningsrören och ut i bäckarna. (När man byggde betongplattan i tränsta så var bäcken vitgråfärgad under vintern trots att plattan ligger 150 m därifrån. Men avloppslammet som skulle ha legat på plattan och runnit av vid kanterna skulle inte ha någon påverkan på bäckens vattenkvalitet, det skulle inte kunna påvisas.

    Men små avlopps tydliga påverkan är enkelt att bevisa genom att tycka till, dvs utan vetenskap. I dessa fall kan man utan vidare utfärda viten till fastighetsägare, vida större en efter misshandel, rån eller mord. Viten i storleksordningen så att många tvingas sälja sina drömhus, vissa förlorar sitt hem därigenom. Men åtgärderna gör vi ju bara för att rädda miljön, och då är det ju småfolkets påverkan man kan gå på, inte de kommunala och statliga verksamheterna.

    /Anders

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *