Artikeltext Föreningen VA-i-tiden

Miljön svepskäl i brunnsjakten
ÅNGERMANLAND. Sven-Olof Janssons fall är inte unikt. Det konstaterar Kent Leonardsson, Smedjebacken, engagerad i föreningen Va i tiden.
– Det finns ett antal sådana exempel runt om i landet. Även fall där de fått rätt till slut. Det är en enorm seger!
Föreningen Va-i-tiden samlar argument som styrker de enskilda fastighetsägarnas sak, men framförallt arbetar man för att stoppa tvångsanslutningar till kommunalt vatten och avlopp.
– Tyvärr finns det exempel där man kört över fastighetsägare fullständigt, trots väl fungerande infiltration och bättre vatten än vad kommunen kan erbjuda.
Det som han återkommer till är den rapport som beställdes av Havs- och vattenmyndigheten.
Rapporten skrevs av Peter Ridderstolpe och Lars Hylander, ”Bedömning av självrening och retention i mark vid prövning av små avlopp – smittskydd och fosfor”, en rapport som tog två år att färdigställa och som publicerades 2017.
Slutsatsen i rapporten har inte odelat fallit i god jord, men resultaten visar att marken effektivt kan kvarhålla fosfor och därmed fungera som ett bra skydd mot övergödning.
– Sveriges expertis är övertygade om att en normal svensk trekammarbrunn är det bästa av allt, överlägsna reningsverken på alla punkter. Infiltration stoppar i många, många år. Vi har många bevis på att infiltrationen funkar i 10, 20, 30, och 40 år. Belastas de utifrån sin storlek, då håller de länge.
De enskilda avloppen utgör ungefär tio procent av alla avlopp i Sverige. För att bedöma miljöpåverkan från avlopp måste prover tas, då i recipienten, det vill säga närmaste vattendrag. Vilket i många fall saknas, enligt Kent Leonardsson:
– Man skyller på miljön när man ser över avloppsbrunnarna. Men den enskilde ska alltid fråga vilka analysresultat som finns. Det finns som regel inga analyser gjorde, det existerar inte, säger han och fortsätter.
– I dag är det tyvärr en del människor som måste sälja sina fastigheter och flytta. Jag finner inte ord för det. Vi pratar om människor som slitit i årtionden, blivit skuldfria och sitter kanske med en pension som inte räcker till för att bygga en ny avloppsbrunn, eller som inte mäktar med anslutningsavgiften när de blir tvingade att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp. Blir nobbade lån av banken. Det är fruktansvärt.
Samtidigt som “jakten” på enskilda avlopp pågår har Sveriges tätorter en renoveringsskuld på cirka 800 miljarder för att renovera upp vatten- och avloppsledningarna.
– Det är otroligt märkligt. I det här fallet borde Sveriges kommuner och regioner, SKR, lyssna, menar Kent Leonardsson.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *