VK -Umeå/Ny strategi delar upp vatten och avlopp

Ny strategi delar upp vatten och avlopp

Konflikten runt vattenföreningarna leder fram till ett nytt förslag till VA-strategi. Det innebär att kommunen kan utöka verksamhetsområdena enbart för vattenförsörjningen. Föreningar eller enskilda fastighetsägare får ha kvar ansvaret för avloppen.

Umeå kommun började för flera år sedan förbereda en ny VA-strategi. En del av den handlade om att kommunen ska utöka sina verksamhetsområden i flera områden där föreningar för närvarande driver vatten- och avloppsanläggningar.

Bakgrunden är att föreningarna tillhandahåller ledningsnätet men det är kommunalt vatten i ledningarna. De berörda områdena bestod från början främst av fritidsboenden men med tiden har en allt högre andel av dem blivit åretruntbostäder. Över 4 000 fastighetsägare är medlemmar i vattenföreningar. De betalar en avgift för vattenförbrukningen till Vakin. Övriga avgifter går till respektive förening.

Kommunen och det kommunala vattenbolaget Vakin ser flera skäl till att utöka det kommunala verksamhetsområdena när det gäller dricksvatten. Det säkrar vattenförsörjningen i hela systemet och fler delar på de totala kostnaderna för kommunens vattenförsörjning. Inom vattenföreningarna har det samtidigt funnits ett öppet motstånd mot det förslaget. Föreningarna har investerat stora summor i sina ledningsnät och befarar att de inte får ersättning för sina insatser.

Sedan två år tillbaka har arbetet med den nya strategin därför tagit en paus. I år har arbetet med den återupptagits. Kommunfullmäktige ska under hösten fatta beslut i frågan. Ledningen för Vakin, Mikael Berglund(S), byggnadsnämndens ordförande samt Andreas Sjögren(S), miljö och hälsoskyddsnämndens ordförande, presenterade förra veckan ett förslag till ny strategi.

Enligt det förslaget kan det bli möjligt att dela på ansvaret för vatten och avlopp. Det skulle innebära att kommunen och därmed Vakin kan utöka sina verksamhetsområden för vattenförsörjningen men att föreningar samt enskilda hushåll fortfarande kan behålla ansvaret för avloppsanläggningarna.

– Det kan finnas skäl att prova att erbjuda verksamhetsområden för enbart vatten. Det är ett väldigt stort projekt att gräva fram avlopp till varje hus, säger Mikael Berglund (S), ordförande i byggnadsnämnden.

Det kommer också ny teknik, bland annat minireningsverk, som effektiviserar och miljösäkrar enskilda avlopp. Dessutom lagförändringar som påverkar ansvarsfrågan för avloppen och som underlättar en uppdelning av ansvaret för vatten respektive avlopp. En förändring är att samfälligheter kan ansvara för avloppsanläggningar. En annan att det blir fastighetsägaren och inte kommunen som får huvudansvaret för att tillsynen för avlopp.

– Fastighetsägare kan redan nu ha onlineövervakning av avlopp så att det får larm om något händer, säger Mikael Berglund som påpekar att det också handlar om hur stora investeringar kommuner orkar med.

– Många kommuner har svårt att finansiera en omfattande utbyggnad av avloppssystem. Det är en trend att lösa avloppsfrågan på det här sättet, säger Mikael Berglund.

Enskilda hushåll har däremot inte samma möjligheter att ordna eget vatten. Längs kuststräckan i södra Västerbotten är det svårt att genom att borra få ett dricksvatten med tillräckligt hög kvalitet. Mikael Berglund ser därför utökade kommunala verksamhetsområden som en bra lösning för att säkra vattenförsörjningen och öppna för en fortsatt expansion i dessa områden.

Mikael Berglund uppger att kostnaden för att ansluta en fastighet till ett kommunalt verksamhetsområde kan komma att uppgå till omkring 85 000 kronor men det finns ännu inga fastställda belopp. Det finns inte heller något information om kommunen är beredd att ersätta vattenföreningarna för de anläggningar de överlämnar om de övergår till att ingå i kommunalt verksamhetsområde i stället för att vara föreningsdrivna.

Henry Franzén är ordförande för Mjölebygdens vattenförening. Den har omkring 500 medlemmar. Han är försiktigt positiv till förslaget om att dela upp ansvaret för vatten och avlopp. Han ser förslaget som en bra anpassning till ny teknik, nya lagar och regler.

– Det verkar vettigt men det kommer säkert att bli någon form av diskussion mellan dem som vill det här och de som inte vill, säger Henry Franzén.

Han välkomnar att den nya strategin kan öppna för mer valfrihet. Han tror inte på en tvingande lösning.

– Valfrihet är bättre än tvång. Det här är mycket bättre än en storskalig lösning, säger Henry Franzén.

Han förväntar sig också att kommunen och Vakin, innan de fastställer anslutningsavgiften, tar initiativ till förhandlingar med vattenföreningarna angående värdet på föreningarnas anläggningar. Trots ett antal frågetecken ser han förslaget som ett steg i rätt riktning.

– Det här är ett klart bättre alternativ än det tidigare förslaget, säger Henry Franzén.

 


Debatt: Kraftigt ökad vattenförbrukning och krav på rening har försvårat

Inlägg  av VAKIN (Umeås kommunala VA bolag), miljö och hälsovårds resp byggnämnden.

Tillgången på bra vatten är avgörande för oss alla, konstaterar skribenterna.

Den nya VA-strategin ska möjliggöra att kommunen, genom Vakin, kan omvandla vattenföreningarna till kommunalt verksamhetsområde för vatten. Det innebär att kommunen tar sitt ansvar för att garantera vattentillgången. Taxor och avgifter blir då enligt kommunens ordinarie tariff. Det skriver Per-Erik Johansson, Andreas Sjögren och Mikael Berglund.

Tillgången på bra vatten är avgörande för oss alla, för ett bra liv och ett villkor för att etablera en bostad. Under 90-talet var kommunen välvillig med att ansluta fritidshus via fristående vattenföreningar. Syftet var att enkelt kunna förse fritidshusområden med bra vatten och att värna om en god miljö.

Taxan var utformad med endast en rörlig avgift för att uppmuntra till sparsamhet och för att värna om miljön. Vattennäten inklusive de matande ledningarna dimensionerades utifrån ambitionen, ett sommarvatten för ett antal fritidshus.

Olika drivkrafter såsom ökade fastighetsvärden, generösare detaljplaner, utbyggnad av bredband med mera har tillsammans medverkat till en successiv ökning av antalet fritidshus som börjar nyttjas som året-runt boende. Därtill har en kontinuerlig ökning av antalet fastigheter skett och sker sedan 90-talet. Sammantaget har detta lett till förbrukningsökningar på ibland upp till 700 procent i vissa föreningar. Antalet fastigheter som är anslutna via en vattenförening ligger i dagsläget på över 4000.

Med vatten kommer också behovet att omhänderta det avloppsvatten som uppstår. För de flesta har en egen anläggning med trekammarbrunn och infiltrering varit lösningen. Stora delar av de områden som blivit mer både bebodda och bebyggda ligger nära vatten, både åar, älven, sjöar och hav.

De ökande volymerna avloppsvatten som ska omhändertas riskerar om inte reningen fungerar att läcka näringsämnen och andra oönskade substanser till närliggande vattendrag. En viktig fråga är alltså att se till att reningen fungerar. Om inte reningen fungerar ökar riskerna för algblomning, ökad växtlighet i grunda vatten, föroreningarna av lokala brunnar och otjänligt badvatten. Inget som vi tror att någon tycker är acceptabelt.

Dagens VA-lagstiftning och miljöbalken påtalar kommunens ansvar för att tillse att medborgarna har tillgång till vatten av god kvalitet samt att avloppen från fastigheter inte skapar miljöproblem.

I nuvarande lagstiftning finns egentligen bara två tillstånd, antingen ingår en fastighet i kommunalt verksamhetsområde eller så är det en enskild anläggning. En statlig utredning har lett till ett förslag som går ut på att frågorna kan lösas exempelvis genom bildandet av samfällighet som gemensamt äger och driver ett mindre reningsverk.

Så nyligt som i april 2021 ställde sig en majoritet i civilutskottet bakom en motion med innehållet att den fastighetsägare som själv kan lösa avloppsfrågan på ett sätt som tillfredsställer miljökraven ska inte bli tvingad att ansluta sig till kommunalt avlopp. En förändring som radikalt ändrar förutsättningarna för att planera VA-utbyggnad. Detta är bara förslag i nuläget men en tydlig trend mot en mindre planerbar verklighet är tydlig inom VA-området.

Inom avloppslösningar pågår därtill en intensiv teknikutveckling där onlinebevakade minireningsverk med ett flertal reningssteg nu erbjuds som lösning även för enskilda hushåll.

Med hänsyn till den rådande situationen och behovet att långsiktigt nå en säkrare situation så kommer vi att föreslå att den nya VA-strategin möjliggör att kommunen genom Vakin har som alternativ att vattenföreningarna omvandlas till kommunalt verksamhetsområde för vatten. Det innebär att kommunen tar sitt ansvar för att garantera vattentillgången i dessa områden och möjliggör nyanslutningar för tillkommande fastigheter. Taxor och avgifter blir då enligt kommunens ordinarie tariff.

För att säkra att inte avloppsvatten bidrar till övergödning och andra miljöproblem måste intensiteten i tillsynen av avloppsanläggningarna öka. Ingen vill se igenväxta vikar eller vara med om att badvattnet inte är godkänt så frågan om fungerande infiltrering och rening är av avgörande vikt.

För att öka tillgången på vatten kommer Vakin att göra både kortsiktiga och mer långsiktiga åtgärder. En åtgärd på halvlång sikt är att bygga ledningar så att Umeås tre större vattentäkter kopplas samman. En ledning Sävar-Umeå och en ledning Umeå-Hörnefors skapar både tillgång till reservvatten och ger en viss ökning av kapaciteten.

På lite längre sikt planeras en stor vattentäkt i Vännäs kommun. Framför allt ledningen mellan Umeå och Hörnefors kommer att möjliggöra anslutningar av större exploateringsområden om de ligger inom rimlig räckvidd. För de befintliga områdena är det dock svårare att blanda lösningar.

Stora investeringar måste slås ut på så många abonnenter som möjligt så det är svårt att införa kommunalt avlopp fläckvis. Där blir alltså behovet av att de enskilda fastighetsägarna själva eller tillsammans hittar lösningar som uppfyller miljökraven.

Sammantaget gör detta att vi kan säkra tillgången till bra vatten i dessa områden och tillsammans med de boende tillse att deras avlopp inte bidrar till att den lokala miljön försämras.

Denna lösning är en lite ovanlig väg i VA-Sverige men motiveras av det stora antalet vattenföreningar i Umeå kommun samt den tekniska utvecklingen inom småskaliga avloppslösningar. Denna lösning kan också rätt hanterad snabbare nå minskade utsläpp.

När detta under hösten formuleras i kommunens VA-strategi så kommer det att bli lättare att planera för enskilda och kommun hur vi långsiktigt tillsammans bygger ett VA-system som klarar både vattenförsörjning och kraven på att utveckla samhället på ett sätt som inte skapar allvarliga miljöproblem.

Per-Erik Johansson, ordförande (S) i Vakin

Andreas Sjögren, ordförande (S) i miljö- och hälsovårdsnämnden

Mikael Berglund, ordförande (S) i byggnadsnämnden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *