Kommentar till:NA/ Vi är många som värnar vattnet

Kommentar till:NA/ Vi är många som värnar vattnet

Ansatsen från reningsverket ser lovande ut med goda ambitioner att minska spridningen av miljöskadliga ämnen?

Men ett flertal påståenden kräver ytterligare förklaring. Herr Sildén tar stora svängar och utlämnar viktiga delar i Rapport Nr 2018-13, Mikroplaster i kretsloppet. Här framgår bl.a. i slutsatsen att ytterligare forskning återstår, inte minst gällande mängden plastpartiklar. Här framgår att “Analysresultaten för jordprover tyder på att det sker en minskning av mängden mikroplaster i mark som slamgödslats, jämfört med teoretiska beräkningar. Eftersom jordprover generellt är analyserade i mycket liten omfattning, samt att de ej analyserats med använd analysmetod tidigare, är denna slutsats osäker och behöver verifieras genom ytterligare studier. Möjliga anledningar som kan påverka den eventuella minskningen i marken kan vara nedbrytning i marken, fragmentering av mikroplasterna till under detektionsgräns (10 μm) och osäkerhet i metodiken.” (sid.36 Mikroplaster i kretsloppet. Rapport Nr 2018-13) Den s.k. minskningen är alltså inte klarlagd , observera att det är en minskning jämfört med teoretiska beräkningar. ,Ytterligare en notering är att det kan ha skett en fragmentering, dvs, att plastpartiklarna sönderdelats i ännu mindre beståndsdelar och hamnar därför under detektionsgränsen. Vilka effekter få dessa partiklar under sådana omständigheter? Det innebär att en ännu större plastyta är exponerad för organismen.

I rapporten hävdas också att Ytterligare studier behövs för att verifiera resultaten. Sist men inte minst och som kanske är det viktigaste av allt är att rapporten konstaterar att det krävs analys av eventuella biologiska effekt av mikroplast i jord.  (sid.37. Mikroplaster i kretsloppet. Rapport Nr 2018-13) Detta konstaterande känns märkligt åsidosatt, är inte det mest primära plastpartiklarnas påverkan på organismen.

Saknar även en inblandning i rapporten av Örebro Universitet som är en av de ledande på plastpartiklar i miljön idag. Utsedda och på uppdrag av FN med kontakter i övriga Europa gällande problemet med plastpartiklar. Men ibland är det täta skott mellan Institutionerna, den ena vet inte vad den andra håller på med i den Akademiska världen.

Herr Sildén letar efter utsläppskällor i ledningsnäten för att minimera mängden skadliga ämnen till avloppsvattnet. Här nämns t.ex. inget om alla bensinstationer i Örebro kommun där all biltvätt sker. Jodå det finns oljeavskiljare, – men sen då? antagligen finns inge n ytterligare rening av allt som används i tvätt hallen. Går det inte till reningsverket torde det vara kopplat till dagvatten som leder rakt ut i recipienten. Snacka om att leta uppströms.

Herr Sildén skriver också att “Det pågår ett projekt där vattenprover från Reningsverket, Svartån och Hemfjärden analyseras för att undersöka mängden läkemedelsrester, för att bland annat se behovet av läkemedelsrening”.

Behovet av läkemedelsrening, behovet har väl aldrig varit större? Med förekomst av bekämpningsmedel, Herbicider; (HRAC (Herbicide Resistance Action Committee), ofta syntetiska efterlikningar av naturliga växthormoner som stör tillväxten av målplantorna. 

Fungicider; träskydd, målarfärg, tätningsmedel, etc.

Läkemedelsrester; antibiotika, antiinflammatoriska ämnen etc.

Hormonstörande ämnen; bisfenoler, nonylfenol etc

Varför skulle Örebro utgöra någon skillnad i förekomst av läkemedel i avloppsvattnet jämfört med andra kommuner? 2017 kunde forskare vid Högskolan Kristianstad kartlägga 21 olika läkemedel från åtta reningsverk i regionen. minst 71 kg läkemedel rinner ut i skånska vattendrag varje år. en grov uppskattning av samtliga reningsverk i Skåne bör utsläppen omfatta ca 600kg per år. Då handlar det om 21 ämnen, det finns flera hundra. T.ex. 600 000 tabletter Sobril i hammarsjön varje år säger forskarna Erland Björklund och Ola Svah.(Mängder av mediciner läcker ut i vattnet. SvD. 2018-02-05)

Så behovet av läkemedelsrening är nog större än någonsin och om det blir möjligt att komma åt dessa ämnen genom reningstekniker kanske vi kan komma ikapp framåt år 2040 med acceptabla koncntrationer.

Mvh. / Kent Leonardsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *