Framgångsrik vattenförvaltning bygger på att skapa delaktighet. I dag fungerar inte detta överhuvudtaget. Vattenmyndigheternas uppifrånperspektiv är ett stort problem, skriver företrädare för SKR, Svenskt Vatten och LRF.
Genomförandet av EU:s vattendirektiv är Sveriges genom tiderna största vattenprojekt. Bland annat ska reningsverk moderniseras, dricksvatten skyddas, hundratusentals enskilda avlopp åtgärdas, näringsläckage från odling minskas, stadsmiljöer förändras, kvarn- och sågdammar ska bort och flottleder återställas. Sverige har överlägset flest vattenförekomster i EU och därför blir de sammanlagda kostnaderna stora, även för små vattenvårdsproblem.
Men utan ordentliga prioriteringar, lokalt engagemang och finansiering blir lite gjort. Istället för att föra dialog om hur arbetet ska gå till har vattenmyndigheterna nu föreslagit ogenomtänkta, dåligt underbyggda och ofinansierade åtgärder.
Här följer några exempel:
- Vattenmyndigheterna gör inte som EU-domstolen, riksdagen och regeringen har beslutat och sänker miljökvalitetsnormernas krav trots att förutsättningarna för det i verkligheten är uppfyllda. Orealistiska normer går inte att nå oavsett vilka åtgärder som sätts in och mål som inte går att nå skapar uppgivenhet.
- Landets lantbrukare förväntas sprida mer kalk än det finns i Sverige till ett marknadspris som överstiger lantbrukarnas betalningsförmåga.
- Effektiva miljöskyddande reningsverk riskerar att inte få byggas när miljökvalitetsnormernas krav inte sänkts trots att förutsättningarna för det är uppfyllda.
- Bostäder i orter med växande befolkning får inte byggas om reningsverk hindras.
- Åtgärdsbördorna är generellt inte fördelade så att det går att prioritera effektivt. Exempelvis varierar behoven av att åtgärda enskilda avlopp på landsbygden och hantering av dagvatten i städerna.
Framgångsrik vattenförvaltning bygger på att skapa delaktighet. Det borde vara enkelt att få till med Sveriges långa samhällstradition av att bygga samhället underifrån, men vart sjätte år krockar traditionen brutalt med vattenmyndigheternas uppifrånperspektiv.
SKR, Svenskt Vatten och LRF vill att Sveriges sjöar, åar, älvar och kustvatten ska vårdas och skyddas för kommande generationer. Det är ett mål som kommuner och lantbrukare varje år lägger ner stora resurser och möda för att uppnå.
Vi anser att regeringen ska överpröva vattenmyndigheternas förslag. Det är bra att flera regeringar har utrett problemen med hur vi organiserar vattenarbetet i Sverige, men det är nu dags att gå från ord till handling.
Om vi ska kunna skydda och återställa våra vatten krävs genomgripande förändringar av organisationen. Regeringen behöver förverkliga förslaget till förändringar som vattenförvaltningsutredningen presenterade i slutet av 2019 och säkerställa tillräcklig finansiering till såväl åtgärdsplanering som till fysiska åtgärder. Vattenfrågorna behöver organiseras på samma sätt som andra miljöfrågor och vattenmyndigheterna bör läggas ned. Med rätt förutsättningar kan vi tillsammans kraftsamla för att skydda och återställa Sveriges vatten.
Anders Knape
ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Elisabeth Unell
ordförande, Svenskt Vatten
Palle Borgström
ordförande, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
Mailkommentarer:
Jag håller dock med SKR, SV Vatten och LRF. Vattenmyndigheterna har misslyckats med att implementera direktivet. Deras målbilder för vatten är en akademisk produkt där MKN är satta utan hänsyn till andra viktiga samhällsmål och vad vanlig människor sannolikt uppfattar som viktiga kvalitéer för vatten. Det är ofattbart att man låtit en myndighet stipulera MKN som många gånger inte ens är möjliga att uppnå, inte ens om jordbruk och städer raderas ut.
_______________________
”En förändrad bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen föreslås som innebär att målen fortsatt är mycket ambitiösa – men inte formulerade på ett sätt som gör dem omöjliga att nå.”
Jag tänkt mycket på detta citat. Vi förstår helt enkelt inte hur allt hänger ihop, vi har inte alla fakta och hur sambanden ser ut. Kanske kommer vi aldrig till denna slutpunkt.
____________________
Som vanligt när det gäller våra vattenfrågorna så försöker myndigheter branschens företrädare hålla varandra bakom ryggen. Tex när det gäller modifierade vattendrag där har alla myndigheter blivit totalt bort lurade av texten i Eu och tolkningen av vattenmyndigheten, Ingen vill ta ansvaret därför börjar hen nu att ge sig på varandra.
Vilket är bra för då kanske vi kan komma in och genom saklig argumenta diskutera frågan ur alla aspekter och vi kanske ska börja med bristen av demokrati till exempel att någon myndighet tar reda på underifrån om hur många vattendrag i vårt land som det inte har grävts i utan man kan gå tillbaka 300 år och titta på hur det ser ut innan man börja diskutera om att börja återställa vattendragen idag hävdar ju myndigheter att i princip inga vattendrag är modifierade alltså ska alla åtgärdas för att bli som för 300 år sedan och dessutom utan en demokratisk process att man diskuterar med vatten ägarna och civil organisationer även med den politiska bas organisationerna i kommunerna.Detta är ytterligare ett exempel på egen intressen som styr i Sverige idag enligt min subjektiva uppfattning-