Kommentar om Per Bolunds svar i riksdagen om enskilda avlopp

Diskussioner med jordbruksutskottet. Diskussioner i riksdagen.

Föreningen VA-i tiden har tillsammans med Villaägarna haft diskussioner med riksdagsledamöterna i Jordbruksutskottet. Alla utom Mp har deltagit på teamsmöten.

Betty Malmberg (M) och Nina Lundström (L) ställde efter dessa diskussioner några frågor om små enskilda avlopps påverkan på sjöar och vattendrag till miljöministern. Se länk.
Han framhöll att de små avloppen står för mer än de kommunala i utsläpp.

Så svarar Per Bolund också i interpellationsdebatten i riksdagen 26 mars: § 7 Svar på interpellation 2020/21:570 om enskilda avlopp  (se sid 12-16). Debattörer: Per Bolund (Mp),  Lars Beckman (M), Sofia Westergren (M).
Bolund påstår att små avlopp släpper ut 300ton P, KARV 270ton.  Han använder bruttosiffrorna ur HAVs rapport Näringsbelastningen på östersjön och Västerhavet 2017. Sid 66. (Enbart utsläppen från reningsverken räknas i dessa siffror, utsläppen från läckande rör finns inte med, bräddningar-?. Slamspridningen  från reningsverken på åkermark- kommer dessa siffror med i jordbrukets utsläpp?)

Mailkommentar ang Per Bolunds siffror ang små avlopp:
  • Den största invändningen mot de officiella siffrorna är som hela tiden framförts att markretention ej beaktas.
  • Det också viktigt att förstå att fosfortransporten från land till hav framförallt är en funktion av avrinning och därför varierar mycket år från år. År med mycket nederbörd-stor transport, år med låg- liten transport. De små mängder P som enskilda avlopp bidrar med, 50, 150 el 200 ton beror på hur stor man tror markretention är, men dessa utsläpp drunknar i de naturliga variationerna. (anm: Se  stapeldiagram)
  • Accepterar man denna del av verkligheten så förstår man också att åtgärder för enskilda avlopp (EA) inte kommer ge annat än lokala förbättringar (i bästa fall).
  • Den tredje viktiga aspekten är att kostnader för förbättrad P avskiljningen för EA alltid är mycket dyrt (orimligt dyrt).
  • Dessutom tillkommer frågor kring minireningsverkens och P fällors funktion i andra avseenden, tex ökad sårbarhet, försämrad smittämnesreduktion, klimatpåverkan pga av transporter och tillverkning av kemikalier (spec. P fällor)

Ytterligare en brevskribent funderar: Kan verkligen små avlopp stå för mer utsläpp en kommunala reningsverk.
Det är ju inte bara Anders Mårtensson, VVS-Fabrikanternas råd som far med villfarelser, deras mycket nära samarbete med Sveriges kommuner och dess tjänstemän tycks dessutom fått kommunerna att också fara med osanningar i deras motiv att få jaga enskilda avloppsägare, med b.la. påståenden som att:
“I Sverige har 10 % av befolkningen enskilt avlopp. Trots detta släpper de enskilda avloppen ut lika mycket övergödande ämnen som alla kommunala reningsverk tillsammans. Att reningsverkens utsläpp är så små beror på att de har en mycket bra rening. Övergödning leder till algblomning och igenväxta sjöar. Dessutom kan avloppsvatten som inte renas tillräckligt förorena dricksvattenbrunnar och på så sätt sprida sjukdomar….

….Jag anser att någon borde rikstäckande tillrättavisa deras argument, deras fakta beskrivning, som ovan både vilseleder och skapar argument, både bland befolkning, våra politiker, kommunaltjänstemän och som används då beslut tas ute i kommunerna som drivkraft, och som insinuerar på att alla kommunala utsläppen totalt tillsammans är renare och mindre än dessa 10 % enskilda avlopp, och här måla ut dessa 10%, som bovar i dramat – Vilket är en ren och skär lögn. “

samt en mailkommentar till ovan:

En svaghet i underlaget är att det är vara svårt att skilja fritidsboende från permanentboende. Detta kan göra att många hushåll som egentligen bebos deltid räknas som heltid. Hur noggrann/säker statistik har SMED (Svenska miljöemissionsdata) när det gäller antal boende i fritid resp permanent olika delar av Sverige.   
En annan svaghet i underlaget är informationen om anläggningstyper. Det bygger på kvalificerade gissningar där någon inspektör på kommunen försökt göra en skattning utifrån kommunens register och kollegers uppfattningar. Många kommuner rapporterar slarvigt eller inte alls. 
Och sen har vi ju osäkerheter kring alla ansatta siffror för ” rening” olika anläggningstyper. Vad har man egentligen för underlag för att värdera tex avskiljning P i markbäddar resp infiltration? Det är i praktiken ingen skillnad mellan markbäddar och infiltrationer, de flesta markbäddar är ju vad jag kallar förstärkta infiltrationer med bräddavlopp. 
Sen är de uppgifterna om avlopp som anges som ”utan rening” dvs enbart slamavskiljare. Hur kan antalet skifta så från ca 20% 2012 till 27% 2015 och att ännu högre andelar ibland nämns? Det visar hur löst underlaget är.
Och hur räknar man utsläpp från dessa ”olagliga” avlopp? De flesta sådana släpper ut till mark tex via stenkistor eller åkerdränering. Misstänker att man ändå räknar på 5-10 % rening i dessa system trots att mark sannolikt deltar i reningen här precis som i annan markbaserad rening.
Den största bristen i statistiken är att man bortser från självrening i mark.  SMED är medveten om detta och man skriver också om detta i sin rapport 2015 och påpekar risk för överskattningar  av små avloppens näringsbidrag.”

För till och med en lekman som “Den lilla människan”, kan inse att det vad VVS bransch och kommuner håller på med är lögn. Se hennes text: ”Hur länge håller en avloppsanläggning?”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *