2021-01-18, Den lilla människan Anna, ”Att stillatigande tvingas bara se på”

”Att stillatigande tvingas bara se på”

Mitt hjärta skenar dunk, dunk, dunk när jag läser om alla människor ute i landet som blir drabbade av dessa va-frågor av skiftande slag.
Jag känner hur mina kinder får rosenröd färg och hur värmen breder ut sig i ansiktet i ren upprörhet och förtvivlan.
Vad kan jag göra för mina medmänniskor som drabbas?
Ingenting, tänker jag och hjärtat skenar på i galopp i den vetskapen.
Jag har ingen makt.
Jag blir tvungen att stå vid sidan av och bara betrakta när mitt liv och många andras liv faller i spillror på mycket tveksamma grunder.
Det är något jag inte hade räknat med att jag skulle behöva kunna hantera.
Hur klarar man det?
Ska man klara det?
Nej, jag tycker inte det.

Det är så att det finns folkvalda politiker som är satta att företräda medborgarna och se till att saker och ting går rätt till och är propertioneliga/rimliga/balanserade.
Det borde inte vara jag som sitter här och våndas över hur jag och mina medmänniskor blir behandlade i dessa frågor.

Det borde vara de folkvalda politikerna som sitter med skammen över hur detta går till och inte jag.

Det borde vara folkvalda politiker som använder sin makt och agerar, stoppar eländet som pågår.

Socialdemokrater; var finns solidariteten i dessa frågor?

Moderater; var finns ni nu gällande äganderätt/rättssäkerhet i dessa frågor?

Sverigedemokraterna; var finns ni nu för alla era sympatisörer på landsbygd?

Centerpartister; på landsbygd finns fler än företagare, räknas vi för er?

Vänsterpartister; det finns lågavlönade som är husägare också, räknas vi hos er?

Liberaler; tycker ni att era medborgare ska tvingas bort från sina liv pga grundläggande mänskliga behov?

Kristdemokrater; är det förenligt med kristna värdegrunder att utsätta människor för tvångsåtgärder/tvångsanslutningar/hot om viten som driver människor från sina liv/hem/stugor pga grundläggande behov?

Miljöpartiet; är erat humanistiska synsätt i balans med erat miljötänk i dessa frågor?

Jag undrar om politikers hjärtan skenar och om även de betraktar sig som åskådare av det som händer i va-frågorna för många i landet?

Isåfall är det fel.

Jag utgår från att hjärtan rusar om man läser om alla dessa människor som berörs.
Blir man inte berörd så borde man inte vara politiker.
Ser man inte faktan/problemen så är man blind eller vill inte se, då ska man heller inte vara politiker.

Jag kan inget göra.

Ni kan.

Ur hjärta
Ur sinne
Med rak rygg
”Den lilla människan Anna”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *