2021-08-15, Den lilla människan Anna, ”Klockan 02.10, en ångestfylld natt med känslan av att hjärtat sitter och pulserar i nacken…”

”Klockan 02.10, en ångestfylld natt med känslan av att hjärtat sitter och pulserar i nacken…”

Ännu en natt som jag inte kan komma till ro.
Vissa dagar och nätter är värre.
Inatt är det värre än värst.

Förlusten av mitt nuvarande liv kommer närmare och närmare.

Klockan är 02.23 och känslorna rasar inom mig, kämpade emot tårar länge men nu går de inte att hejda längre.
Texten jag skriver går knappt att se, det känns som om hjärtat förflyttat sig upp i nacken och sitter där pulserande.
En storm pågår inom mig, en ilska, en vrede, en sorg, en uppgivenhet.

En bitter känsla av maktlöshet.

För varje tår som faller, faller också varje gång en liten del av helheten som kallas tillit.

Tillit till de politiskt valda.

Tror någon jag överdriver, att jag överreagerar?

Tyck och tro vad ni vill.

Det är en inblick i mitt vardagliga liv jag ger er.

Jag byggde upp mitt liv.
Andra rev ner mitt liv utan minsta tendens till reflektion över vad man gör.

Det säjs, enligt en av de många berättelserna, att när Jesu passerade under sin golgatavandring stod Kejsarkronan utmed vägen, böjde sin nacke och fällde sin tår.

Jag är glad att jag gråter.

Det beror bara på att jag fått vara för stark för lång tid.

Min tår fälls för alla människor runt om i landet, inklusive mig själ, som berövas sina liv pga tvångsanslutningar/tvångsåtgärder och viteshot/utdelning.

Maktmissbruk, det är ordet som kommer jaga mig i min sömn nu när jag släcker min lampa.

Tårfloder brukar rensa och ge kraft.
Imorgon lär jag ”vara på krigsstigen” igen för såhär får man baske mig inte behandla människor av kött och blod.

Ur hjärta
Ur sinne
Med rak rygg
”Den lilla människan Anna”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *