ATL lantbruk, Slamspridning på åker ökar

17 sept 2021, ATL lantbruk, Slamspridningpå åker ökar (Börjar på sid 1)

Klipp ur artikelarna

Till att börja med är det en liten del av läkemedeln som fastnar i slammet och bekräftande antibiotika handlar det om 10-20 procent..
Studier som gjorts visar att den lilla andel som ändå följer med bryts ned i jorden av svampar och mikroorganismer (s8)

Ett 40 tal av landets totalt 1700 reningsverk är anslutnina till Revaq. Eftersom de flesta finns i större städer står de för ungefär hälften av den totala volymen ( s8)
Ca 75% av slammet till jordbruk är Revaqcertifierat.

En förordning fån 1998 föreskriver gränsvärdeb för sju metaller på det avloppsslam som skall spridas på åkermark. Utöver det ska torrspubstans, pH-värde, totoalfosfor, totoalkväve och amoniumkväve kontrolleras (s9)

 

För att räknas som slamfri odling får rötslam inte ha använts de senaste sju åren. (s10)

Anledning till att slamanvändingen inom jordbruket ökar stavas pengar, menar han (s10) (Per-Arne Gustavsson, VD på BM Agri)
Min känsla är att vi i framtiden bör hitta andra modeller för slammet än att köra ut det på åkrarna, säger VD Carsten Klausen. (s10)

”Jordbruket skall inte vara en avstjälpningsplats”. De svenska kvarnarna säger nej till all form av slamodlad spannmål. HUvudargumentet är att minimera riskerna gentemot konsumenterna.
Ett argument för att sprida mer slam på åkermarken är tillförseln av organiskt material, men det tycker Jörgen Hannsson (anm: Utveklings och försäljningscherf på Lilla Harrie) väger lätt. Då finns bättre alternativ som att odla fång- och mellangrödor, säger han. (s10).

 

Slam är inte farligare än stallgödsel, menar stan Frank, ordförande i Hörby Lantmän. Förbättrad mullhalt och höjda priser på mineralgödsel är hans fråmsta argument för slammet (s11)
Senast kom slammet från Växjö. Stefan Frank menar att kvaliten har blivit mycket bättre bara under de år han använt slam. Det är numera mer avvattnat och väger kanske hälften mot tidigare.
Sen är det kommunernas sak att leverera slam av god kvalitet. (s11).

Han anser sig ha bildbevis på att slamstukor ibland ligger i flera år, något som dock är svårt att slå fast med säkerhet. Man kan också konstatera att mycket av det som privatpersoner kan reagera på beträffande slamhanteringen inte bryter mot några lagar och regler.
– Jag har aldrig gillat slam. Ingen ska inbilla mig att mikrolivet i jorden jublar över att få en massa kemikalier på sig. Mycket av det du lägger i jorden hamnar till slut i vattnet och i sista änden tillbaka till människan. När vi har lyckats samla gifterna på reningsverken, varför ska vi lägga ut dem i miljön igen? frågar sig Christer Nilsson.
Han konstaterar att vildsvinen gärna bökar runt i slamhögarna och har kontaktat såväl Livsmedelsverket som länsstyrelsen och kommunen kring livsmedelssäkerheten.

– Men ingen anser att det är deras ansvar.

Christer Nilsson har försökt efterforska vart spannmålen från de slamodlade markerna tar vägen. Både lokala Hörby Lantmän och Lantmännen ska enligt sin policy bara ta emot Revaqodlad spannmål.
– Men det är svårt att få några egentliga besked om vad de gör med det som odlats med slam och hur de gör för att skilja på om det odlats med Revaq eller med annat slam, säger Christer Nilsson.
Han upplever dålig respons från kommunens miljöförvaltning när han vid olika tillfällen hört av sig om långliggande slamhögar.
– Vi har från LRF varit i kontakt med både kommunen och Mittskåne Vatten för att bland annat diskutera varför reningsverken inte är Revaqcertifierade. En anledning tycks vara att det hämtas mycket slam från trekammarbrunnar på landsbygden och att det inte klarar kraven, säger Kjell-Åke Persson. (s13)
Mittskåne Vatten tillhandahåller i sin tur till varje slamparti en innehållsdeklaration med uppgifter om ursprung och behandling samt lämplig giva utifrån fosfor-, kväve- och metallinnehåll.
Däremot är entreprenören inte skyldig att anmäla spridningen till kommunens miljöförvaltning. Det sker inte heller något organiserat informationsutbyte när slam transporteras från en kommun till en annan. (s14)
Så det är enligt dagens modell som slammet bör hanteras?
– Med förbränning tappar man det organiska materialet och kvävet. Den kräver också separata anläggningar vilket ger långa transporter och högre klimatpåverkan vilket påvisats i LCA-analyser. Men allt slam kommer aldrig att hålla rätt kvalitet och då är förbränning ett alternativ.
Vilket tycker du är motståndarnas bästa argument mot slam på åkermark?

– Argumenten brukar vara mediciner, organiska föreningar och metaller av vilka mediciner och hormoner huvudsakligen är ett vattenmiljöproblem. Organiska föreningar bryts ned av mikrolivet i marken och i de långliggande försöken har man efter motsvarande 120 års slamspridning inte sett några negativa effekter.

Har du under årens lopp på något vis ändrat uppfattning i frågan?
– Jag har hela tiden grundat mitt ställningstagande på forskning, försök och beprövad erfarenhet. Jag har landat i att det är tungmetallerna som lantbrukaren ska vara vaksam på. (s15)
– Lantbrukaren sitter med Svarte Petter om det i framtiden skulle visa sig att marken till exempel måste läggas i träda på grund av slammet. Slammet innehåller så många oönskade ämnen och det är inte bevisat att marken bryter ned alla dessa, säger han.
Hur borde då slammet hanteras?
– Det finns teknik för att lösa ut fosforn och det är en kostnad som brukarna, alltså VA-kollektivet, måste stå för. Det är samhällets ansvar att lösa detta på ett annat sätt i framtiden (s15)

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *