2020-12-10, Webredaktören tar till orda

”Stölden av mitt liv”

Jag tittar ut genom mitt fönster.

Jag förlorade nästan all min släkt i unga år.
Det här är livet är det jag har kvar som förbinder mig till de jag aldrig fick träffa eller bara hann lära känna en kort stund i livet.
För endel människor betyder det ingenting, för mig betyder det allt.
Alla är vi olika.

Jag tittar på träden jag själv planterat och de som stått där sedan jag var barn.

Jag minns stunderna här som barn, hur vacker och mystisk skogen var.
Stunderna med katterna som fanns här då och alla möten med de vilda djuren.

30 års liv här som vuxen, med barn, djur, målning, snickrande, skogspromenader, svampplockning, rabattanläggning, vedhuggning, födelsedagskalas, jular och allt som hör livet till.

Ibland känns det som mina förfäder på något sätt finns kvar här, en känsla som ger mig ro, sinnesfrid och glädje.

Men glädjen börjar sina ut allt mer, bedrövelsen att förlora allt har tagit över.

Nu rinner tårarna igen.
Ser inte.

Det här är så jävla fel!
Det här är så jävla avskyvärt!

Hur kan en människa få plågas på detta vis för några gram fosfor?
För icke identifierat påverkan på vatten?
Ingen har ju ens undersökt det.

Jag kommer inte få en vinter till här.
Nu ser jag inte igen, tårarna trillar.

Hoppas det inte blir någon snö.
Jag vill inte se hur vackert det är här då, det gör så ont..

Ur hjärta
Ur sinne
Med rak rygg
”Den lilla människan Anna”

 

Debatt

Ulf svensson skriver i Dalademokraten: Magi är inte lösningen på Dalarnas vattenproblem.
“Det första man tänker på vid genomläsning av debattartikeln ”Dalarna behöver säkra sitt vatten för framtiden” är ordspråket “Att vara ute på djupt vatten”. För när alla andra sektorer i samhället satsar på källsortering, separerade- eller slutna system går VA-branschen i motsatt riktning.
Man satsar på ett 200-årigt systemtänkande som var omodernt redan när det introducerades. Branschen har inte ens gjort en färdplan inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.”
Arne Gunnarsson skriver “Kissa inte i badvattnet”, en ironisk inledning på ett allvarligt tema, om hur man jagar små avlopp, men fullständigt struntar i resten.
Jag tänkte belysa ovanstående med nedanstående klipp i VA-i-tiden.se´s  mer och mer omfångsrika arkiv.
Sovrat, men ändock blev det längre än jag tänkt. Som vanligt.

Köping

Medborgarförslag- Svar från kommunen

Medborgarförslag besvarat av VME, Västra mälardalens energi, dvs tidigare de tekniska kontoren i Köping, som berett ärendet åt kommunstyrelsens arbetsutskott.  VME yttrande på medborgarförslag.

Vilken typ av avlopp vi har idag är ointressant, och behöver inte bedömas. (Så har också VA- chefen Elin Granberg tidigare sagt vid ett möte sommaren 2018, till några representanter för fastighetsägarna på NorrMälarstrand ). VA utbyggnaden görs för att tillmötesgå önskan om permanentbebyggelse och då anses inte vår nuvarande typ av VA försörjning fungera. Därför har kommunen beslutat om ett verksamhetsområde, och därmed krav på att skyndsamt få en fungerande va försörjning till stånd. Detta genom ett 100 milj. projekt med tvångsanslutning av samtliga fastigheter.
Som jämförelse nämns muddringen för farled och hamn som kommer påverka vattenstatus, men kommunen har kontroll på detta. (Dock kraftigt ifrågasatt. Insändare: Stoppa muddringen i Köpings hamn!)

Detta svar på medborgarförslaget är motsatsen till vad som sades på fullmäktigemötet i nov 2016. Då var vi de stora förorenarna av Mälaren med våra små avlopp. Därför skulle vi anslutas till kommunalt VA. Dessutom trycktes på att det var förorenaren som skulle betala hela kostnaden. Någon hjälp för de som inte kunde betala var inte aktuellt (vid mötet, men senare ändrat enl lagkrav till 10 årigt lån på +2% på ref räntan). Däremot ges inte lån till egen grävning, så Gerd med flera kommer inte kunna bo kvar i alla fall. Vem har råd med 4000 kr extra i hyra på en verkligen liten pension.

Peter Löfblad skriver i en insändare 30 nov 2020: VA beslutet i fullmäktige byggde på antaganden. Han avslutar insändaren med “Måtte detta med tvångsanslutning få ett slut. Det är inte värdigt en rättstat/demokrati.”

En på NorrMälarstrand skriver: Snälla hjälp!!! Jag håller på att gå under på grund av oron att hamna på gatan!!! Köpings kommun försöker tvinga mig att betala så stora summor för vatten och avlopp så jag måste lämna mitt hem med kanske skuld kvar! Jag har haft sjukpension sedan unga år och fyller 65 i februari och får inte lån. Det finns andra lösningar för mitt avlopp som är betydligt billigare men. … 

Det är många mail som jag får som i va frågor talar om kommunernas våldtäkt av befolkningen. Ockupation och annektering är andra ord om kommunernas relation till invånarna.

När vattendomen skulle prövas i rättegång så presenterade Köpings kommun en Miljökonsekvensbeskrivning- dock inte officiellt för oss som bor här. Peter Ridderstolpe, internationell specialist på små avlopp samt juristen Roland Norlen visade att våra områden inte släpper ut mer än några handfull fosfor per hushåll i marken, totalt 20 kg, och visade på det orimliga att investera bortåt 100 milj kronor för ett VA projekt som inte gav någon miljöförbättring. Se: Köping/ MMd förhandlingar 28-12-13, Presentation Peter Ridderstolpe, Roland Norlén

MMd skriver i sin dom Nacka TR M 2878-17 Aktbil 108, DOM: “VA utbyggnaden ligger i linje med kommunens mål om att underlätta nybyggnation på landsbygden och i sjönära lägen samt att erbjuda möjlighet till permanentboende i fritidshusområden. Detta framgår av kommunens översiktsplan.”
“Även om den ekonomiska kalkylen för den sökta va-lösningen är osäker eller grovt uppskattad får kostnaden inte bedömas som orimlig i förhållande till samhällsnyttan och skadorna”.

Hur kan man vrida ett rättsfall så det är inte våra nuvarande utsläpp som har med saken att göra, det är att exploatera ett område för att skapa permanentbebyggelse i området som domstolen skall bedöma. Därefter kallar Köpings kommun denna dom för en kvalitetssäkring på sin hemsida.

MIljömässigt blir det snarare tvärt om när man tänker på slamspridningen efter reningsverket. Det slam som nu skickas till Värmland via Biototal, kommer senare antagligen att hamna på åkrarna utanför Hallstahammar, och gödning och föroreningar återvända till Mälaren via de två bäckarn, Stäholmsbäcken och Svenbybäcken som passerar resp börjar vid slamplattan.

 

Vad oroar sig svensken för.

Jo, bl a att pga kostnaderna tvingas flytta. Detta visar SBAB i sin årliga “Komma hem”- rapporten. 
“När vi frågade de som varit med om en påfrestande flytt om vad det fått för konsekvenser svarar en oroväckande stor andel att det fått allvarliga följder för både en själv och ens relationer: en tredjedel har fått utmattning eller panikångesttack, och nästan en fjärdedel har separerat med sin partner.”

Fullmäktige i Köping beslöt att 10 områden med huvudsakligen fritidshus skall göras om till permanentboende. Att många, kanske 70% av de nuvarande ägarna kommer att sälja, en del som bott där långa tider i sitt liv, är inget man är bekymrad för. (I Sundänge i Köping såldes 50% av fastigheterna under en kort period av år pga VA. De var ju gamla försvarar man sig med. Då var det betydligt lägre kostnader man batalde för anslutningen)).
“De sade hej då till vännerna och gjorde sig av med katten” skriver en insändare i BBlat för några år sedan.

Jag säger att med huset på landet kommer mängder med utevistelse och skapande på hus och egen tomt. Detta är friskvård för medborgarna i kommunen. Men det kanske inte gör något, nu när nya köpare till NorrMälarstrand huvudsakligen är Storstockholmsbor och som köper ett fritidshus, men inte avser att flytta hit.

Men vad blir vinsten för kommuninvånarna då? Gräv och byggjobb åt stockholmare? Sen då???
Och sämre hälsa för kommuninvånarna.

 

Lantmäteri

  • Se länk: Lantmäteriförrättning U18215, NorrMälarstrand , med många länkar till möten, skrivelser och yttranden.
    Några kommentarer på en av skrivelserna, Skrivelse och yttrande till Lantmätare Svante Bäckström, 2020-09-26:

    • En konsekvensbeskrivning för miljö resp för människor har efterfrågats. I den allmänna lämplighetsprövningen och intresseavvägningen till skydd för såväl allmänna som enskilda intressen ska göras innan sökandens rätt att ta i anspråk ett utrymme för ledningsändamål. Lämplighetsprövningen innebär att lantmäteriet ska pröva om ändamålet med ledningsförrättningen lämpligen bör tillgodoses på annat sätt än det som sökanden begärt. Vid denna intresseavvägning som aktualiseras såväl vid olika alternativ som när endast en lösning står till buds, ska fördelarna vid val av olika alternativ vägas mot de olägenheter från såväl allmän som enskild synpunkt. Om olägenheterna överväger, kan någon ledningsrättsupplåtelse inte ges. ”
      Lantmäteriet svarar att vattendomen har en miljökonsekvensbeskrivning och den är godkänd av MMD, det räcker. Denna konsekvensbeskrivning har tidigare betonats är enbart för vattendomen och inte för ledningar på land.
    • “Kommunen framhåller att nyttan med VA-ledningen är att försörja Norrmälarstrand med vatten
      och avloppslösningar och framhåller att kommunens översiktsplan medger att Norrmälarstrand är ett utvecklingsområde där kommunen vill se fler och större hus och där kommunen helt bortser från fastighetsägarnas åsikt om att behålla Norrmälarstrand som ett fritidshusområde och inte få det omvandlat till ett nytt villaområde som Malmön i Köping.”
    • Många sakägare har påpekat sen början på projektet att vägar inte får stängas av för trafik till hus och hem. Detta för att blåljuspersonal skall kunna nå fastigheterna. Trots detta så föreslås att vägar in till området dubbleras, men trafiken i området från tillfartsvägen omöjliggörs ändå. Hem kommer man inte på några månader.
    • Fiberkablar och dricksvattenförsörjning riskerar att skadas vid grävning och sprängning. Åtgärder för att snabbt laga dessa fel har önskats sedan diskussionerna började med lantmäteriet. Kommunen hänvisar till att de löser de under projektets gång. Inget tillmötesgående från kommunen om att åtgärda detta inom rimlig tid- säg 24 tim, utan fastigheterna kan vara utan dricksvatten (områdena Stäholm, Galten m fl) och fiberkabel betydligt längre tid- t ex tills projektet är avklarat efter några år. Hur jobb skall kunna skötas från hemmet och hur dricksvatten i så fall ordnas har inte kommunen besvarat.
    • “Vi sakägare förutsätter att lantmäteriet fortsättningsvis i ärendet U 18215 följer reglerna kring
      saklighet och opartiskhet och allas likhet inför lagen. “

Hur är det med rättstaten och demokratin?:
Se:
I anologi med VA: Härdsmälta av politiker och myndigheters bemötande angående kritik av vindkraft.

 

Vafab

Vafab, Västmanlands AvfallsAB, har tagit över Köpings sop- och kompposthantering, samt slamtömningen av slutna tankar och trekammarbrunnar.

Komposter
Anmälan måste skickas in på nytt, pga av bytet från Köping till Vafab, om du har egen kompost.
Blanketten för anmälan om hemkompost.
Anmälan är avgiftsfri under hela året 2020. Ordinarie avgift för att anmäla kompost är därefter 350 kr.

Slamtömning görs minst 1 ggr/år.
Fördelningen av flera tömningar sker jämt över året.
Jag, webbredaktören, försökte få tömning i början och slutet av sommaren och därefter 1 gång i dec, men det går inte. Därför har jag anmält 4 gångers tömningar, som då blir dec, mars, juni, sept. Att begära budning för att få tömt inom 5 arbetsdagar kostar 303 kr inkl moms.

Vafab motiverar detta med att de strävar efter att “effektivisera transporterna och minska miljöpåverkan. Att göra individuella undantag då, skapar oreda och större miljöpåverkan.” ‘
För min del betyder detta att Vafab kommer 4 i st för 3 gånger, den 4:e gångens tömning kostar lika mycket för mig att schemalägga som kostnaden för en budning. Tanken som kommer tömmas i mars kommer inte vara full , det har räckt med att man kom i maj/ juni.
Jag hoppas detta arbetssätt för Vafab är mer miljövänligt och totalt ger färre transporter trots 4 i st för 3 tömningar/år för min del.
För egen del ökar också kostnaden för slamtömning genom övertagandet av tjänsten till Vafab. Är det så man blir effektivare?

För de med sommarstugor och behov av flera tömningar under sommaren och inga under vintertid blir det ännu värre- schemaläggningen är jämt fördelat på året.  Kundens behov styr inte Vafab.

Munkedal/Gårvik

Pga av kommunalt VA så kommer nu kommunen åter med att vägarna måste rustas upp. Återigen  på fastighetsägarnas bekostnad, de som från början kraftigt protesterat mot tvångsanslutningen av VA:

Munkedal- Gårvik / Lantmäteri: Ärende Anläggningsförrättning rörande Lökeberg 1:4 m fl.
En dyster prognos från de boende där,är att Mundkedals och Uddevalla borna som nu är fritidshusägare där, säljer till Göteborgare, norrmän och tyskar. Det är kommunen själv som ser till att områdena avfolkas på vintern!

Åstorp/Magleby

Behöver kommunerna följa de krav som man själva satt upp?

Ulf Mårtesson skriver: Magleby/ Länsstyrelsen svarar: Kommunen kan bygga pumpstationer för avloppstationer utan bygglov. Det blir alltså som att bygga carport men utan tak.

Osby

Osby behåller bottenplats – 150 papp i vite för underkänt avlopp. Mördaren i Markaryd slapp billigare undan. Se länk till mail.

Roland Ekstrand skriver: “Det finns inga proportioner i det man håller på med Hur är det möjligt att hota med ett vite på 150 000 kronor som jämförelse kan man titta på domarna som avkunnas med brottsbalken som grund. Det högsta beloppet som döms ut vid våldtäkt är 120 000 kronor. Att släppa ut några gram fosfor i marken skall enligt nämnden betraktas som ett svårare brott än att begå en våldtäkt.”

Roland Ekstrand har hjälpt, och försökt hjälpa många fastighetsägare som krävs på ombyggnationer av deras enskilda avlopp. Rättsskandal benämner han kommunernas agerande. Se hans böcker, Kommunernas myndighetsutövning. 

Den lilla människan Anna skriver: ”Vitesbeloppen måste stoppas NU!”

Ekerö

Finspång/Bränntorp

En av invånarna i Bränntorp har kontaktat mig. Han (och flera) kommer inte klara av att bo kvar i sitt hem då kommunen genomför VA projektet och tvångsansluter fastigheterna i Bränntorp till det kommunala reningsverket (jag har för mig att ledningarna dras till Katrineholm). Han har därför kontaktat kommunen och frågat om han kan få betala när huset går över till nästa ägare.
VA bolaget svarar att detta inte är en fråga för dem, utan frågan får han ställa till kommunens politiker.

Jag som får mail från hela sverige om VA, ser samma sak gång på gång- VA bolagen, som kan omfatta flera kommuner, som t ex Sörmlands vatten, gömmer sig bakom politikerna i de enskilda kommunerna. Där anser man att frågan skall besvaras av de kommunala bolagen.
Resultatet blir att fastighetsägarna som vill ha svaren får inga svar.

Det är flera fritidshusområden i Finspång omnejd som skall förses med kommunalt vatten och avlopp. I anslutning till områdena planerar kommunen för ytterligare byggnation. Men först skall fritidshusområdena förses med kommunalt VA.

  • Vem betalar initialkostnaden de som skall flytta till nya områden eller nuvarande fastighetsägare på fritidshusområdena?
  • Varför inkorporeras fritidshusområdena i VA projekten?
  • Blir miljön bättre med stordrift av VA? Även om reningsverken är duktiga att ta bort fosfor från utgående vatten, så kommer 50% av läkemedlen ut i sjön, samt en massa andra gifter bl a från vägarna. När sedan slammet körs från reningsverken ut på åkrarna så kommer både gödning i form av hårt bunden fosfor och gifterna ut på åkern. Det är bra för kretsloppet anser Svenskt vatten. Men infiltrationerna på fritidshusområdena då, fungerar inte de på liknande sätt, men utan gifter till marken.

Östersund

Även Östersund”satsar” på kommunalt vatten.
Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp planeras på Annersia.

Sörmland

Även flera kommuner i Sörmland är på gång med VA frågorna, bl. a Nyköping (kustledningen- ev inställt pga för dyrt projekt pga för mycket sprängning) och Trosa (tillstånd till andra lösningar. De har kapacitetsbrists i reningsverket och det blir för dyrt att bygga om).

 

Föreningen VA-i-tiden 1 år

Föreningen VA-i-tiden fyller 1 år. 
Vi har massor på gång. Se länken ovan.

Stöd gärna föreningen med ett medlemsskap, det ger oss styrka att visa att vi är många som protesterar mot VA agerandet i kommunerna, och hjälper oss med kostnader för hemsida, kommande resor (nu sker mycket per internet, även med politikerna, men det ger bättre effekt att träffas rent fysiskt) mm.
Vi har stort stöd nu av Villaägarna vars viktigaste fråga är VA. De har 300 000 medlemmar bakom sig. Stöd dem också. De var tvungna att banta sin organisation kraftigt tidigare.

Tyvärr räcker vi inte i styrelsen till att hjälpa just dig med ditt ärende, vi har och har haft några ärenden på gång som vi visar på vid kontakter med myndigheterna och vi ställer frågan- vill ni ha det så här i den demokratiska rättstaten Sverige?

Vill du hjälpa oss, eller berätta om hur just din kommun agerar. Kontakta oss.

 

Villaägarna och VA-i-tiden

VA-i-tiden har tillsammans med Villaägarna fått publicerat en insändare i Svd.
”PFAS ännu ett skäl mot tvångs­anslutningar”:
Är det rimligt att människor med fullt fungerande VA-anläggningar ska behöva betala stora summor för att koppla upp sig mot kommunalt vatten, som dessutom kan vara förorenat med PFAS? Det frågar Lars-Göran Carlsson, VA-i-tiden, och Håkan Larsson, Villaägarna.

Villaägarnas viktigaste fråga nu,anser deras ca 300 000 medlemmar, är VA frågan på landsbygden, med utdömda avlopp och tvångsanslutningar av områden.

Villaägarna skriver på sin hemsida: Avlopp – raka rör för rimliga regler. 
Avlopp är ett av de områden där stelbenta kommunala krav leder rätt in i småhusägarnas vardag. Bakvända regelverk för enskilda avlopp och tvångsanslutning till kommunal va är frågor där Villaägarna arbetar för medlemmarnas rätt till raka besked och rimliga regler.

Villaägarna har ett reportage i nummer 3/2000: Krav på nya avlopp tynger småhusägare. 
Krav på nya avlopp tynger småhusägarna. Är det för höga krav på enskilda avlopp.
Ja, menar Peter Ridderstolpe som utrett frågan

Små avlopp, utföranden, krav från miljöinspektörer

Är en plasttank för tät som trekammarbrunn, skall det vara betongbrunn/
Luftningsrör behövs inte!

(Det får bli bara detta denna gång. )

 

Proposition “Hållbara vattentjänster”

Lars-Göran Carlsson, ordf. för föreningen VA-i-tiden talade, 2020-11-27, med Martin Larsson, ansvarig handläggare för propositionen kring ”Hållbara vattentjänster ”, som berättat att propositionen som skulle behandlas i riksdagen i december är försenad med ca 3 mån.

 

Kommunernas vattennät

SVT- Småland, 2016: Kommunernas vattennät är som tickande bomber.
Varför bygger man ut va näten till fridtishusområden, när man inte klarar av att underhålla systemen under sina städer. Infiltrationer från små avlopp döms ut och långa ledningar ledningar dras dit. Hur kan man motivera att stadens mark där avloppen läcker ut, inte förorenar sjöar och vattendrag, men små avlopp skall byggas om. Ofta till mycket höga kostnader som får till följd att många säljer sina fritidshus, eller sina hem. Jag får många brev av desperata människor runt om i landet, som berättar om hur de tvingas sälja och fly, för att kommunen tvingat dem att bygga om avloppet, eller tvångsansluta dem. På vilka vetenskapliga grunder görs detta? Är städernas system bättre? Fungerar städerans mark under som mycket bra infiltrationer som räcker i hundra år utan att byggas om?

Är slamspridning av städernas skit bättre- än de små avloppens infiltrationer?

 

Slamspridning

Gunnar Lindgren m fl skriver ett antal artiklar i Nerikes Allehanda,
Stoppa spridningen av slam på Örebro läns åkrar.
Släpp inte ut förorenat slam
Dags att fasa ut ett miljöskadligt avloppsystem
Slammet sprids med grönmålade budskap

Det slam som kommer i från reningsverken bör inte hamna på länets åkrar anser debattörerna.
I en artikel nyligen i NA var närboende oroliga för slamspridning i Götabro. Det finns all anledning att omedelbart avbryta denna spridning av gifter, läkemedelsrester, mikroplaster, smittämnen och så vidare. Många organisationer och experter varnar för slamspridningen, exempelvis Naturskyddsföreningen och Läkare för Miljön.

Orsaken till deponering av detta giftbemängda avfall i vår livsmedelsproduktion är ett desperat behov hos avloppsreningsverken att bli kvitt dessa enorma mängder slam. Man försöker beskriva spridningen av det giftiga avfallet som ”kretslopp” och ”växtnäringsåterföring” vilket är gravt vilseledande. Slammet består i huvudsak av just främmande ämnen som inte har sitt ursprung i åkermarken, men där växtnäring därifrån är en obetydlig och vilsekommen del.

Till detta kommer mikroplast från takmaterial, vägar, vägfordon och konstgräs som leds till reningsverket, slammet och åkern.”

 

Gunnar skriver vidare om slamspridning och påverkan.
Jag har en tid arbetat med följande uppgifter:

  • Dagligt intag av flera metaller från vår kost   
  • Förväntad halt och mängd av detta i slammet om nu slammet är en del i ett kretslopp.
  • Jämför man detta med de faktiska halterna och mängderna av metaller i slam är det en gigantisk skillnad mellan den del som kommer från wc-stolarna och det som kommer från vårt tekniska samhälle. Som avfall, erosion, medveten kvittblivning osv.
  • Den senare delen kan för vissa metaller vara hundra gånger större än delen som kommer från kretsloppet.
Detta innebär att för varje lass slam som körs ut på en svensk åker tillförs stora mängder av ett stort antal metaller. Vår åkermark är därmed utsatt för en pågående förstörelse på samma sätt som vår atmosfär och vårt klimat. Metallerna kan inte tas bort utan kommer sannolikt att ligga kvar till tidens ände och till men för kommande släkten. Detta är dock okänt, utan slamspridningen beskrivs av ansvarslösa krafter som ”kretslopp” och ”växtnäringsåterföring”. 

Flera insändare om avloppsslam har publicerats i ATL. Bl a. : Avloppsslam sluter inte kretsloppet. 
“Slamspridning leder till en successiv och farlig ökning av mängden metaller i vår åkermark. Vi kan också därför på sikt vänta oss ökande metallhalter i jordbrukets produkter, skriver debattörerna….

…. Svenskt Vatten nämner att mikroplaster finns i åkerjord. Men våra reningsverk tillför själva, på samma sätt som man gör med metaller, stora mängder plast till slammet och åkern. Avloppsreningsverket Ryaverket i Göteborg tillförde hundratals ton plast (amid/aminoakrylat, kopolymer) och tusentals ton järnföreningar till slammet under 2019.
Det finns också i slammet, även det certifierade, ett mycket stort antal potentiellt riskabla och miljöfarliga ämnen som inte undersöks och mäts.
Svenskt Vatten har ett stort intresse av att dölja dessa fakta inför beslutet om ett slamförbud, som nu ligger på riksdagens bord.”

(Flera insändare i ATL om samma ämnen hittar du länkar till här).

Kent Leonardsson skriver: Har man visat att det hormonstörande ämnet Nonylfenol inte tas upp i näringskedjan eller av någon organism i näringsväven?
Vad säger Kemikalieinspektionen om slamspridningen i Västmanland? Vad säger Naturvårdsverket om slamspridningen i Västmanland? Talar dom emot sina egna påståenden eller är slamspridningen i grunden otillåten?

Mer om avloppsslam hittar du under kategorin Avloppsslam

 
(Bilder från Tränsta/Hallstahammar)


Slamspridning i Tränsta- Hallstahammar

Patricia fortsätter sin kamp gentemot Hallstahammars kommun. Hon vill inte återigen uppleva att lastbilar kör i skytteltrafik på deras lilla väg utanför huset. Det är där skolskjussarna går och skolbarnen står och väntar på bussen och går utmed vägen. Hon vill inte uppleva hur bajsstanken ligger tung över nejden, och amoniaklukten är så stark att ögonen tåras och hon och flera får besvär med andningen.

Patricia har nu överklagat till MÖD beslutet om slamspridningen. Hon anser att kommunen inte vet vilka mängder slam som körts dit, och vilken kvalitet som slammet har. Läs och begrunda, Överklagande till MÖD ang slamspridning på åkrar. 

Hallstahammars kommun insåg att bygglov nog behövdes för slamplattan/slammplattorna. Kommunen har nu givit möjlighet att yttra sig ang slamplattan och bygglov, se Bygglov för slamplatta.
Lägg märke till ordalydelsen i rubriken: Tillfälle för yttrande angående BYGGLOV FöR
UPPLAG/MATERIALGÅRD på fastigheten UPPSALA 2:6 i
Hallstahammars kommun. Det är nu inte en slamplatta på 1,2 ha utan ett upplag/ materialgård. Att materialet kan rinna ner i grundvattnet och förgifta dricksvattnet med är något man nu inte tar upp.
Hur länge dröjer det innan dricksvattnet är otjänligt, och tränstaborna får sitt vatten utdömt av Hallstahammars kommun? Då kommer kommunen också kräva att de investerar i kommunalt avlopp, eftersom deras små enskilda infiltrationer läcker ut till Mälaren.

Oavsett slamplatta eller materialgård så är den hårdgjorda ytan för industriverksamhet som bonden arrendrar ut till Biototal. Då krävs en miljökonsekvensbeskrivning. Eller är det så nu att kommunen godkänner en materialgård, sedan godkänner man miljökonsekvensbeskrivningen i nästa steg.

 

Patricia funderar på hur många lastbilar som kommer passera på deras vägar till slamplattan– som ligger utmed en liten enfilig grusväg, någon mil från E18. Kanske 2500 st lastbilar/månad, dvs mer än 100 st/ dag. Det av bara transporterna slammet.

Verklighet och uppgifter från Biototal stämmer inte. Slammets vikt som torrsubstans (TS) resp som slam i verkligheten som väger 5 gånger så mycket,bollas med i ansökningarna. Det gäller troligen också de andra uppläggsmaterialen. Utom urin på 5 000 ton som skall förvaras i bassäng.

Vilka konsekvenser har det för befolkningen? Kan skolbussar och skolbarn och andra vistas utmed vägarna från E18, utan risk för att skadas och köras ihjäl. Hur blir miljön utmed vägarna, redan när slammet kördes för direkt spridning på åkrarna, så skvätte det från bajset på lastbilarna och hamnar på vägarna. Kan man bo kvar pga bajs och amoniaklukt.

Hur länge dröjer det innan dricksvattnet är otjänligt, och tränstaborna får sitt vatten utdömt av Hallstahammars kommun? Då kommer kommunen också kräva att de investerar i kommunalt avlopp, eftersom deras små enskilda infiltrationer läcker ut till Mälaren. Går det att sälja bostäderna. Kommer dricksvattnet att vara drickbart?

Vem bryr sig från kommunen om miljön? Men det kanske inte kommunens miljöinspektörer och bygglovshandläggare inte gör! Nu gäller det att få igenom bygglovet före nyår, så allt är klart inför nästa år. 

 

Jag skrev tidigare: Vilka argument lyssnar kommunen på? Slamspridning- bajslukt, amuniakproblem, grundvattenförstörelse, ej drickbart vatten, förgiftade åkrar, näringstillförsel till Mälaren. Upprepar frågan- Vilka argument lyssnar en kommun till. Är vi undersåtar eller medborgare? Har vi en rättstat och en demokrati eller är vi en demokratur, något som ser ut som demokrati, men som styrs diktatoriskt ovanför huvudena på befolkningen? Juholt var inne på dessa frågor.

Coronasmitta

Jag läste att de begravda minkarna med coronavirus i Danmark sprider smitta till grundvattnet och därmed troligen till dricksvatten, åtminstone till närliggande dricksvattenbrunnar. Detta väcker direkt misstanken att virus sprids från slamplattorna till grundvatten och dricksvattenbrunnar. Virus finns i avloppsvatten.

Har detta kontrollerats runt slamplattorna? Enligt försiktighetsprincipen räcker denna info om denna risk för att helt avbryta ytterligare tillförsel av slam till plattorna, samt även för behovet av att föra bort slammet från plattorna och även avbryta fortsatt eventuell spridning.

Enligt försiktighetsprincipen behöver man inte bevisa något, det räcker med en välgrundad misstanke.
Hälsar Gunnar LIndgren

Kravet i Danmark: ”Dödade minkarna måste grävas upp igen”
 Miljontals kadaver kan förorena danskt dricksvatten: ”Enorma risker” … Sedan visade det sig att många av minkarna hade begravts för grunt, gaser från … finns stor risk att vätska från de döda minkarna når ner till grundvattnet.

Nedgrävda minkar förgiftar grundvattnet – tv4.se
Begravda minkar tros förgifta grundvattnet … Danmarks regering beslutade om avlivning av miljontals minkar för att stoppa muterad coronasmitta – och utlöste en av de största … Stora delar av den historiska staden ligger helt under vatten.

Köping- Himmeta

Grannar vill stoppa ny rötslamshög: ”Vad hamnar i våra brunnar?”
Biototal ger svar: Det slam som når åkrarna är testat och testat igen och man gör noggranna mätningar på all åkermark för att kolla halter av exempelvis kväve, fosfor och ett antal metaller.
– Det finns rykten om innehållet i slammet. Rykten om mediciner och hormoner. Men även om det är riktigt att de ämnena passerar reningsverken så är det ju vattenlösliga ämnen och de följer med vattnet. De hamnar inte i rötslammet, konstaterar Erika Ektander Järlesäter. 

(Skall vi ta det igen- läkemedlen passerar reningsverket och kommer därför inte med i rötslammet! Varför då anknyta små enskilda avlopps infiltrationer till kommunala avlopp och därefter köra ut läkemedlen direkt ut i sjön? (anm: ca 50% av läkemedlen går direkt ut i sjön, resten fastnar i slammet))

Jan Johansson, Ordf. Naturskyddsföreningen i Köping skriver “Om oron för slamspridning i Himmeta”. 
“Intressant är uttalandet från Kommunstyrelsens ordförande i februari, att Köping inte släpper ut några gifter. Del av svar på en interpellation från centerpartiet om Köpings slam.
Vi tror att de flesta känner till ett det fortfarande finns en stor mängd miljögifter i samhället som hamnar i avloppsslammet, läkemedelsrester, mikroplaster mm som skapar oro och protester. De åtgärder vi inte gör i dag, för att ta bort miljögifter, får våra kommande generationer ta hand om.”

Kommunal avloppshantering i skärgården

Kommunal toahantering görs även i skärgården. Där pytsas skiten i tunnorna ur och ner i en kompostlåda. Mullrik kemikaliefri jord blir resultatet.

En annan bild av samma skittömning visar det stora slarvet från kommunen. Skiten rinner ut i viken.
(Förr båtklubbarna på öarna utanför NorrMälarstrand/Köping så är komposter tillåtna för toaavfallet. Dessa båtklubbar är mycket välbesökta sommartid, många gånger mer folk där än i enskilda områden på land) 

Stoppa PFAS

Jag fick ett mail:
“Hej, är det någon eller några som känner sig hågade att medverka i ett vetenskapligt tv-program på ca en timme?

Det har visats intresse för saken, många av er är mycket kunniga på området och möjlighet kan finnas att få ut information och kunskap på lite bredare front.
Fundera på det och meddela mig om ni anser det vara en bra idé.
Ta gärna diskussion här om vad ni tycker. 
/solveig bachler, solveig.bachler@gmail.com”

Kommentar från Lars Hylander: Jag tycker det är en mycket bra idé med ett vetenskapligt tv-program och tar givetvis och medverkar med det jag kan bidra med såsom giftiga tungmetaller, livsmedelsproduktion och vattenfrågor (både kretsloppet i naturen, dricksvatten och avlopp).
Det finns många ”underligheter” även utanför Tränsta-fallet. T ex varför olika myndigheter har olika kriterier för hur man bedömer avloppsvatten.
Varför kan kommunala reningsverken avsäga sig ansvar för slammets potentiella inverkan på vatten och miljö liksom även det behandlade avloppsvattnets påverkan, trots att det innehåller stora mängder naturfrämmande kemikalier?

 

PFAS och liknande ämnen är ett hot mot vår hälsa. Tidningen PS skriver: Miljögifter i dricksvattnet hos fem miljoner svenskar. 

DN skriver:Gifterna från fluorvallorna försvinner aldrig. 

I ATL skriver Lars Hylander: Förstör inte dricksvattnet med industritillverkade gifter.

Men Örebro vatten svarar på en debatt i Nerikes Allehanda om slamspridning: Vi är många som värnar vattnet.  Se även länken till kommentaren.

Och det är allvar- Så här skriver man i EU: Gifter och miljön- Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning). 

En del i riksdagen har förstått: Centern motionerar för en bättre VA-hantering i Sverige.

Men risken är att klimatdebatten får styra över allt annat miljöarbete.
Göran Värmby GP skriver: Klimatfrågan döljer andra miljöproblem om problemen i Indien, och fortsätter Klimatet får inte överskugga andra miljöproblem. 

 

Ändock fortsätter slamspridningen på våra åkrar. Det är gott om PFAS i detta reningsverksslam.
Tänker på t e x de i Hallstahammars/Tränsta. Jag bara spekulerar- de kommer trol om 10 år tvingas ansluta sig till kommunens dricksvatten, eftersom deras dricksvatten i deras brunnar har förstörts. Då kommer det heta som i Berg utanför Hallstahammar att kommunen måste koppla in de 44 hushållen till kommunalt vatten eftersom fluor finns i dricksvattnet- men hos hur många- alla eller bara en?  Hallstahammar menar att de skall dra kommunalt avlopp dit, när man ändock är på gång. De göder ju Mälaren med sina avlopp. Kostnad ca 35 milj kronor. Kollektivet får betala det som inte dessa hushåll betalar försvarar kommunen sin ide. Vill resten av kommuninvånarna att deras VA avgifter används för vatten och avlopp till Berg?
(Köping säger att de måste trygga vår vattenförsörjning- mig veterligen har 3 brunnar problem med saltvatten, många hundra har bra dricksvatten och stort flöde.)
Samtidigt ligger de slamgödslade åkrarna uppströms området Berg. Slam från 30 000 människor från ett halvårs skitande. Inget problem. Allt fastnar i jorden och inget kommer ner i grundvattnet enl Biototals försvar om slamspridning i Himmeta.
Samtidigt, 150 m från cementplattan, ser man det vitgula cementfärgade vattnet i Stäholmsbäcken. Cement innehåller krom- knappast nyttigt. Vattnet från Stäholmsbäcken rinner ut i Mälaren intill de områden på NorrMälarstrand där vi har våra fastigheter- hem och fritidshus.  Där måste man satsa på VA för att klara dricksvattnet -hos några få av alla 235,  vet 3 fastighetsägaresom borrat för djupt och får upp saltvatten. Och de vill bygga stort och de får de inte nu. Så då sätter man igång ett 100 milj. projekt. Men nu är motiveringen att permanentbebyggelse inte bli aktuellt förrän man åtgärdat de små avloppen. Det fungerar inte om det blir tätbebyggt. Och då får inte de som önskar större hus något bygglov.
Så nuvarande befolkning får betala för framtidsplanerna för kommunen. En del områdena bor permanent i Stockholm och har fritidshus här, tycker detta är självklart- så har samhället alltid agerat, flytta eller betala.
Undrar hur hyresgästerna i kommunens bolag skulle säga om de var och en tvingades betala en halv miljon kronor för omfattande renoveringar, och om de inte råd med hyran därefter får de säga upp kontrakten. Men om de inte hittar någon ny hyresgäst, så får de fortsätta betala den nya dubbelt så höga hyran. Den kommer dessutom gå upp till det dubbla inom en 10 års period, för annars så har man inte råd att bygga på andra ställen i staden. Men det gör ju inget. Det är ju bara några få som berörs.
För kostnaderna höjs för VA, el och fjärrvärme, se Nils Holgerssonrapporten.

Den lilla människan Anna

“Tittar man på samråd/samverkan så verkar det finnas stora brister här i väldigt många frågor som gäller äganderätt/rättssäkerhet.
Är detta ett förfarande som överhuvudtaget ger något eller endast ett spel för gallerierna?
Ja, jag vet inte men jag tycker då det verkar som att i väldigt många fall ger inte de här samråden den avsedda effekten för äganderätten.

Det är, enligt mig, fruktansvärt avskyvärt att man nu långt in på 2000-talet i en demokrati kan svänga sig med tolkningsproblematiska ord och begrepp i lagstiftande texter.

Och ofta hör jag ord som hållbart, cirkulärt och klimatvänligt från politiskt håll.
Vad betyder dessa begrepp och vem har tolkningsföreträde?
Ligger det någon tanke på balans,riskanalyser, proportionalitet, kostnadseffektivitet osv i dessa begrepp?”

Se:
2020-11-22, Den lilla människan Anna, ”Jag önskar jag vore ett barn” 
2020-11-21, Den lilla människan Anna, ”Likt Corona…” 

 

Webredaktör för VA- tiden.se
Anders Segerberg.

 

 

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *