Slamspridning är förstörelse av åkerjord

Slamspridning är förstörelse av åkerjord

Leif Sildén och Helena Hasselquist från Örebro reningsverk försvarar i en replik i Nerikes allehanda slamspridningen med att fosfortillgångarna är försvinnande och att vi måste ha en återcirkulation av den. De borde ha större oro över att en annan naturtillgång minskar med slamspridning genom att den blir kontaminerad av industrisamhällets alla gifter, som kommer med avloppsvattnet och gör marken inte tjänlig att odla på.

De säger att kadmium och bly har minskat kraftigt med deras letande av föroreningskällor högre upp i avloppsnätet enligt Revaq-systemet. Dock är en stor del av den minskningen en effekt av att det förbjudits, och det finns ändå fortfarande kvar allt för mycket i avloppet. Dock, alla andra gifter som produceras i dagens samhälle finns kvar i full omfattning – men okänt vad och i vilka mängder.

Bristen på kadmiumfri fosfor att bryta skulle göra att vi måste få återcirkulation genom slamspridning. Den fosfor som finns i slammet är dock hårt bundet av fällningskemikalierna och inte särskilt växttillgängligt, och den är bara ett par procent av slammet. Problemet är dagens avloppssystem som inte separerar ut näringsämnena genom att ta hand om toaavfallet för sig. Vårt avloppssystem är bristfälligt och i stort behov av reinvestering. Det vore dags att byta det. Om man inte gör det finns det metoder att ta hand om fosforn för sig genom bränning eller struvitfällning, men då har man fortfarande kvar kvittblivningsproblemet med återstoden.

De mullbildande ämnen som finns i slammet ger föga till maskar att leva av eller för att öka mikroorganismerna som behövs för en bördig jord. En stor del av det fasta innehållet är fällningskemikalier. Tvärtom inhiberas nedbrytningen av närvarande gifter.

Med konstgödselbruket vi har förbränns det organiska innehållet utan att bilda mull eftersom markens mikroliv hämmas. I vårt klimat förbränns matjorden på 100 år, och det har gått 50 år sedan konstgödsel började användas i stor skala. Mullens försvinnande är en stor källa till koldioxidavgång. Med konstgödsling tillförs bara makronäringsämnena kväve, fosfor och kalium. Men det behövs ett tjogtal mikronäringsämnen som inte återförs till jorden och inte inte heller hämtas upp från den med det försvagade biologiska livet där. Det innebär att vår mat får allt mindre av viktiga näringsämnen, med följande hälsokonsekvenser.

Vill vi bevara jordens bördighet måste vi sluta köra med raka rör. Spola ut näringen från oss och ersätta den med konstgödsel. Kretsloppet måste återställas i ett ekologiskt jordbruk. Då kommer mullhalten åter att öka, koldioxid bindas in, och vi få fullvärdig kost.

Hans Sternlycke

ordförande för Föreningen Centrum för ekologisk teknik


Se även

Stoppa spridningen av slam på Örebro läns åkrar

Avloppsslam är bättre än sitt rykte

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *