Avloppsslam- En förfärlig upptäckt

Lite kommentarer…
Lantmännen lagrar numera icke-slamgödslat spannmål tillsammans med slamgödslat under förutsättning att slammet är Revaq-certifierat! De som använt annat slam ska nog kryssa i en ruta. Detta saknar helt betydelse eftersom Revaq inte är någon kvalitetsgaranti och kan vara ännu sämre än annat slam. Problemet är att slamgödslad spannmål inte lagras/hålls isär från det som inte slamgödslats. Kontrollen är obefintlig, dock brukar grannar skvallra.
Kvarnar som har nolltolerans mot slam kräver 3 års slamfri odling innan de tar emot spannmål från dessa odlingar.
När det gäller icke essentiella ämnen anger Revaq att anrikningen får uppgå till högst 0,2 % per år, dvs fördubbling på 500 år. Enligt Svenskt Vatten för några år sedan är det högst anrikning av guld, vismut och silver.
Enligt en rapport från Naturvårdsverket m fl från 1994 står det att “slamgödsling inte får försämra jordens kvalitet” (inte ordagrant) i ett 1000-års perspektiv
 
Med Svenskt Vatten och Revaq kommer alla goda restriktioner på skam. De skyr inga medel för att tjäna pengar få sitt förorenade slam.
Hälsningar E

Ja sedan stämmer inte Svenskt Vattens uppgifter om anrikning heller. Det är också ett lite väl simpelt kriterium för att mäta jordkvalitet kan man ju tycka dessutom.  Gunnar Bengtsson har publicerat mer heltäckande beräkningar över förekommande grundämnen och beräknade haltökningar.  Det är betydligt fler element som kommer radikalt stiga över den antagna fördubblingen.

Men slarvet med uppgifter, kontroll och blandningar med slam/icke-slam är mer pinsamt tycker jag. Det sker mycket under radarn med kommunala tillsynsmyndigheternas tysta medgivande har jag förstått. Bönderna hämtar direkt från reningsverken och lägger ut högar lite här och var.
/P

Är någon uppdaterad på LRF:S slamförbud? Detta är en svår fråga för LRF med slitningar mellan en del slättbönder som vill sprida slam som de får betalt för medan mjölkbönder inte vill. I mellanbygderna norr Nyköping har spannmålsodlare av etanolvete spridit slam medan Svenskt Sigill inte accepterar slam vad jag förstått. Klarar/vill aktörerna att hålla isär spannmål med flera olika ”behandlingar”?.

En relaterad fråga. När kan en Krav-odlare som spridit slam åter bli krav-odlare?

Mvh! Lars


Har skickat en fråga om detta till KRAV och väntar på svar.
Mvh/ Patricia

LRF har inget slamförbud numera. Det har varit uppe på flera stämmor på senare tid, men meningarna är delade. V:a Sverige är emot. Kvarnföreningen, grönsaksodlarna  och mejerierna m fl är emot. Bonden skall vid leverans intyga att spannmålen ej kommer från slamspridd mark, men kontrollen är obefintlig.
/P


Så alla LRF-bönder accepterar slammad gödselmark för produktion-mjölk o mjöl?


Nej! Långt ifrån alla. Det fåtal bönder som tar emot slam ses inte med blida ögon av sina kollegor och de har många gånger en syn på företagande, är giriga, saknar bondesjäl som tänker långsiktigt och som skiljer sig väsentligt från andra bönders ambition att lämna över jorden till nästa generation i ett bättre skick än när man tog emot den.

Dessutom finns det tyvärr “forskare” och rådgivare som går Svenskt Vattens ärenden.


Har ni hört talas om Sala blygruva? Jag var borta och mätte kvicksilver i den i fredags. Officiellt heter den Sala silvergruva, vilket jag tycker är missvisande eftersom tio gånger mer bly än silver har brutits i den.

Hade tänkt besöka slamspridda åkrar runt Sala men hann inte med. Fick dock denna exemplariska lista av Miljöhandläggaren om nån har möjlighet att gå vidare?

Alla dessa ARV anm: allmänna reningsverk) ligger i Storstockholm. Motsvarande listor för resten av Sverige vore intressant.

Fastighet

ARV

Företag

Fräbrunn 1:19

Käppala

Ragnsells

Kyllinge 1:3

Bromma

Biototal

Sörgärdsbo 1:3

Bromma

Biototal

Svartbäck 1:6

Henriksdal

Biototal

Katrinelund 1:108

Käppala

Ragnsells

Västtärna 5:1

Kungsängsverket

Ragnsells

Kumla-Västerby 2:77

Kungsängsverket

Ragnsells

Nötmarken 1:3

Himmerfjärdsverket

Ragnsells


På tal om gruvor såg jag en mycket intressant dokumentär på SVT om gruvdriftens negativa sidor i Sydafrika och miljökämpen Mariette Liefferinks kamp mot gruvbolagen. I det här fallet gäller det guldbrytning och för varje ton guld som utvinns bryts också mycket större mängder radioaktivt uran som förgiftar byborna.
Mvh/P

Karlssons på Laggarbo gård har lagrat och spridit en del, de är “nästgårds” till oss. Katrinelund tillhör en Göran Karlsson, en boende mittemot de spridda åkrarna har bra koll där.

Hojta till när du vill ha mer info om Sala. Kommunen lägger ofantliga summor på ‘sanering” av en å som blivit “skitig” efter gruvdrift.  Du har de sk afterskansarna på andra sidan Sagån från Sockenkyrkan sett, Hyttan tegelbruk låg där, man ser Granngårdens silosar på långt håll, det såren vägskyltar, sån gul/röd Laggarbo, över bron sen ligger afterskansarna direkt på båda sidor, försök gjordes för drygt 30 år sedan att lägga på något slags material för att få gräs att växa det behövdes 2 försök. Meddela när du kommer till Sala så blir du guidad, har fastighet mitt i stan, lantbruksfastghet på vägen till Laggarbo samt svärmors torp vid Laggarbo. Hittar lite runt gruvan, har suttit där uppe och jobbat, i huset där Sala Bly höll till huset i den kraftiga svängen där hjulet går igenom med vattnet på väg till det numer nedbrunna kvarnhuset. Gubben min kan ännu mer eller kanske ska jag säga andra saker om gruvan och annan miljö rut Sala, hans morfar jobbade åt gruvan. För att återgå till Katrinelund och Laggarbo, den mark de spridit på är gamla sjöbotten efter den konstgjorda dammen Sala damm som försåg gruvan med vatten till gruvdrift ens energibehov.
/B

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *