2021-06-23, Den lilla människan Anna, ”Lagens ursprungliga intention, definition av miljöfarlig verksamhet och definition av förorening, avlopp och vems ansvar?”

”Lagens ursprungliga intention, definition av miljöfarlig verksamhet och definition av förorening, avlopp och vems ansvar?”
Fåglarna kvittrar utanför mitt öppna fönster. Det låter som om de har världens diskussion om något viktigt.
Stilla sitter jag med min kaffekopp och undrar vad de kommunicerar med varandra.
Kanske diskuterar de sina livsvillkor som de facto dikteras av människan, kanske sjunger de bara sommarens lovsång…
Jag sitter här och är som vanligt oerhört förbryllad över sakers tillstånd.
När jag försöker syna och förstå va-frågor så återkommer jag till en enda frågeställning.
Var miljöbalkens ursprungliga intention att den skulle anamma grundläggande, mänskliga behov som miljöfarlig verksamhet?
Vidare går mina tankar;
Hur resonerade lagstiftande församling när man infogade grundläggande, mänskliga behov i gällande lagstiftning?
Har definitionen/tolkningen av avlopp förändrats under tidens gång eller finns det med en ursprungsdefinition av densamma utifrån gällande lags ursprung?
Vad och hur defineras ”avlopp” idag?
Vad och hur definieras ”förorening” idag?
Och hur definieras ”miljöfarlig verksamhet”?
Vem har tolkningsföreträde i de olika orden/begreppen och utifrån vilken vetenskap görs tolkningsföreträdet?
Man beskriver enskilda avlopp som miljöfarlig verksamhet.
Sen när blev grundläggande, mänskliga behov en ”verksamhet”?
I mina ögon är grundläggande, mänskliga behov just grundläggande mänskliga behov och ingen ”verksamhet”.
”Verksamhet” enligt mig är ett begrepp som ligger utanför den enskilda, privata, mänskliga sfären, utanför biologiska behov och andra grundläggande behov.
Jag inser problematiken kring resonemanget ovan men funderar ändå på om just va-problematiken ligger under rätt lagstiftning och om man inte borde hantera dessa frågor på något annat sätt..
Känslan blir; något är katastrofalt galet här men finns det någon bättre lösning?
Som jag ser det bestraffas jag lika hårt, om inte värre, än som någon som släpper ut avloppsvatten med tusenfalt fler kemikalier än jag någonsin kommer att göra.
Jag bestraffas med ett mycket hårt straff, hot om viten-utdelning av vite och krav på åtgärder,vilket leder till förlust av liv/hem sedan ca 30 år tillbaka.
I mina ögon på obegripliga grunder.
Var detta den ursprungliga lagens intention?
Ansvar?
Är definitionerna av begreppen tillräckligt rättssäkra för att driva folk från liv/hem/hus/stugor?
Är tolkningsföreträdet representerat av ett rättssäkert system som har sitt ursprung i oberoende vetenskap gällande sakfrågor och evidens?
Har den lilla människan samma möjligheter,utifrån demokratiska principer, att skydda sig från oegentligheter och godtycke, läs även in nepotism och korruption, ifråga gällande miljöbrott/balk kontra t ex brottsbalk?
Svaret är NEJ.
När det gäller grundläggande, mänskliga, behov såsom gå på toa, äta/dricka och hålla hygien av olika slag så vilar inte ansvaret endast på individen sett ur mitt perspektiv.
Ansvaret för kemikalier som kommer ut i naturen via dessa ovanstående ”aktiviteter” faller också tungt på de instanser/myndigheter/lagstiftare som har till sin uppgift att inte godkänna miljöfarliga kemikalier.
Den lilla människan betalar med sitt liv för det ansvar hon redan betalar ansvariga för, flerfaldigt, via skatten, men blir ändå i slutändan den som utmålas som boven i dramat.
Föreligger det också inte ett ansvar hos stater/myndigheter att aktivt verka för att se till att teknik och forskning i första hand går hand i hand med naturens egna lösningar, dess eget kretslopp för att skapa hållbarhet och cirkulär ekonomi, såväl för naturen, statens plånbok tillika den enskilda individens plånbok.
I mitt tänk bör stat/myndigheter/företag aktivt jobba för att hålla så låga, prisvärda lösningar som möjligt, i balans med naturvänligt,gällande va-system eftersom detta handlar om grundläggande, mänskliga behov.
Görs detta idag?
Bedrivs forskning som pressar lösningarna att bli så billiga som möjligt för den enskilde individen, så även i balans med natur?
Hur kan det komma sig att vi idag pratar om att skicka människor ut i rymden, ”rymdturism”, men vi kan inte fixa lösningar på att människor ska kunna bo kvar i sina hem för kostnader för grundläggande behov är för höga?
Jag kan inte se att man idag använder naturens beskaffenhet till att lösa problematiken, jag ser bara lösningar som skapar mer och andra typer av problem.
Företag som anlitas, kommer de verkligen ge de allra naturvänligaste lösningarna för den enskilda individens specifika situation i relation till dess omkringliggande miljö?
Kommer de se till naturen i första hand och även den billigaste lösningen när förslag till åtgärd av va-system ges via offerter?
Hur ska man kunna veta att man inte ”köper grisen i säcken”?
Hur kan man garanteras att myndigheter inte kommer kort därefter och kräver nya åtgärder?
Den som styr idag kanske inte styr imorgon.
Forskningen förändras, ska jag åläggas nya krav och hot om vite gång, gång, på gång, på gång???
Näe, såhär kan vi inte ha det.
Det här är rovdrift på det privata ägandet och inget annat.
Riksdagen måste sätta stopp NU!
Ansvarsutkrävande åberopas!
Stoppa tvångsanslutningar, tvångsåtgärder och viten med omedelbar verkan!
Rättssäkerheten måste tryggas!
STOPP!
NU!
Ur hjärta
Ur sinne
Med rak rygg
”Den lilla människan Anna”

2 kommentarer

  1. Kommentar:
    Tycker Den lilla människan Anna gör en korrekt analys och ställer frågorna på sin spets. Kommer att tänka på Greta Thunberg och frågorna hon ställer som rent objektivt sett är riktiga men få vågar ställa. För att tysta Greta så försöker en del  misstänkliggöra hennes klarsynthet med att hon har AST (autismspektrumtillstånd). Man måste kanske ha AST för att se realiteterna och våga framföra dem. Jag anser att den bristande naturvetenskapliga kunskapen i samhället är en viktig orsak till avloppshanteringen. Inte minst praktiskt förvärvad kunskap som kommit i skymundan för akademiskt teoretisk kunskap. Det är en stor gåta för mig hur synen på markbaserad rening i avloppssammanhang ändrades med en enda avhandling för ett decennium sedan. Det är inte vetenskap att förkasta etablerad evidens bara för att en enda avhandling har annan uppfattning!
    /Lars Hylander

  2. Varför ser lagstiftningen ut som den gör och varför det blivit så skevt i bedömningar om enskilda avlopp idag. Särskilt när man betraktar kommunernas slamspridning, deras kontinuerliga utsläpp och alla bräddningar.. 

    Hur lyckades kommunerna myndigheterna med att snedvrida alla fakta till de små utsläppens nackdel och göra fastighetsägarna rättslösa samtidigt som kommunerna gör vad de har lust till. 
    /Anders Segerberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *