Köping- Tveta/ Slamspridning och innehåll i slammet

Brevväxling mellan Patricia- Tränsta-Hallsthammar och LInda Miljökontoret Köping om slam som spridits från Örebro reningsverk på åkrar inom Köpings kommun (Himmeta- Tveta).

Dessa slutsatser drar Lars Hylander och Gunnar lindgren av nedanstående brevväxling och dokument: 


Hej Patricia!
Slammet har 19.6 mg Cd/kg P. Revaqs gränsvärde är 32 i nuläget och sänks till 17 från 2025. Detta indikerar att Cd-halterna egentligen är för höga men klarar dagens Revaq-krav.
Även gränsvärdet från 2025 är alldeles för högt i ett uthålligt perspektiv.

Mvh! Lars Hylander


Hej,Slammets gränsvärde för kadmium är förfärligt – långt högre än gränsvärdet för konstgödsel. Se bilaga.
Alla gränsvärden för slammet är pragmatiska, men inte toxikologiskt korrekta – de utgår från de faktiska halterna oavsett hur höga dessa är.
Nu är det så att den mesta fosforn i slammet inte är växttillgänglig – endast ca 20 %. Tar man med detta motsvaras gränsvärdet av 5 ggr högre värden – dvs värdena nedan blir i realiteten  98 mg/kg P, 160 mg/kg P och 85 mg/kg P.

Obs detta gäller för beräkning av förgiftningstakten i åkern. Men inte för att räkna ut mängden kadmium i en slamhög om man känner till mängden totalfosfor.

Hälsar Gunnar



Jag skulle gärna vilja ta del av samtliga handlingar gällande slamlagringen i Himmeta, Dnr 2020-651 tror jag det var?

Med vänlig hälsning,
Patricia Larsson Leo


Från: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Skickat: den 22 december 2020 18:28
Till: Linda Eriksson <Linda.Eriksson@koping.se>
Ämne: Sv: Avloppsslam i Himmeta-Mail 2

Tack så hemskt mycket för din hjälp!

Jag saknar ett dokument jag gärna vill titta närmare på.

Jag skulle vilja se reningsverkets produktblad för det aktuella slampartiet. Om det är så att reningsverket anger att aktuellt slamparti ligger på 25% TS-halt måste det innebära att mellan 2000-2400 ton verklig vikt slam har körts ut för lagring på Tveta 3:5.

Är det verkligen någonting som Köpings kommun anser vara en bra ide?

Mvh/ Patricia Larsson Leo


Hej Patricia!

Slam som ska spridas på åkermark ska klara kraven på innehåll av tex metaller, vilket ska kunna redogöras för tillsynsmyndigheten vid tillsyn. Slam från Revaq-certifierade verk har stängare krav än slam från icke certifierade reningsverk. Allt slam analyseras och får bara spridas om de klarar lagstadgade gränsvärden för tex metaller. Även före spridning tas prover på slammet. Mot bakgrund av detta har miljöenheten inte efterfrågat produktblad i samband med denna handläggning. Enligt gällande lagstiftning är det tillåtet att lagra och sprida slam på jordbruksmark, enligt de försiktighetsmått som miljöenheten/samhällsbyggnadsnämnden fattat beslut om. Jag är för öppenhet och dialog kan därför i efterhand efterfråga analysresultat för aktuellt slam.

Med vänlig hälsning
Linda Eriksson, Miljöchef, Köpings kommun


Från: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Skickat: den 3 januari 2021 17:35
Till: Linda Eriksson <Linda.Eriksson@koping.se>
Ämne: Sv: Avloppsslam i Himmeta-Mail 2

Hej Linda!

Tack för ditt svar.

Det vore väldigt bra om ni kunde få ut analysresultat av slammet som är utlagt inom vår kommun och jag tar gärna del av dessa resultat om det är möjligt. Det är ju bra om man vet vad slammet innehåller innan det läggs ut i naturen.

Jag sänder med en lista på kemiska substanser och andra riskabla ämnen som påvisats i avloppsslam.

Jag undrar om något av dessa ämnen – varav många är mycket giftiga – finns i slammet som är utlagt i vår natur inom kommunen?

 

Som jag har förstått det ska en av de närmst belägna grannarna till slamupplaget vara Tvetalund Lantbruk. Gården består bl.a. av 5 kor av den utrotningshotade lantrasen Bohuskulla och 2 Fjällkor (även de genbank). Kossorna mjölkas och det görs bland annat ost och mejeriprodukter. De har även köttproduktion på gården.

Miljögifterna i avloppsslammet sprids på olika sätt enligt entropilagen. Det sker enligt WHO både till luften och vattnet.

Vissa gifter t ex PCB och dioxiner sprids främst genom lufthavet och inte via vatten och upptag hos rötter. Det är därför man hittar PCB och dioxiner på ekologiska gårdar i mjölk m.m. Ekologiska gårdar låter kor gå ute och håller dem inte inne lika mycket som konventionella mjölkgårdar.

Enligt livsmedelsverket får barn 4-12 år i sig mest dioxiner och dioxinlika PCB via mejeri- och köttprodukter.

Olika livsmedelsgruppers bidrag till det totala intaget av dioxiner och dioxinlika PCB hos barn (4-12 år). Beräknat utifrån medelkonsumtion i matvaneundersökningen Riksmaten 2003.

 

Fråga A:

Miljögifter av nedanstående typ sprids med slam.

Kan något eller flera ämnen i varje grupp nedan påvisas i mjölk?:

1. PCB och Dioxiner

2. Klororganiska pesticider

3. Bromerade flamskyddsmedel (BFRs)

4. Fosfor flamskyddsmedel (PRFs)

5. Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFASs)

 

Fråga B:

Om miljögifter kan påvisas, ange om halterna ligger under tillhörande gränsvärden.

Även stor del av intagen av PFAS sker via mejeri- och köttprodukter. Framförallt barn får i sig stor del av PFAS den vägen. Jag bifogar diagram över dessa till mailet.

När man från den sidan slamspridning propageras för, påstår att ”slam inte sprids på mjölkgårdar” är detta ett meningslöst påstående angående slamgifter i mjölk. Inga andra miljögifter sprids heller på mjölkgårdar och ändå finns ett stort antal miljögifter i mjölk. Det beror på som jag tidigare skrev att slamgifter kan spridas på många sätt, t ex:

·Via lufthavet med vinden och nederbörd

·Grundvatten och diken/bäckar i jordbrukslandskapet

·Foder från en gård till en annan

Även om Tvetalund inte bedriver eko-produktion finns det enorma risker att deras djur får i sig alla dessa skadliga miljögifter och smittoämnen eftersom djuren går alldeles intill och betar.

 

Karin Jansson från Tvetalund Lantbruk skriver i ett mail till mig så här:

– Jag är mest rädd för salmonella !!!
Skulle vara förödande eftersom jag gör opastöriserade ostar …
Och skulle kossorna bli smittade så hamnar de i karantän och kanske måste avlivas. (Det är stor risk att det är salmonella med tanke på provtagningsplanen …)
-länsveterinären är orolig för alla miljögifter som mina kossor skulle få i sig om de skulle beta gräs i närheten.
Och därmed äventyra deras hälsa.
– skulle jag leverera till Arla så skulle de stoppa hämtningar om de fick vetskap om att de sprids. Finns inte en Arla gård som får sprida avlopp på dina åkrar ….”

Att ni tillåter att avloppsslam lagras och sprids intill dessa utrotningshotade kor och äventyrar hela Tvetalund Lantbruks verksamhet är i min mening mycket oansvarigt och helt oförståeligt.

Länsveterinären är mycket oroad för miljögifterna och över djurens hälsa på Tvetalund Lantbruk med anledning av avloppsslammet. Skulle det regna på sommaren uppmanade han att de skulle ta bort kossorna från betet.

 

Ni måste göra någonting åt detta. Det här är mycket allvarligt!

Utrotningshotade kor riskerar att bli förgiftade, sjuka och deras livskvalitet kommer att försämras drastiskt när deras utevistelse dras in på grund av avloppsslammet intill deras hägn.

Det är inte ok! Denna slamhantering försämrar både människor och djurs hälsa och välmående.

Slammet bör omedelbart flyttas på så att inte dessa mycket värdefulla och utrotningshotade kor riskerar att få i sig dessa miljögifter och sprider gifterna vidare till oss konsumenter och våra barn och så att Tvetalund Lantbruks mycket värdefulla verksamhet inte saboteras.

Med vänlig hälsning,
Patricia Larsson Leo


Hej Patricia!

Ber om ursäkt att du fått vänta på svar.

Bifogat finns ett analysresultat på avloppsslam från Skebäcksverket i Örebro taget i augusti 2020. Enligt uppgift sker provtagningen månadsvis för att kontrollera kvalitén på slammet som producerats. Det går dock inte att koppla ett parti slam till en specifik provtagning mer än att det är producerat under samma månad. Provet uppfyller de krav som finns i SFS 1998:944 för avloppsslam för jordbruksändamål och är därmed tillåtet att lagra och sprida. Innan spridning sker behöver verksamhetsutövaren inkomma med markprover för att säkerställa att man inte överskrider högsta tillåtna metallhalt i marken samt visa att det aktuella slammet som ska spridas uppfyller kraven i SFS 1998:944. Detta på grund av att Köping ligger i ett område med naturligt höga metallhalter i marken. Miljöenheten förutsätter att det är den anmälda vikten på 500-600 ton är den mängd slam som läggs ut i på Tveta 3:5.

Vår roll som tillsynsmyndighet är att tillämpa de lagar som föreskrivs i miljölagstiftningen och för ärenden gällande lagring/spridning av avloppsslam finns i dagsläget inte stöd i lagen att ställa krav på det du efterfrågar i fråga A och B. Tyvärr har vi inte heller den djupa kunskapen så att vi enkelt eller utan stora efterforskningar kan svara på om efterfrågade miljögifter kan påvisas i mjölk. Det får forskning redogöra för och därefter om det kommer regleringar i lagstiftningen kan vi ta till oss det i vår tillsynsroll.

För kännedom har ärendet Tveta 3:5 inte vunnit laga kraft då beslutet har överklagats.

Med vänlig hälsning
Linda Eriksson

Miljöchef, Köpings kommun


Från: Patricia Larsson Leo [mailto:p.larsson-leo@hotmail.com]
Skickat: den 5 februari 2021 19:48
Till: Anders Segerberg <anders@segerberg.me>; ‘Gunnar Lindgren’ <gunnar.lindgren.mail@telia.com>; Lars Hylander <kungsgarden@telia.com>; karin jansson <karinmjansson@hotmail.com>; Gudrun Moe <gudrun.moe@me.com>; Jan Johansson <jananders.joha@gmail.com>; Ulf Morgan Svensson <ulfmorgan@gmail.com>; kicki_transta@hotmail.com; anders.leo@polisen.se; Kenneth Berglén <kenneth.berglen@gmail.com>
Ämne: VB: Avloppsslam i Himmeta-Mail 2

Hej!

Fick svar från Köpings miljökontor idag som bifogade analyssvar, Analysresultat Örebro augusti 2020, av slammet från Skebäcksverket, det som nu lagras i Himmeta.

Jag gissar att de inte har koll på om det är totalvikt eller TS som Biototal har angett, jag har frågat ett par gånger utan att få ett klart svar.

Det är märkligt att myndigheterna inte kan använda sig av lite sunt förnuft utan bara stirrar sig blinda på gammal förlegad reglering.

Nu är jag inte någon expert på att avläsa analysresultat från reningsverk men tänker att det inte kan vara så hälsosamt att lägga ut slam som innehåller cancerogena miljögifter på jordbruksmark alldeles intill hagar där utrotningshotade lantraser går och betar. Även om halterna håller sig inom gränsvärdena är de  fortfarande cancerframkallande och så blir det ju en väldig skillnad om det är TS eller våtvikt som läggs ut.

Jag anser att det inte är lämpligt att förvara 500-600 ton slam, våtvikt eller ej  och sedan sprida ut det just där. Jag tycker inte det är bra att sprida det någon annanstans heller men den här platsen är riktigt illa vald.

Ni som kan det här, vad kan ni läsa ut av resultatet?

Några förslag på vad jag kan kontra med?

De är ju iallafall mer tillmötesgående i Köping än i Hallsta om man ska ta någonting positivt med sig.

Mvh/ Patricia


Hej Patricia!

Slammet har 19.6 mg Cd/kg P. Revaqs gränsvärde är 32 i nuläget och sänks till 17 från 2025. Detta indikerar att Cd-halterna egentligen är för höga men klarar dagens Revaq-krav.

Även gränsvärdet från 2025 är alldeles för högt i ett uthålligt perspektiv.

Mvh!

Lars Hylander


Hej,

Slammets gränsvärde för kadmium är förfärligt – långt högre än gränsvärdet för konstgödsel. Se bilaga.

Alla gränsvärden för slammet är pragmatiska, men inte toxikologiskt korrekta – de utgår från de faktiska halterna oavsett hur höga dessa är.

Nu är det så att den mesta fosforn i slammet inta är växttillgänglig – endast ca 20 %. Tar man med detta motsvaras gränsvärdet av 5 ggr högre värden – dvs värdena nedan blir i realiteten  98 mg/kg P, 160 mg/kg P och 85 mg/kg P.

Obs detta gäller för beräkning av förgiftningstakten i åkern. Men inte för att räkna ut mängden kadmium i en slamhög om man känner till mängden totalfosfor.

Hälsar
Gunnar Lindgren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *