Brevkommunikation med VA guiden ang utdömda avlopp

Hej Anders

Tack för svar och exempel.

Som du skriver så ska åtgärden vara skäligt i förhållande till miljönyttan. Vad som är skäligt beror på lokala förhållanden, dvs vad man vill skydda. Därför går det inte att generellt säga vad som är rimligt på olika platser, en bedömning i varje enskilt fall behöver göras när det kommer till små avlopp eller där avloppsfrågan behöver hanteras i ett större perspektiv. På vissa ställen i landet kommer de små avloppen att ha en påverkan på miljön, på andra inte. Det beror även som du är inne på vilket typ av avlopp som finns (WC och BDT eller endast BDT).  Rening av små avlopp handlar inte alltid bara om fosfor, det handlar även till stor del om smittskydd och det kan i vissa fall finnas skäl att ställa krav på åtgärder ur ett hälsoperspektiv och inte ur ett miljö perspektiv.  Bedömning av miljönytta och hälsoskyddet  jämfört med kostnaden är inte så enkla frågor och i de område som du beskriver i ditt exempel finns oftast olika intressen, även bland de boende. Det är därför olyckligt att du inte får till en fungerande dialog med kommunen då detta är extra viktigt i dessa områden.

Vi på VA-guiden belyser dessa frågor på olika sätt, bland annat håller vi utbildningar och våra medlemmar har möjlighet att ställa frågor till vår expertpanel där Peter Ridderstolpe sitter.

 

Med vänliga hälsningar
Maja Englund
VD
maja.englund@vaguiden.se


 

Från: anders segerberg <anders@segerberg.me>
Skickat: den 3 mars 2021 20:49

Ämne: Re: VB: Mail från VA i tiden om VAK
Maja

Tack för svar

Alla har ett ansvar för att inte förstöra miljön. Helt rätt. Men när jag nu följt avloppsfrågan i 4 år, så ser den mycket märklig ut.
De utsläpp som sker från små avlopp är en skitsak, promille, i förhållande till samtliga andra utsläpp. Däremot, de pengar som fastighetsägare skall satsa på att minska näringstillförseln från sina avlopp är gigantiska i förhållande till de andra aktörernas utsläpp.

Låt mig ta några exempel.
Jag bor i ett fritidshusområde utanför Köping, det kallas NorrMälarstrand av Köpings kommun, efter att beslut om tvångsanslutning till kommunalt VA, som skedde nov 2016. Man vill med det nya namnet  marknadsföra att staden har vackra strandnära områden.  Det är 10 st områden med totalt 235 fastigheter som berörs, 40 hushåll är åretruntboende, resten fritidshus som utnyttjas  i varierande tidslängd från någon vecka på sommaren till halvårsvis, med övernattningar i stadslägenheten i Köping och andra orter i närheten,  ibland så att tvätten kan tas om hand, och mat inhandlas.

Utsläppen från dessa 235 fastigheter är ca 20 kg fosfor/ år, det dubbla om man inte räknar med markretentionen.
Projektet kommer att kosta ca 500 000 kr/ fastighet med grävning och inkoppling  på tomten och anslutningsavgift. Anslutningsavgiften är visserligen ca 250 -310 000 kr/ fastighet idag enl taxor som beslutades 2016, men pga överklagningar så har projektet dröjt. Några underlag värda namnet har kommunen aldrig redovisat. Däremot, de få kostnader som presenterats, har varit från mitten av 2010 talet, dev långt före projektbeslutet. Troligen kommer anslutningsavgiften minst gå upp med 50%. Vi  i området räknar med kostnaden totalt för att ansluta oss blir ca 500 000 per fastighet. Har huset ingen el, så tillkommer ca 150 000 kr i framdragning av kabel och uppsättning av elmätare- det finns en del hus som inte har el, fastighetsägarna har inte tyckt att det behövts. El behövs för avloppets pump.

Ett stort antal fastigheter har sluten tank och markinfiltration för gråvattnet, ett mindre antal har infiltration för svart och gråvatten, några har latrintunnor som töms regelbundet av kommunen, andra som ute på en ö, en km från land har torrdass, liksom några områden.
Vi i en arbetsgrupp har frågat fastighetsägarna om de önskar byta avlopp och dricksvattensystem och svaret är ett rungande nej.
Vi har haft stöd av mellan 170 och 250 personer från områdena som protesterat och överklagat och lämnat in medborgarförslag, men ingen dialog överhuvudtaget önskar kommunen och va förvaltningen.

Där talar man om att fastighetsägarna begär att få bygga större, och bosätta sig i området, och att det därför krävs andra va lösningar. Detta motsägs av det stöd som vi fått från fastighetsägarna.

Nu i dec 2020 behandlades medborgarförslaget, och man slog fast att inget nytt framkommit- dvs motiveringen att miljön som skall räddas, gäller fortfarande, samt önskemålet om att bygga större. Ord från topp-politiker i kommunen om  att  fastighetsägarna i andra områden i kommunen  där kommunalt va dragits fram, är mycket nöjda med kommunalt vatten, och att de små stugor från 40- 50 talet som nu rivits och gett plats för större villor är positivt  speglar nog bara synen från de fastighetsägare som hade råd att bo kvar eller som köpt en fastighet och rivit den gamla sommarstugan. De som förlorade sina fritidshus eller som tvingades bort ifrån sina hem har nog en annan syn på vad som hänt.

Med tanke på att kostnaden för vårt projekt blir avsevärt mycket dyrare än tidigare verksamhetsområden på landsbygden, gör det troligt att ca 60-70% av befolkningen byts ut. Det blir inte längre köpingsbor som har fritidshusen i närheten av sitt hem, utan de som nu köper och som fastighetsmäklarna säger, är så gott som bara storstockholmsbor. De har råd med kommunalt VA efter en egen bostadskarriär i storstaden, med kraftigt ökade priser på bostadrätter och fastigheter, och ser fram emot bygglov för större hus och bekvämare boende.

MIljön blir inte bättre.
De 20 kg fosfor som ev kommer ut i Mälaren, skall jämföras med 3000 kg från Galten i sig, pga tidigare utsläpp från städerna, med 1000 kg från reningsverket i Köping samt 100 kg från bräddningar i reningsverket (nästan 60 000 m3 helt orenat avloppsvatten rinner rakt ut i Mälaren årligen,  därtill från pumpstationer runt om i stan, samt från ledningsnätet).. Övriga stora källor är vattenflödena till Galten från skogs och jordbruk, från industrier, och hamn.  Summa summarum så kommer från Köpings kommun ut ca 20 000 kg fosfor.
Hamnen är kraftigt förorenad och skall  för att kunna ta emot större fartyg muddras. De giftigaste muddermassorna läggs på land intill Mälaren och gjuts in i betong, resten dumpas i de grunda vattnen utanför Kungsör.
Muddringen har tillstånd av Mark och Miljödomstolen, men kommer påverka vattenkvaliten, så pass så att god vattenstatus inte uppnås 2021 utan 2027.

Exempel 2
Reningsverksslam blir kvar efter att ha separerat vattnet från skiten. En del rinner ut i sjön/vattendraget, för fosfor gäller ca 5% , men för läkemedel 50%. Övriga ämnen mitt emellan dessa ytterligheter.
Till reningsverket kommer inte bara hushållens toaavfall och gråvatten, utan även stora mängder från innerstadens vägvatten (resten åker rakt ut i Mälaren), och dräneringsvatten från centrumhusens tak.
Det slammet är visserligen godkänt att sprida på åkrarna, men debatteras nu återigen kraftigt- kan det vara nyttigt att äta mat som odlats där, vilka gifter får vi i oss då. Det är bara ett mindre antal ämnen som kontrolleras mot gränsvärden (ett 60 tal), övrig kemikaliecoctail mäts inte.Exempelvis finns i slammet som sprids enl nedanstående exempel, ett p-piller på var annan m2. dioxiner, PFAS, hormonstörande ämnen, mjukgörare, plastpartiklar etc.

Jag har följt ett ärende som handlar om slam från reningsverket i Katrineholm, och som spridits på en km2 åker utanför Hallstahammar, i Tränsta. Under de dagar som spridning skedde, så fick de boende runt om åkrarna stänga om sig, stänga av ventliationen, och ändå kom bajslukten in i stora mängder, och flera hade problem med ögon som tårades, andra fick uppsöka läkare pga långvariga irritiationer i andingsvägarna. Möss, råttor, måsar, kajor, och flugor och andra insekter kalasade på slammet när det låg i cm tjockt lager på åkrarna.  Totalt spreds 53 000 kg fosfor på 111 ha.
Se länk till en överklagan till MMd som en av de boende, Patricia skrivit.

Det är meningen att den intensiva lastbilstrafiken. som då var, var 5:e min i 3 dagar med 35 tons lastbilar med släp skall fortsätta dagligen, då en betongplatta stor som två fotbollsplaner, skall användas för mellanlagring av avloppsslam, flisaska, fosforfällor, div sand och jord som staden vill bli av med, urin (5000m3) mm. Allt benämns bio-xxx  i den beskrivning som slamhanteringsföretaget står för.

Plattan är lagd direkt på matjorden, en av sveriges bästa jordar,  120×100 m och lutar en aning åt ena kanten, där det finns en brunn, 20 cm diameter, för uppsamling av lakvatten, och en 5 m3 tank kommer att byggas utanför plattan. Enl företaget brukar 3 m3 tank räcka. Plattan har inga kanter, och är inte tät, några vattenpölar finns inte på plattan, oavsett hur mycket det regnar. Det går att spraka bort grus från plattan, cementlagningar av tät betong lossnar, och grenar från marken sticker upp. Gröda från matjorden letade sig i somras igen plattan och den var lite grön här och där. Regnar det 1 mm på denna platta så kommer fler m3 vatten på plattan än vad som ryms i tanken. Ett häftigt skyfall rinner rakt av, liksom vattnet från ständiga strilande höstregn, eller snösmältning.

Så här får man absolut inte bygga om det gäller ko eller stallgödsel, då krävs en tät platta, täta kanter och en avloppsbrunn som kan ta emot vattnet som kommer och leda det till lämplig hantering. Inga sådana regler tycks gälla denna betongplatta. Liknande fall finns på andra ställen.

Vattnet i den bäck som ligger 150 m ifrån plattan blev vit-grått efter att plattan gjutits, dvs lakvatten från plattan tar sig enkelt till bäcken. Denna bäck mynnar 3 mil söderut ut i Mälaren intill ett av fritidshusområdena på NorrMälarstrand. Den kommer ta med sig näring från plattan och åkrarna.

En annan bäck är täckdikad och börjar 20 m ifrån plattans andra ände. Den går därefter under de åkrar som nu är gödslade med reningsverksslam från Katrineholms alla invånare.
Utmed denna bäck ligger ett litet samhälle, Berg, som anslutits till kommunalt VA för att inte påverka Mälaren negativt.

Avloppen från fastigheterna runt om åkrarna som nu gödslats med avloppsslam, inspekterades för ca 10 år sedan, och många byggdes om då. Detta för att inte sjöar och hav skall bli övernärda.

Reglerna för slamspridning säger att dessa mängder som spreds på åkrarna är helt ok, och att markretentionen gör ett fantastiskt jobb.
Markretentionen för marken runt om ett litet avlopps reningsanläggning räknas dock inte in i reningen- ja, lite gran säger HAV,men väldigt lite.
En stenkista döms därför ut för gråvatten från sommarstugan som bara har grannes slang till sig, för att de utgör en allvarlig risk för övergödning av våra sjöar och hav. Det finns MMD domar på det.

Länsstyrelsen gav nyss avslag på Patricias överklagande, med motivering:
” Länsstyrelsen bedömer att överskridandet av tillåten fosforgiva enligt SJVFS 2004:62 på det aktuella skiftet har en mycket ringa påverkan på miljön.”
”I anslutning till detta kan framhållas att de överskridanden av totalmängden avloppsslam och fosforgivan som är aktuella i ärendet får anses ha en försumbar miljöpåverkan enligt Länsstyrelsens mening.”

Är det rimligt i förhållande till proportionalitetsprincipen, som vi som EU land har skrivit under, säger att  100 gr till 2 kg fosfor /år från ett lite avlopp som leds ner i marken där markretentionen minskar mängden kraftigt,   kan ge kostnader för den enskilde fastighetsägaren på 500 000kr.
I många fall till hus som inte har rinnande vatten mer än sommartid och torrdass,. Vad skall de koppla in för något?.
Eller att fastigheter med  godkända anläggningar tvings till kostsamma va lösningar.

Någon miljövinst är det inte fråga om. Det som nu kommer ut ifrån NorrMälarstrand till Mälaren kommer bli större när vi ansluts, genom bräddningar, genom kontinuerliga utsläpp och med slamspridning som läcker näring ut till vattendragen.  På sikt kommer även läckande ledningar som ligger i Mälaren att utgöra en miljöförstöring.  Därtill den stora påverkan som byggnationen av ledningen och pumpstatoner för med sig, med många lastbilslass, många sprängningar och många timmar med kompressorer och grävmaskiner. Bara klimatavtrycket av denna aktivitet borde få de styrande att fundera.
Det blir minus för miljön, inte ett stort plus. Då blir enbart kommunens önskan om att  önska exploatera området kvar,att  få all infrastruktur betald av de nuvarande fastighetsägarna, som byts ut till nya invånare som är beredda att satsa många miljoner på nya hus.
För visst blir det billigare för kommunen att besluta om ett verksamhetsområde, och få detta projekt betalt av fastighetsägarna, gentemot om kommunen själva skall skapa mark för exploatering och husbyggnation. Det har inte en kommun som Köping råd med. Eller som en  ordförande för kommunstyrelsen  i en nordligare kommun uttryckte det, vi har inte råd att avstå från att besluta om kommunalt va  för fritidshusområden.
Då blir miljöargumentet ett svepskäl för en folkfördrivning av stora mått runt om i sverige.

Då blir vars och ens ansvar för avloppen ett hån gentemot de som drivs i från sina stugor och sina hem. Då blir vi undersåtar som bara har att betala, inte medborgare där makten kommer från folket.
Då blir kommuner och branschorganisationer de stora vinnarna, hur det går med de som berörs skiter man högaktningsfullt i, liksom i miljön.

/Anders

Anders Segerberg
mobil 070 530 9393
e-mail anders@segerberg.me

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *