Hallstahammar- Tränsta/ Slamspridning- en maildiskussion

Jag har samlat en del om avloppsslam sen Tränstaborna i Hallstahammars kommun fick den första leveransen med avloppsslam av >150 lastbilar med flak. Leveransen var från Katrineholm och Flens reningsverk och innehöll vad dessa stadsbor bajsat under 1 år. Därtill vad vägar och tak släppt ifrån sig och som runnit till reningsverken. Man byggde ihop ledningarna till 70 talet. Därefter så låter man vägars och dräneringars vatten gå rakt ut i vattendragen, en inte trevlig soppa att servera våra vattendrag med.
D
ärtill vatten från sjukhus, tandvårdskliniker, industrier, biltvättar efter oljeavskiljning och alla möjliga avlopp i övrigt. Avloppsslammet innehåller dessutom mängder med tillsatta  kemikalier och plastpartiklar från reningsverkens rening. 

Allt detta kördes från Katrineholm  och Flen till Hallstahammar i Biototals regi. Så sker också för andra kommuner, t ex från Oslo tar vi emot avloppslam. Är det bra för våra åkrar?

(Från Oslo tar vi också emot sopor att bränna i fjärrvärmeverken, Nordpost har en hel del returleveranser med detta, i gengäld får vi skicka flygaska till Oslo, där det dumpas på en ö.)

(På slamplattan skall inte bara avloppslam hamna senare, utan fliseldningsaska, urin, kompost efter gasutvinning, och div andra restprodukter städerna vill bli av med.  Vem tar ansvar för att maten vi äter inte förgiftas, när vi gör allt vi kan för att förgifta åkrarna. Jorden vi ärvde, skall någon bruka något på den i fortsättningen, eller skall vi importera alla mat, det är dags att fundera om vi gör rätt, även om många länder i Europa gör samma sak. ). 

 

När Tränstaborna försökt att få reda på testresultat för att bekräfta revaqcertifieringen har de inte lyckats trots ihärdiga försök hos kommunernas förvaltningar, Sörmlands vatten eller Biototal. Totalt nobben- inga handlingar mer än några få fraktsedlar har nått dem.  En fraktsedel har de fått med uppgifter om hur mycket Cd som slammet innehåller, dock inga andra värden. Finns det flera värden? 

Slammet spreds på 53 ha mark, dvs 1/2 km2 stor åker. Ca 1 cm tjockt skikt av slam dvs stadsbornas bajs låg på åkern därefter och efter några dagar så harvades det ner. 

Stanken var vidrig, det luktade som att man bodde mitt på bajshögen. Ammoniakmängden var så stark att ögonen tårades och Tränstabornas andingsvägar sårades- för några närboende var påverkan så stor att de märkte av besvären flera veckor. 

Ändock anser inte Hallstahammars kommun att detta påverkar miljö och hälsa på ett påtagligt sätt.

Avloppslammet ligger ju på åkermark, i åkrarna är det täckdikat, och två vattenförande bäckar finns i området, den ena går ut i Kolbäcks kommun den andra vid Stäholm i Mälaren intill Köping. 

När den stora betongplattan byggdes i vintras så använde man stora mängder betongkross från betongfabriker runt om i Mälardalen. Nu i våras så var vattnet kraftigt gul-gråfärgat av cementresterna. 

Åkern släpper också ifrån sig lakvatten, som också går ner i bäckarna. 

Hallstahammar har drivit igenom ombyggnad av de små avloppen för de som bor runt om åkrarna där slamspridningen skett. I Berg, en tätortsdel  som gränsar till en av bäckarna, så har de nyligen anslutits till kommunalt VA system. Allt för att minska påfrestningarna av näring till Mälaren och Östersjön. Gäller näringstillförseln bara små avlopp, men inte kommunernas utsläpp och slamspridning?

Hur tänker man från Kommunernas förvaltningar, om 1000 tals ton bajs sprid öppet på åkrarna och lakvatten rinner ner i grundvatten och ut i bäckarna, samtidigt som man kräver att befolkning skall åtgärda de små avloppen. I de fallen är det några 100 kg bajs som går ner i infiltrationer, eller som spolas ner i slutna tankar som töms av kommunerna. 

Hur tänker man när utsläppen från reningsverk och ledningssystem och pumpstationer läcker som såll i tätorterna, samtidigt som man angriper de små avloppen. Enda vetenskapliga bevisen finns i form av mätningar hur stora utsläppen av bl a fosfor är direkt efter infiltrationer, men man bortser från att mark är mellan infiltrationen och vattendrag och sjöar. Dvs man bortser från markens retentionsförmåga. 

När det gäller slamspridningen litar på att markretentionen tar hand om all näring, alla gifter inkl Cd, HG, PCB, Dioxiner, PFAS, hormonstörande ämnen etc etc. Trots att skiten ligger uppe på åkern så att kråkor, kajor, flugor, möss, sorkar kommer åt “maten” så utgör inte bajset någon miljö och hälsofara, och smittorisk. Allt slam skall ha legat ett halvår i reningsverksdammarna för att hygieniseras så att salmonella förstörs, men det görs inte, det får jag gång på gång tel och mail om från mitt nätverk. Hur det var från Katrineholm och Flen vet jag däremot inte. BIototal och andra bolag, får krav på sig att göra detta, men om nu lastbilarna ändock åker iväg 10-50 mil så kommer ingen ställa frågor om vad lasten innehåller, och svar kommer inte att fås ifrån de som har kunskaper. Locket är på från de som vet- jag tror inte de vågar yttra sig, då blir man av med jobbet. Det finns flera nyblivna pensionärer, som berättar om vad som sker på den kommunala va sidan, direkt efter de slutar. Har vi skapat en tystnadskultur, som gör att människor i offentlig verksamhet inte vågar blåsa i visselpipan?

 /Anders Segerberg
Webredaktör för VA-i-tiden

 

En kommentar

  1. Hej alla, det här blev också en diskussion…

    Först håller jag helt med om att den kommunala jakten på enskilda avlopp och tvångsanslutning till det kommunala är förkastligt. Det hör inte till denna diskussion.

    Därefter vet jag inte vad de spridit. Slam är det i alla fall inte då det knappt finns ammoniak i slam.

    Rörande Hallstahammars kommuns agerande kan jag förstås inte uttala mig. Jag vet inte. Biototal borde emellertid vara generös med analyser från verken. De är ju kommunala och deras analyser bör enligt offentlighetsprincipen offentliggöras ändå. Å andra sidan är Biototal ingen myndighet som har skyldighet att skicka länkar eller brev till kreti och pleti, men ändå.

    Givan på de angivna hektaren känner jag heller inte till, men de får normalt slamgödslas max vart femte år efter analys av jorden. Det skall vara brist på fosfor.

    Lakvatten från åkern är ett nytt begrepp som förefaller märkligt. Varenda åker dräneras, endera genom jorden självt ned i vattenförande lager (ovanligt) eller genom öppen eller täckt dränering. Överskottsvatten måste man bli av med annars är det en våtmark och ingen åker. Rätt utförd fungerar täckdiken som filter och släpper inte ut närsalter.

    Biototals anläggning av platta kan jag förstås inte heller ha någon synpunkt på då jag endast känner till dess existens, inget mer.

    Några spekulationer i övrigt tänker jag inte göra rörande slammets dåliga innehåll. Det är inte min bild av REVAQcertifierat slam. Värdena på många metaller är så låga att de knappt kan analyseras på vettigt vis. Vissa av de andra ämnena finns bara på enstaka verk pga lokal nedsmutsning.

    Som ni förstår är jag för ett kretslopp mellan stad och land som skall ske på bästa sätt. Ett kontinuerligt uppströmsarbete hjälper gott en bit men riktigt bra blir det inte förrän vi helt separerar kiss och bajs från resten och använder i kretsloppet. Det kan vara en målsättning för framtiden. Och det borde vara städerna som går i täten, det är där påverkan är som störst.

    Häls P

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *