Webbredaktören tar till orda, 21-02-10, Varför sådan häxjakt på små avlopp

Hej

Det är dags igen för att foga ihop en del av alla inlägg som kommer till mig och läggs in på hemsidan för
nätverket VA-i-tiden. 

Fortsätter med klippverkstaden med häxjakten på små avlopp där markretentionen runt själva anläggningen t ex en stenkista underkänns samtidigt som det vid slamspridningen från kommunala reningsverk, så fungerar markretentionen fullt ut, utan speciella anläggningar och det är ingen fara för läckage till sjöar och hav, även om skiten läggs alldeles intill vattenförande bäckar, över täckdikningar eller rinner ner i åarna. 

Jag började skriva om både små avlopp och slamspridning, det blev för mycket text, så jag återkommer om slamspridningen.

Först ut en glädjande dom för oss med små avlopp:

Mark och Miljödomstolen i Växjö har i en dom, M4660-20, 2020-12-21, gett Nybro kommun bakläxa på det sätt de dömt ut en slamavskiljare med infiltration.  

Klipp ur domen:
Bedömning: Den i målet aktuella avloppsanläggningen består av slamavskiljare i form av en trekammarbrunn med infiltration som efterföljande rening. Även om anläggningen – som byggdes 1973 – uppnått en hög ålder så har nämnden inte pekat på några konkreta omständigheter som tyder på att reningsgraden i densamma skulle vara otillräcklig. Att markens reningsförmåga riskerar att avta med tiden, och att mer eller mindre omfattande ombyggnation eller upprustning av anläggningen kan behöva vidtas, innebär dock inte att tillsynsmyndigheten kan avstå från kravet att i varje enskilt fall göra en individuell bedömning av den aktuella anläggningen. 

Sid 8 M 4660-20: Av den utredning som legat till grund för nämndens beslut att förbjuda utsläpp till den befintliga avloppsanläggningen finns inget, utöver hög ålder, som tyder på att anläggningen är bristfällig på ett sådant sätt att den förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det finns därför enligt mark- och miljödomstolens mening inte skäl att på befintligt underlag förbjuda utsläpp av avloppsvatten till anläggningen. Mark- och miljödomstolen instämmer därför i länsstyrelsens bedömning att ytterligare utredning krävs. Vad nämndens anfört föranleder inte något annat ställningstagande från domstolens sida och överklagandet ska därför avslås.

En tillsynsmyndighet får enligt Kap 26 § 9 miljöbalken i det enskilda fallet besluta om föreläggande och förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall följas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs får inte tillgripas. För att ett föreläggande eller ett förbud enligt denna paragraf ska kunna ges krävs att en skada eller olägenhet kan konstateras.( se Bengtsson m. fl. Miljöbalken (14 maj 2020 JUNO) kommentarer till 26 Kap § 9). 

Sammanfattande kommentar av webredaktören från mailväxling:
Med olägenhet avses enligt Kap 9 § 3: ” Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig”
Detta tycks bara gälla enskilda små avlopp, där anläggningarna döms ut på löpande band av miljöinspektörer och där ingen olukt eller ohälsa kan påvisas.
Däremot då slamlagring och slamspridning sker och tvingar folk till att stänga in sig inomhus, stänga av all ventilation, torka upp efter hundars spyor efter att ha rastat dem utmed vägar där slambilar gått, och där andningsproblem har uppstått, så är detta inte att betrakta som olägenhet för människors hälsa. 

Vet ni om flera domar för små avlopp som har gått på fastighetsägarens linje och ej kommunens?
Skriv till mig, anders@segerberg.me

 

Bra råd i tidningen LAND

Roland Ekstrand har skrivit en läsvärd artikel med bra råd i tidningen Land: Avloppskoll? Här är råden du behöver.

Roland skrev till mig i samband med utgivningen av artikeln och bad mig publicera nedanstående brev:

Till Fastighetsägare med enskild avloppsanläggning.
Har kommunen underkänt din avloppsanläggning fast du anser att din anläggning klarar miljöbalkens krav så har det öppnats nya möjligheter att få rätt gentemot kommunen. Kommunen hänvisar ofta till att din anläggning inte renar vattnet i tillräcklig grad och man har ofta synpunkter på anläggningens ålder och konstruktion.

Jag kan bevisa att kommunen har fel handläggning i dessa ärenden och jag kan visa på hur kommunen kan avveckla ditt ärende. Jag kan hjälpa dig med skriftväxlingen med kommunen. Jag har tidigare skrivit en bok som kommer att kompletteras med det senaste om någon månad. Boken hittar du på Kommunernas myndighetsutövning.

Vill du ha hjälp så finns jag på tel 070 4915496
Hälsningar Roland Ekstrand
(Det är Roland Ekstrand som tipsat mig om Nybro-domen ovan)

 

Föreningen VA-i-tidens råd

Föreningen VA-i-tiden har tagit fram ett Argumentationsdokument som du  kan använda för att diskutera med kommunens miljöinspektör och miljönämnd när du funderar på Land-artikelns råd.
Har du kommentarer, tillägg och ändringar på dokumentet, så maila till Arne Gunnarsson arne.grasholma@gmail.com. 

 

Alla instämmer inte med kommunernas syn , att kommunal avlopp är bättre än enskilda. 

Idag så finns det miljöinspektörer och miljönämnder på flera ställen i landet som inte tycker att HAVs vägledning och domsluten stämmer med deras verklighetsuppfattning om små avlopp och utdömandet av dem.

Ett exempel är från VAK konferensen 2015 där alla delegaterna hade fått ett grönt pappers ark för JA och ett rött för NEJ.  En fråga var om kommunal avloppshantering alltid är bättre än små avlopp. En enda höll upp grönt papper och det var Margareta Unger på HAV. Hon har även hela tiden vägrat att acceptera retentionsrapporten från Peter Ridderstolpe och Lars Hylander.

(anm: VAK konf 2021 hålls digitalt, läs programmet och anmäl dig om du har råd eller har en kommun eller ett företag bakom dig. )

 

Ett sätt att argumentera för sitt enskilda avlopp ifall det döms ut

Jag fick ett mail från Arne Gunnarsson: 
Vi har fått en ny medlem. Han har använt en intressant metod för att överklaga sitt avloppsärende. Han har således tagit HaVs allmänna råd HVMFS 2016:17 och gått igenom dessa bit för bit för att efter egen bedömning visa att råden är uppfyllda.
Säkerligen har inspektören en annan uppfattning, men man kan då förhoppningsvis komma fram till i vilka delar man är oense.
Se Utdömt avlopp brev till xx kommunen- Bedömning bit för bit, utgående ifrån HAVs allmänna råd HVMFS 2016:17

__________________________________________________

Varför döms små avlopp ut. Är det för att rädda miljön eller ligger andra orsaker bakom. 

Några debattartiklar får belysa ämnet. 

Börjar med den gemensamma artikeln från Villaägarnas Håkan Larsson, samhällspolitisk chef Villaägarna och Lars-Göran Carlsson, ordförande VA-i-tiden. Artikeln har publicerats i flera tidningar. Tvångsanslut inte småhusägare till kommunalt VA.
I dag tvångsansluts många som har helt fungerande enskilda avlopp till kommunalt VA. Kommunerna hävdar ofta miljöhänsyn när detta sker, men många småhusägare upplever att det snarare är kommunernas ekonomi som är det verkliga skälet.

Vi menar att den enskildes rätt mot kommunen måste stärkas och att Sverige behöver en mer flexibel lagstiftning. Småhusägare som har ett fungerande enskilt avlopp, ska inte behöva betala hundratusentals kronor för att koppla upp sig på ett kommunalt avlopp. Särskilt med tanke på att det under senare tid framkommit att två miljoner svenskar – däribland Uppsala – får i sig för höga halter av miljögiftet PFAS via det kommunala dricksvattnet.

 

Göran Åhren skrev för för LRF 2018/06 om att  Jakten på enskilda avlopp fortsätter

Enskilda avlopp är den i särklass minsta mänskliga källan till utsläpp av fosfor i haven. Det visar en genomgång av de officiella siffror som staten själv tagit fram. Det måste alltså finnas en annan orsak än miljön till jakten på enskilda avlopp…….

 

Klipp ur mail till webredaktören:
Enskilda avlopps verkliga andel av de totala utsläppen, ligger precis som Anna Werner på Villaägarnas riksförbund flera gånger påpekat, på några få procent. Ändå lägger man enorma resurser på att åtgärda enskilda avlopp. Som om det vore bråttom. Det måste alltså finnas en annan förklaring.

Här är några tänkbara förklaringar:

  1. Staten tar ut en större andel av de administrativa kostnaderna för vattenförvaltningen på enskilda avlopp. (Källa: Vattenmyndigheten Västerhavet)
  2. Kommunerna fokuserar på tillsyn som ger kommunerna intäkter i form av avgifter. Detta har bekräftats av miljöchefen i Kungsbacka kommun som avgick i protest mot att politikerna drev på för att tillsynen skulle fokuseras på objekt som gav intäkter, och att verkliga miljöproblem på det sättet inte blev åtgärdade. (Källa: GP)
  3. Branschorganisationer eldar på. De är delvis med i processerna och spelar en stor roll genom sitt lobbyarbete, både i riksdag och regering, men också ute på myndigheterna. (Att åtgärda alla enskilda avlopp kan kosta mellan 100 och 150 miljarder kronor, varav största delen går till tillverkare av minireningsverk, VA-branschen och entreprenadbranschen.)….

Fick ett mail: “Jag har inga invändningar mot de allmänna råden så länge de tillämpas på nya anläggningar. Det framgår – vad jag vet – inte hur råden skall tillämpas i detta avseende. Jag vill mena att man med kraft bör hävda att dessa råd endast är råd och att de gäller vid bedömning av nya anläggningar. Men kan man visa att även en gammal befintlig anläggning uppfyller dessa nya krav, så är det ju en styrka.

Myndigheterna har ett listigt sätt. Kan de bara döma ut en gammal väl fungerande anläggning, så måste ju fastighetsägaren fixa ett nytt avloppssystem eftersom det gamla inte får användas. Och då skall detta nya uppfylla alla jäkla krav. Det gäller således att envist hävda att det gamla avloppet/den gamla bilen är godkänd. Annars är man illa ute. Man måste göra en ny ansökan, betala en prövningsavgift, bekosta en ny anläggning, kanske köpa reningskemikalier, teckna serviceavtal med leverantören etc.”

Det är ju inte helt säkert att kostnaden upphör bara för att man investerat i ny avloppsanläggning. T ex minireningsverk skall inspekteras: Varning för minireningsverk- serviceavtal med leverantör eller kommun kan bli dyrt. Dessutom krävs kemikalier i st för att naturen själv gör jobbet.

Miljöavdelningarna tjänar pengar på inspektioner och fler kan anställas och avlönas. Likaså får byggnadskontoren in pengar genom bygglovsärendena, genom att de som får sina avlopp utdömda måste begära nytt bygglov. Därtill får VA-kontor och VA bolag in pengar genom att driva tvångsanslutning till kommunala VA systemen. Det ger fart på byggande och nya ägare, och en utökad bas för att skicka va avgifter till. 

Så även om miljöinspektörerna har sagt att de inte tror på vad de gör, så finns det andra som ser mer pengar komma in till kommunens egen kassa. Att medborgarna som skall betala, blir fattigare och förlorar sina hem eller fritidshus verkar inte vara något problem.  

Tidningen ATL skriver 2019: ”Tjänstemännens makt i avloppsfrågan är orimlig”. 
“ Miljö- och hälsoskyddsnämnderna utgör en egen myndighet med rätt att fatta beslut som kan ge långtgående ekonomiska konsekvenser för enskilda personer i kommunen. I extrema fall kan besluten leda till ekonomisk ruin.”

 

En insändare i Bblat, Bärgslagsbladet/Arboga Tidning, signerad Strategigruppen NorrMälarstrand, belyser kommunernas dubbelmoral.
“Kommunala stora projekt går före, även om god ekologisk vattenstatus inte uppnås i Galten förrän 2027 pga muddringen för sjöfarten. Att sedan giftiga ämnen, bl a TBT frigörs, anses inte vara tillräckligt skäl för att låta bli muddringen. 

…Samtidigt anser Köpings kommun att majoriteten av fastigheterna utmed Norrmälarstrand vid Galten måste tvångsanslutas till kommunalt VA då de anses förorena och utgöra en negativ påverkan på Galtens ekologisk vattenstatus utifrån vattenmyndighetens mål…..

….Som Köpingsborna förstår har de styrande i rådhuset S, V, M, L, en dubbelmoral i hur de ska leva upp till FN:s 16 miljömål vilket inte är acceptabelt för den enskilde kommuninvånaren i ett rättssäkerhetsperspektiv. Sätt stopp för muddring för 170 mkr av skattebetalarnas pengar och stoppa tvångsanslutningen vid Norrmälarstrand då vare sig muddringen eller tvångsanslutningen innebär en miljönytta för Galtens vattenekologiska status utan tvärtom. Sätt stopp för dessa projekt i kommande val ! “

 

En insändare skriver ironiskt om Köping:  BBlat/ Insändare: Välkommen till Köping

__________________________________

 

Kommunala reningsverk släpper ut mängder med läkemedelsrester och miljögifter. Det blir inte bättre av att ansluta ytterligare områden till dessa reningsverk. 

Två artiklar belyser utsläppen: 

SVT Väst/ Ny rapport: Många läkemedelsrester och miljögifter i Vänern, Vättern och Mälaren.

Omni/Gifter i flera stora sjöar – kan påverka människor.

Kan vi lita på kommunala va system då vi tvångsanslutits, och tvingats koppla bort den egna brunnen?- Nja, möjligheten att alltid få leverans av dricksvatten är inte helt säker.
Se: SR/ Vattenbrist – skolor och förskolor håller stängt.

__________________________________

 

Till Sveriges radio, SR, “Ring P1” har Kent Leonardsson, VA-i-tiden, till slut fått komma till tals. Det är mängder med gånger han försökt att få framföra sin talan i detta  program. Han har även talat med de grävande journalisterna på SR om VA frågan och hur kommunerna agerar, men ej fått gehör mer än för stunden, de har inte återkommit, och ringer han hamnar han i kön och blir bortkopplad därefter.
Lyssna på ring P1 20 jan 2020. Inslaget finns 5m 20 sek in i programmet.
Flera ringde därefter till Ring P1, se länk

 

I tidningen Förnybar energi 4-2020 finns en artikel med rubriken: Enskilda avlopp – föredömen för både klimat, miljö och beredskap. 
“De enskilda avloppen med utsläpp i mark är helt överlägsna de kommunala, som endast bör byggas när enskilda, lokala lösningar inte är möjliga. De utnyttjar naturens egen förmåga till rening och är mycket effektivare än de kommunala.”

“HaV accepterar inte heller slamavskiljningsbrunn med efterföljande stenkista trots att en vetenskaplig genomgång visar att markens renande förmåga är mycket stor. Faktiskt mycket bättre än reningsverkens processer. Stenkistan fungerar som ett tillfälligt magasin medan det är marken runt stenkistan som svarar för reningen.
Ett riktvärde är att vatten som går 75 m genom marken blir rent. Om endast BDT- (BadDiskTvätt) vatten tillförs anläggningen räcker det med 15-20 meter mark för att uppnå fullgod rening.” 

 

Men för kommuner med ambitionen om att allt skall kopplas till kommunala reningsverk eller byggas om så godkänns inte stenkistor. 

En sommarstugeägare i Linköpings kommun hämtar vatten från grannen genom en trädgårdsslang, och efter disk och sköljning av potatis etc, rinner vattnet ner i en stenkista. Kommunen dömde ut avloppet med motiveringen att stenar kan inte rena avlopp , och marken runt om ingår inte anläggningen. 

Fastighetsägaren vann i första instans i MMD med Linköpings kommun överklagade och vann i MÖD. 

Får vi campa och sen diska i sjön? Får båtägare duscha på båten och låta vattnet rinna ner i sjön? Forstatta funderingar ger Den lilla människan Annas text i ovanstående inlägg.

 

/Anders Segerberg
webredaktör för nätverket VA-i-tiden.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *