Webredaktören har ordet/ VME i Köping har gått ut med samråd kring en utbyggnad av reningsverket i Norsa.

Brev till fastighetsägarna på Köping/ NorrMälarstrand, samt till de 300 ytterligare i landet som är berörda, resp politiker, nyhetsmedia och andra kunniga. 

Hej
Jag vill bara informera om att: 

VME i Köping har gått ut med samråd kring en utbyggnad av reningsverket i Norsa.  Se länk.

Vid en ombyggnad/ utbyggnad måste nytt miljötillstånd erhållas. Enl EU och svensk lag skall en förändrad verksamhet vara bättre med lägre totala utsläpp för varje ”punkt”.  Se länk om Weserdomen och om Miljöbalkens krav på kretslopp,hushållning och rimlighet, MB 2:5 resp 2:7.

I reningsverkets verksamhet räknas också avloppsledningar och pumpstationer.

Utökningen motiveras med större befolkning som skall anslutas, bl a från landsbygden. Genom att ansluta landsbygden ökar därmed utsläppen i Mälaren om man räknar med att de enskilda infiltrationerna byts ut till kommunal verksamhet.

Ett alternativ till utbyggnad är att låta landsbygdens avlopp vara, dvs ett nollalternativ där brister åtgärdas (strategigruppen för NorrMälarstrand har identifierat 5 av 235 fastigheter med eventuella  bristfälliga avlopp), samt att för nya byggnadsområden bygga på den teknik som bl a Helsingborg använder i ett nytt projekt. Där sugs toaavloppet med vaccum till tankar och innehållet rötas för att kunna spridas på åker efter 3-4 veckor. Toaavfallet är inte den farliga produkten, utan de gifter som kommer med från vägar, industrier, biltvättar med oljeavskiljning etc. 

Gråvattnet från fastigheterna i Hälsingborg, dvs vattnet från dusch, tvätt, disk etc samlas in separat och leds ner i infiltrationer i marken. 

Så varför skall vi ha ett större reningsverk i Köping eller för den delen på många orter i Sverige, för att ta hand om nyanslutna avlopp på landsbygden, bara för att därefter släppa ut mer skit i sjöar och vattendrag? 

Om dagens VA rening för fritidshusområdena på NorrMälarstranden gentemot reningsverk framfördes på stormötet i Munktorp/Köping av Peter Ridderstolpe och Roland Norlen vid MMD förhandlingarna  och då framfördes även vad reningsverket bör åtgärda. Se också den vetenskapliga grunden till dessa uttalanden i Peter Ridderstolpes och Lars Hylanders Retentionsrapport som ligger på VA guidens hemsida. Se länk

Sen har vi bräddningarna.
I Västerås var flera bad avstängda efter skyfall i sommar. Likadant på många andra ställen i Sverige, t ex i Lysekil. Ökade regnmängder förutspås i klimatkrisens spår. 100 års regnen blir 10 årsregn. Idag rinner varje år mängder med vatten ut orenat ( efter mekanisk rening så att toapapper, tamponger och kondomer försvinner men resten blir kvar). I Köping så släpptes enl miljörapporten för Norsaverket 2015 (sid 8) ut 58 000 m3 avloppsvatten ut vid bräddningar. Det motsvarar halva Köpings silo fylld med avloppsvatten. Med ökade vattenmängder vid skyfallen kommer dessa vattenmängder som skall tas om hand om bli ännu större.
Hur har Köping tänkt i detta fall?
Är det rätt att lägga pengarna på en utökning av reningsverket, eller skall pengarna användas för sedimenteringsdammar och minskat inflöde till reningsverket från avlopp i vägarna i stället? Skall pengarna läggas på att minska läckagen i ledningarna så att inte föroreningarna kommer ut i marken eller är det ok att stadens avloppsvatten läcker ut i marken. Landsbygdens små infiltrationer som är byggda för att ta hand om avloppsvatten döms dock ut av en mängd kommuner på mycket oklara grunder, och då hävdar man att avloppsvatten tar sig ner till grundvattnet och vidare till åar och sjöar, detta oavsett hur långt det är från bäckar som kan leda vattnet dit. 

Slamhanteringen efter reningsverket ingår inte i det utökade tillståndet- det räknas inte till reningsverket, men driften av reningsverket påverkar ändock dessa utvidgade utsläpp. Slammet som sprids på åkrarna räknas som jordbrukets diffusa utsläpp, trots att de härör från stadens avlopp. 

Idag skickas Köpings reningsverks slam till 3 orter i Värmland genom Ragnsells försorg. Miljöansvariga på orterna är inte informerade om spridningen. 

När det gäller Tränsta i Hallstahammar och slamlagringen där så saknas bygglov för  slamplattan och lagringen av 10 000 ton avloppsslam där. Får se vad som händer i höst. 

På Tränsta-åkrarna spreds på ½ km2  (500 000 m2) åker mer än 4000 ton slam från reningsverket i Katrineholm, dvs 1 cm skit över hela ytan. Förutom Katrineholms avloppsslam, som miljöansvarig i Hallstahammar  fått meddelande om så spreds lika mycket till av icke revaqcertifierat slam från andra reningsverk i Sverige. Locket är tyvärr på från Biototal om detta, men diskussioner med åkare och registrering och fotandet av lastbilar dessa dagar gav dessa fakta.

Totalt var gödselgivan dubbel så stor som godkänt för en åker, vilket innebär dubbel fosforgiva. Bäckarna vid fälten, och täckdikningarna leder ner till Stäholm och Mälaren resp, via Kolbäcksån till Mälaren. 

Får slamlagringen i Tränsta godkänt är det troligt att slam ifrån reningsverket i Köping också kommer placeras där pga närheten och minskade transporter. 

Vi har en situation i Sverige för slam från kommunala reningsverk, där inte reningsverksansvariga har koll på vart skiten hamnar och hur mycket. Det är likt Think-Pinks hantering av byggmaterial och andra företags hantering av batterier eller div sopor. En verksamhet som lätt blir kriminell. Skall vi ha ett hållbart samhälle (cirkulär ekonomi) då måste de restprodukter som en verksamhet producerar ( tex VA i form av slam) vara en produkt som är åtråvärd för en annan verksamhet. Regelverk och myndighets kontroll hjälper inte om stora pengar kan tjänas på att kvittogöra/dumpa restprodukter. 

Avslutar med en debattartikel av Ulf Svensson: Fortsatt VA-utbyggnad inget alternativ i en cirkulär ekonomi
samt några texter av Den lilla männsikan Anna, som snart fördrivs från sitt hem,  

”Fattar ni inte hur jävlig tid vi lever i?” och ”Man våldför sig på min existens”.

Om man nu inte blir fördriven av VA anslutningen så blir man det nog av ökade taxor:
”Ehh, jaha, vore det inte bra om landsbygden inte tvingades in i kommunalt VA då? Och var inte argumenten andra nyligen?
(Det är märkligt att SVT reportagets bilder handlar om brandbekämpning med vatten från sjöar, och en tom hink med vatten från ett stuprör, samt en vy ner i en avloppsbrunn med slam.
Inte om kommunernas hantering av vatten där 25% av vattnet försvinner ur rörledningarna och att vatten används på landsbygden för att forcera vattenmängderna så att det inte blir stopp i rören, eller på sommaren när fritidshusområden är bebodda öka genomströmningen så att vattnet kyls mer. Ett enormt slöseri.) 

/Anders

Strategigruppen Norr Mälarstrand,

Webbansvarig föreningen VA-i-tiden

/Anders
Anders Segerberg
mobil 070 530 9393

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *