Hallstahammar- Tränsta/ Bygglov för svartbygge

Fick inte svar på några frågor jag ställde till byggnadsinspektören. Inte ens hur lång tid jag har på mig för att inkomma med yttrandet.
Det är svårt att bygga upp en argumentation när jag inte får något att gå på.
Vilken usling!
Det är som att tala med en vägg.
Mvh / Patricia

Från: Törnblom, Andreas <Andreas.Tornblom@hallstahammar.se>
Skickat: den 10 december 2020 08:52
Till: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Kopia: Bygg- och miljönämnden <byggochmiljonamnden@hallstahammar.se>; Östlund, Anders <Anders.Ostlund@hallstahammar.se>
Ämne: Sv: Uppsala 2:6 Bygglov till svartbygge?

Hej,

Jag kan enbart svara på det vi har begärt in i bygglovsprocessen, de andra handlingarna ni har fått ut är delvis sådant vi inte har stöd för i plan- och bygglagen att ställa krav på.

Är det alltså tänkt att samma procedur som vid förra anläggandet kommer utföras fast uppe på den befintliga plattan även denna gång utan armering??

Den befintliga plattan är ju i väldigt dåligt skick där nu även växer spannmål på. Den var sist jag kollade alldeles grön av växtlighet och det är ju sprickor, hål, ojämnheter och uppstickande rötter, metalldelar m.m.  Hur är det tänkt att anläggandet ska utföras på den dåliga grunden.

  • I bygglovet tas inte konstruktionen upp. De tekniska egenskapskraven ska man redovisa inför det tekniska samrådet innan man får ett startbesked.

 I Fil BMN-2020-225-3, BMN-2020-225-4 uppges urin och biogödsel som ”Råvaror som kan bli aktuella att lagra i brunnen”. Upp till 6000 mbiogödsel är ju inte möjligt att rymmas i en brunn på 4500 m. Hur är det tänkt där?  

  • Denna fråga hanteras senare under samrådsfasen.

Är det också tänkt att brunnen ska ta hand om lakvattnet från plattan, eller finns det någon annan lösning för lakvattnet. Jag tänker på vad som händer vid ett skyfall om brunnen är full med urin och biogödsel ?

Det vore bra om du har möjlighet att förklara för mig hur det är tänkt att fungera? 

  • Jag kan inte svara på frågor som vi inte har fått in eller begärt handlingar för, detta är en samrådsfråga som tas upp senare i processen.

Fil BMN-2020-225-3 får mig även att ställa följande frågor:

Du kallar det materialgård. VARFÖR kallas det då platta i tabellen i  Fil BMN-2020-225-3?

  • För att detta ska kunna vara bygglovspliktig anläggning enligt plan- och bygglagen så måste det vara någon av det som finns i listan i 6 kap 1§ plan- och byggförordningen. Vi kan inte välja att kalla det för något annat än vad det närmast kan associeras med då listan är uttömmande på vad som kan kräva bygglov. De har ansökt bygglov för en bygglovspliktig anläggning som upplag / materialgård.

“Totala mängd råvaror som lagras på platta eller i brunn vid något enskilt tillfälle kommer att vara under 10 000 ton TS.”

 

Jag har inte förstått om det kommer vara en omsättning på plattan eller inte, i så fall vid hur många tillfällen och hur kommer det att gå till? 

Kommer alla råvaror köras ut vid ett tillfälle under året och sedan lagras det maximalt 10 000 ton TS under hela året på plattan eller blir det en omsättning, att det körs ut 10 000 ton TS för att det sedan transporteras ut till kunder och ytterligare 10 000 ton TS körs tillbaka igen för lagring på lagringsplattan, så att det då har lagrats 20 000 ton TS sammanlagt på ett år men att det aldrig vid enskilt tillfälle har överstigit 10 000 ton TS på lagringsplattan?

Hur stor kommer omsättningen vara? Hur mycket kommer det totalt att lagras under ett år?

Jag vet inte om jag förklarar tillräckligt väl så att du förstår vad jag menar? Säg till i sådana fall så gör jag ett nytt försök.

  • Bygglovsfrågan prövas mot 9 kap. 31§ PBL. Om ni önskar svar på detta från den som har ansökt så kan ni anföra frågan i ert yttrande.

Vilket område avses när man ovanför tabellen skriver: ”Tillgången på restprodukter i området styr vilka råvaror som tas in till verksamheten.”

Av tabellen framgår att råvaror är synonymt med restprodukter?

Det behövs ett förtydligande om vad man gör om det är brist på ”råvaror” inom ”området”. Tar man i så fall in ”råvaror” från annat område, t ex Norge, Tyskland?

  • Bygglovsfrågan prövas mot 9 kap. 31§ PBL. Om ni önskar svar på detta från den som har ansökt så kan ni anföra frågan i ert yttrande.

Varför nämns inte gifter såsom kadmium och PFAS i kolumn 3 ”Information om miljöskadlighet” och kolumn 5 ”Ursprung och egenskaper”.

 

Varför finns ingen notering i kolumn 4 ”Klassificering m.a.p. hälso- och  miljöskadlighet”.

I Nyköpings kommun är t ex Fosforfilter farligt avfall och får bara hanteras av speciellt utbildad personal. 

Vad gäller i Hallsta beträffande använda fosforfilter, t ex med miljöskadlig Polonite från Polen?

  • Bygglovsfrågan prövas mot 9 kap. 31§ PBL. Om ni önskar svar på detta från den som har ansökt så kan ni anföra frågan i ert yttrande.

Inga betänkligheter beträffande schaktmassor anges. Varför?

  • Bygglovsfrågan prövas mot 9 kap. 31§ PBL. Om ni önskar svar på detta från den som har ansökt så kan ni anföra frågan i ert yttrande.

Skulle du kunna begära kompletteringar till  bristerna i ansökan?

  • Bygglovsfrågan prövas mot 9 kap. 31§ PBL. Om ni önskar svar på detta från den som har ansökt så kan ni anföra frågan i ert yttrande, efter yttrandefasen ska sökande ges chans för att bemöta de yttranden som har kommit in och där vi kan sedan begära in ytterligare handlingar om det finns brister i inlämnat material gällande utredningen om bygglov kan ges eller ej.

Då har jag alltså tre veckor från och med idag då jag fick de nya handlingarna på mig för att komma in med ett yttrande, och vi boende på Tränsta 3:5 kan också yttra oss men om nämnden avslår yttrandet och hävdar att vi inte är sakägare så tar vi det alltså vidare till Länsstyrelsen som avgör den saken?

Har jag uppfattat det korrekt?

  • Remisskretsen är satt inom det området som vi anser är skäligt, ni kan välja att överklaga det eventuella beslutet på de grunderna.

Andreas Törnblom
Byggnadsinspektör


______________________________
Hallstahammars kommun
Bygg- och miljöförvaltningen

Telefon: 0220-240 47
E-post: andreas.tornblom@hallstahammar.se
Webb: www.hallstahammar.se
Besöksadress: Norra Prästgårdsgatan 1, Hallstahammar

Från: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Skickat: den 9 december 2020 16:59
Till: Törnblom, Andreas <Andreas.Tornblom@hallstahammar.se>
Ämne: Sv: Uppsala 2:6 Bygglov till svartbygge?

Tack igen för svar och för filerna du skickade!

Är det alltså tänkt att samma procedur som vid förra anläggandet kommer utföras fast uppe på den befintliga plattan även denna gång utan armering??

Den befintliga plattan är ju i väldigt dåligt skick där nu även växer spannmål på. Den var sist jag kollade alldeles grön av växtlighet och det är ju sprickor, hål, ojämnheter och uppstickande rötter, metalldelar m.m.

Hur är det tänkt att anläggandet ska utföras på den dåliga grunden.

 I Fil BMN-2020-225-3 uppges urin och biogödsel som ”Råvaror som kan bli aktuella att lagra i brunnen”. Upp till 6000 mbiogödsel är ju inte möjligt att rymmas i en brunn på 4500 m. Hur är det tänkt där?  

Är det också tänkt att brunnen ska ta hand om lakvattnet från plattan, eller finns det någon annan lösning för lakvattnet. Jag tänker på vad som händer vid ett skyfall om brunnen är full med urin och biogödsel ?

Det vore bra om du har möjlighet att förklara för mig hur det är tänkt att fungera?

Fil BMN-2020-225-3 får mig även att ställa följande frågor:

Du kallar det materialgård. VARFÖR kallas det då platta i tabellen i  Fil BMN-2020-225-3?

“Totala mängd råvaror som lagras på platta eller i brunn vid något enskilt tillfälle kommer att vara under 10 000 ton TS.”

Jag har inte förstått om det kommer vara en omsättning på plattan eller inte, i så fall vid hur många tillfällen och hur kommer det att gå till?

Kommer alla råvaror köras ut vid ett tillfälle under året och sedan lagras det maximalt 10 000 ton TS under hela året på plattan eller blir det en omsättning, att det körs ut 10 000 ton TS för att det sedan transporteras ut till kunder och ytterligare 10 000 ton TS körs tillbaka igen för lagring på lagringsplattan, så att det då har lagrats 20 000 ton TS sammanlagt på ett år men att det aldrig vid enskilt tillfälle har överstigit 10 000 ton TS på lagringsplattan?

Hur stor kommer omsättningen vara? Hur mycket kommer det totalt att lagras under ett år?

Jag vet inte om jag förklarar tillräckligt väl så att du förstår vad jag menar? Säg till i sådana fall så gör jag ett nytt försök.

Vilket område avses när man ovanför tabellen skriver: ”Tillgången på restprodukter i området styr vilka råvaror som tas in till verksamheten.”

Av tabellen framgår att råvaror är synonymt med restprodukter?

Det behövs ett förtydligande om vad man gör om det är brist på ”råvaror” inom ”området”. Tar man i så fall in ”råvaror” från annat område, t ex Norge, Tyskland?

Varför nämns inte gifter såsom kadmium och PFAS i kolumn 3 ”Information om miljöskadlighet” och kolumn 5 ”Ursprung och egenskaper”.

Varför finns ingen notering i kolumn 4 ”Klassificering m.a.p. hälso- och  miljöskadlighet”.

I Nyköpings kommun är t ex Fosforfilter farligt avfall och får bara hanteras av speciellt utbildad personal.

Vad gäller i Hallsta beträffande använda fosforfilter, t ex med miljöskadlig Polonite från Polen?

Inga betänkligheter beträffande schaktmassor anges. Varför?

Skulle du kunna begära kompletteringar till  bristerna i ansökan?

Då har jag alltså tre veckor från och med idag då jag fick de nya handlingarna på mig för att komma in med ett yttrande, och vi boende på Tränsta 3:5 kan också yttra oss men om nämnden avslår yttrandet och hävdar att vi inte är sakägare så tar vi det alltså vidare till Länsstyrelsen som avgör den saken?

Har jag uppfattat det korrekt?

Jag ber om ursäkt för att jag tar upp mycket av din tid med alla frågor jag ställer till dig men det här är ju ingen litet ingrepp som sker i vårt närområde. Det har här har redan haft mycket negativ påverkan för oss boende och våra liv och därför måste vi få tillgång till all information för att förstå helheten och räta ut alla frågetecken vi har kring det hela för att kunna att lämna in ett yttrande baserat på kunskap och fakta.

Mvh,

Patricia Larsson Leo


Från: Törnblom, Andreas <Andreas.Tornblom@hallstahammar.se>
Skickat: den 9 december 2020 11:09
Till: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Ämne: Sv: Uppsala 2:6 Bygglov till svartbygge?

Hej,

Vi bedömer inte dessa frågor om ni anses ha klagorätt, det gör överprövande instans.

Här kommer begärda handlingar, ni har erhållit en yttrandetiden från dess ni mottog materialet. De handlingar som är bifogade är mera informellt och aktuell ur ett senare perspektiv om en mera teknisk dokumentation.

Andreas Törnblom
Byggnadsinspektör

Bild som tagits bort av avsändaren.
______________________________
Hallstahammars kommun
Bygg- och miljöförvaltningen

Telefon: 0220-240 47
E-post: andreas.tornblom@hallstahammar.se
Webb: www.hallstahammar.se
Besöksadress: Norra Prästgårdsgatan 1, Hallstahammar

Från: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Skickat: den 9 december 2020 10:52
Till: Törnblom, Andreas <Andreas.Tornblom@hallstahammar.se>
Ämne: Sv: Uppsala 2:6 Bygglov till svartbygge?

Hej!

Tack för att du svarade på frågorna.

Förstår jag det rätt att Hallstahammars kommun inte anser oss i Tränsta 3:5 som sakägare trots att Länsstyrelsen ger oss klagorätt?

Det har kommit till min vetskap att fler handlingar finns än de som skickades ut till mig.

Jag begär att få ta del av den fullständiga dokumentationen i ärendet för att på ett rättvist sätt få en chans att yttra mig om fallet.

Jag begär tre veckor  från dess att jag mottagit de handlingarna till att komma med ett yttrande.

Patricia Larsson Leo


Från: Törnblom, Andreas <Andreas.Tornblom@hallstahammar.se>
Skickat: den 9 december 2020 07:06
Till: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Kopia: Bygg- och miljönämnden <byggochmiljonamnden@hallstahammar.se>; Östlund, Anders <Anders.Ostlund@hallstahammar.se>
Ämne: Sv: Uppsala 2:6 Bygglov till svartbygge?

Hej,

Tack för dina synpunkter, jag besvarar de frågorna jag kan besvara, de övriga får stå som era synpunkter.

Frågor som inte har blivit besvarade enligt nedan.

Vid ett yttrande, vad är det ni tar hänsyn till?

  • Vi tar in sakliga argument som kan strida mot skälen att ge bygglov eller att man anser att bygglov kan ges enligt 9 kap. 31§ PBL.

Har ni redan bestämt er? Är det ens någon idé att uttala sig?

  • Bygg- och miljöförvaltningen bestämmer inget i detta ärende, vi lägger fram fakta inför nämnden, vilka fattar beslut för eller mot. I yttrandefasen har ni chans att ge er bild på ärendet och föreslå en utgång i ärendet.

Jag är kritisk till att ni ger oss så kort om tid. Den 22 dec mitt i julstöket känns inte så rättvist, inte heller med den eskalerande pandemin som gör att vi närboende inte kan mötas och prata ihop oss. Men det kanske är det som är meningen?

  • Tiden är satt inom en rimlig tidsram.

 

Hur ser arrendeavtalet ut t.ex. i och med att företaget Biototal AB har sitt säte i Östergötland och lagringsplattan är belägen i Västmanland på mark de ej äger?

  • Civilrättsliga avtal i form av arrendeavtal om hur de avser att driva plattan är inget vi fäster vikt vid i bygglovsprocessen.

Angående avgränsning av yttrandeområdet så måste vi sätta gränsen någonstans och valde då att sätta den runt fastigheten med angränsande och boende. Vägen är en allmän väg och regleras av Trafikverket.

Jag undrar om Hallstahammars kommun blir ersättningsskyldiga för de utgifter företagen lagt ut för anläggandet av den misslyckade plattan om bygglov ej medges, på grund av att kommunikationen mellan miljö- och byggförvaltningen inte fungerade optimalt eller ligger det ansvaret på företagen själva, att ha vetskap om att bygglov måste ansökas?

Som jag frågade i förra mailet; måste inte företagen  betala vite för svartbygge i sådana fall?

·         Ansvarsfrågan om anspråk på skadestånd är något som Biototal och David Edéen får driva, sen förutsätts det att man ska ha koll på lagstiftningen.

·         Byggsanktionsavgiftsfrågan kommer att hanteras i någon av de eventuella besluten.

Slutligen undrar jag: Jag måste väl ses som dubbel sakägare i och med att jag äger Uppsala 2:2 och bor i Tränsta 3:5? Väger mina yttranden dubbelt in i beslutet då?

Bör jag yttra mig i två separata yttranden?

·         Här får du göra som du känner, du har fått chans till yttrande då främst för att du äger en fastighet nära fastigheten UPPSALA 2:6.

Dessutom står det i en av bilagorna som verkar vara felmärkt, det står bil 2 på bladet men i innehållsförteckningen är bilaga 2 en karta över fastigheten. Den bilagan jag menar som är märkt bil 2 är det bara text i. Men där står det att : ” Området planeras att byggas och färdigställas 2018-2019″ Hur går det ihop?

  • Ni kan helt bortse från att de är uppmärkta, det är brevet i remissen och vilka handlingar som ingår som är relevanta, övrig information för själva materialgården är ej med då det ej prövas i lovet. Anledningen att det står det datum som står är nog att det är äldre handlingar som inlämnades till den miljöanmälan som gjordes. Datumet är inget vi fäster vikt vid.

Andreas Törnblom
Byggnadsinspektör

Bild som tagits bort av avsändaren.
______________________________
Hallstahammars kommun
Bygg- och miljöförvaltningen

Telefon: 0220-240 47
E-post: andreas.tornblom@hallstahammar.se
Webb: www.hallstahammar.se
Besöksadress: Norra Prästgårdsgatan 1, Hallstahammar

Från: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Skickat: den 7 december 2020 18:25
Till: Törnblom, Andreas <Andreas.Tornblom@hallstahammar.se>
Kopia: Bygg- och miljönämnden <byggochmiljonamnden@hallstahammar.se>
Ämne: Sv: Uppsala 2:6 Bygglov till svartbygge?

Hej!

Det var inte svar på frågorna jag ställde.

Vill du vara vänlig och besvara dem snarast, vi har som du vet inte så gott om tid på oss?

Bygglovshandlingarna ni skickade är inte fullständiga. Ni behöver skicka ut fullständiga handlingar till oss sakägare som vi kan ta ställning till och ni måste därefter ge oss tre veckor från det datum vi får de fullständiga handlingarna för att yttra oss.

Hur ser arrendeavtalet ut t.ex. i och med att företaget Biototal AB har sitt säte i Östergötland och lagringsplattan är belägen i Västmanland på mark de ej äger?

Jag har också fått veta att flera hushåll som bor längsmed väg 612 inte har fått brev från er och därmed inte ses som sakägare.

Det innebär att ni går emot vad Länsstyrelsen har beslutat, att de som blir drabbade av trafiken på v612 också har klagorätt.

Se bifogad fil.

Urklipp från sid 8:

” De transporter av avloppsslam som klagomålet avser sker på länsväg 612, som löper genom Patricia Larssons gård. Mellan Tränsta 3:5 och Uppsala 2:6 finns två andra fastigheter. Med beaktande av att klagomålet berör spridning av gödsel på en stor markyta, och då transporterna till och från verksamhetsstället sker förbi Patricia Larsson Leos bostad, gör Länsstyrelsen bedömningen att Patricia Larsson Leo har klagorätt i ärendet.”

Och sid 9:

“För att transporter ska räknas in i miljöfarlig verksamhet krävs att de är knutna till en fast egendom eller en miljöfarlig verksamhet. I rättspraxis har ansetts att trafik till BESLUT 9 (11) Datum Diarienummer 2020-08-24 505-3832-2020 och från en miljöfarlig verksamhet utgör sådant följdföretag som avses i 16 kap. 7 § miljöbalken som kan villkorsregleras om fråga är om transporter i verksamhetens närområde och störningarna inte är försumbara jämfört med annan trafik i området (Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 februari 2008 i mål nr M 10242-06). Länsstyrelsen bedömer att slamtransporterna är knutna till verksamhetsstället och att Patricia Larsson Leos fastighet är belägen inom verksamhetens närområde. Detta innebär att lastbilstransporterna ska betraktas som miljöfarlig verksamhet knuten till verksamheten med slamspridning inom Uppsala 2:6.”

Ni bör snarast kontakta de övriga boende längsmed v612 och ge dem tillfälle att yttra sig och jag vill bli meddelad om att detta sker.

Jag undrar om Hallstahammars kommun blir ersättningsskyldiga för de utgifter företagen lagt ut för anläggandet av den misslyckade plattan om bygglov ej medges, på grund av att kommunikationen mellan miljö- och byggförvaltningen inte fungerade optimalt eller ligger det ansvaret på företagen själva, att ha vetskap om att bygglov måste ansökas?

Som jag frågade i förra mailet; måste inte företagen  betala vite för svartbygge i sådana fall?

Slutligen undrar jag: Jag måste väl ses som dubbel sakägare i och med att jag äger Uppsala 2:2 och bor i Tränsta 3:5? Väger mina yttranden dubbelt in i beslutet då?

Bör jag yttra mig i två separata yttranden?

Som jag skrev önskar jag  även svar på frågorna från mitt förra mail som jag inte fick svar på, och det snarast.

Tack på förhand,

Patricia Larsson Leo,

Tränsta 11 och Uppsala Hällen 6


Från: Törnblom, Andreas <Andreas.Tornblom@hallstahammar.se>
Skickat: den 7 december 2020 07:34
Till: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Kopia: Bygg- och miljönämnden <byggochmiljonamnden@hallstahammar.se>
Ämne: Sv: Uppsala 2:6 Bygglov till svartbygge?

Hej,

Tack för dina synpunkter vi lägger dem till ärendet, det är inget som är bestämt i ärendet och det är nämnden som tar beslut i ärendet och därav tar vi in yttranden från de angränsande fastigheter som kan anses bli berörda av materialgården.

Andreas Törnblom
Byggnadsinspektör

Bild som tagits bort av avsändaren.
______________________________
Hallstahammars kommun
Bygg- och miljöförvaltningen

Telefon: 0220-240 47
E-post: andreas.tornblom@hallstahammar.se
Webb: www.hallstahammar.se
Besöksadress: Norra Prästgårdsgatan 1, Hallstahammar

Från: Patricia Larsson Leo <p.larsson-leo@hotmail.com>
Skickat: den 4 december 2020 18:19
Till: Törnblom, Andreas <Andreas.Tornblom@hallstahammar.se>
Ämne: Uppsala 2:6 Bygglov till svartbygge?

Hej!

Blev idag meddelad att jag som sakägare har rätt att yttra mig angående Biototals och Edeens skitverksamhet på Uppsala 2:6.

En undran jag har, anses vi alla boende i Tränsta 11 som sakägare? Det står ju bara mitt namn i brevet.

Vid ett yttrande, vad är det ni tar hänsyn till?

Har ni redan bestämt er? Är det ens någon idé att uttala sig?

Jag är kritisk till att ni ger oss så kort om tid. Den 22 dec mitt i julstöket känns inte så rättvist, inte heller med den eskalerande pandemin som gör att vi närboende inte kan mötas och prata ihop oss.

Men det kanske är det som är meningen?

Dessutom står det i en av bilagorna som verkar vara felmärkt, det står bil 2 på bladet men i innehållsförteckningen är bilaga 2 en karta över fastigheten. Den bilagan jag menar som är märkt bil 2 är det bara text i. Men där står det att : ” Området planeras att byggas och färdigställas 2018-2019″

Hur går det ihop?

Hur kan man söka bygglov för något som redan är undermåligt byggt som svartbygge och söka för att färdigställa bygget 2018-2019 när det snart är 2021?

Har inblandade aktörer fått betala vite för sitt svartbygge?

Om inte, varför?

Korruption?

Dessa företag har fört kommunen bakom ljuset genom att transportera och sprida 5ggr så mycket slam som kommunen beslutat om i våras på Uppsala 2:6. Vi har bevis för det och har delgett MMÖD om det.

Dessa företagare är inte något annat än hänsynslösa miljöförstörande bedragare.

De har redan förstört våra liv och har påverkat vår hälsa mycket negativt innan ens plattan är färdig.

Om detta bygglov beviljas så tvingar det oss från våra hus och hem! Hur har ni i så fall mage att göra detta mot oss? Det är ingenting annat än fördrivning av landsbygdsbor! Våra fastigheter kommer dessutom drastiskt att sjunka i värde. Hur ska vi då kunna flytta härifrån? Vi lever i en mardröm.

Hur kommer det sig att Edeen inte lägger skiten hemma hos sig utan väljer att totalt förstöra våra liv och anlägger detta elände hos oss, en mil bort från där han har sin utgångspunkt?

Undrar,Patricia Larsson Leo
Tränsta 11

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *