DD/ Debatt: 1000 miljarder i VA-investeringar – ett sänke för hela miljö- och klimatpolitiken

Debatt: 1000 miljarder i VA-investeringar – ett sänke för hela miljö- och klimatpolitiken

Sedan slutet av 1970-talet har samhällsplaneringen radikalt bytt skepnad. Brytningen handlar om det helhetsinriktade planeringstänkandet. Tidigare fanns en internationellt hyllad samhällsplaneringsmodell. Det är en modell som successivt har nedmonterats. Nu gäller marknadstänkandet med avregleringar, privatiseringar och marknadisering av samhällsfunktioner. I dag påverkas planeringen starkt av andra aktörer än stabila myndigheter; privata, halvprivata och branschorganisationer tar över mer och mer. Den myndighet som stod för helhetstänkandet i samhällsplaneringen, Statens Planverk, lades ned 1988. Och detta i en tid då den kanske mest behövdes.

Vad är det då som är så allvarligt med den nya planlösheten;

VA-frågorna är en av regeringens utpekade samhällsaktiviteter som är särskilt centrala att upprätthålla för att samhället överhuvudtaget ska fungera. Under pandemin har allvarliga förhållanden framkommit där till exempel brister i försörjningen av insatsvaror för att rena vårt dricksvatten uppdagats.

En tidigare försvarsberedning tog upp sårbarheten i det storskaliga VA-systemet, där ett större elfel skulle kunna slå ut såväl dricksvattenförsörjningen som användningen av våra vattenspolande toaletter. Eller som ett regionråd i Skåne uttryckte saken; “Stora system har sina fördelar – ända tills den dagen de slutar fungera.” Frågan är vilka konsekvenserna av ett storskaligt haveri skulle bli i denna pandemi?

När nya VA-investeringar introduceras i våra kommuner så är sällan detta en fråga som involverar kommuninvånarna. I alla fall inte på ett tidigt stadium. Ofta blir frågorna aktuella först i samband med mera konkreta åtgärder som lantmäteriförrättningar, beslut i kommunfullmäktige, detaljplanering eller dylikt. Konsekvenserna för invånarna är att de kommer in sent i handläggningen och då är ofta frågorna redan avgjorda. I dag innebär VA-industrins framfart att många människor förlorar både hem och fritidshus till absolut ingen miljönytta.

Bajsvattenskandaler pågår hela tiden – de är en del av systemlösningen!

Som tekniskt och ekologiskt system finns mycket att invända mot. Vi tar två centrala framtidsresurser – rent dricksvatten och toalettinnehållet – det vill säga vårt kanske viktigaste livsmedel och den bästa växtnäringen, blandar dessa och får en reningsproblematik på halsen. Dessutom kopplar vi in alla andra avloppsfraktioner och får en giftig cocktail som slutresultat. Tyvärr är heller inte fakta något som väger tungt i besluten. Forskning som visar på alternativen ratas av samhällets olika aktörer vilket ytterligare undergräver demokratin.

Giftspridningen från våra cirka 1700 reningsverk är nästa problemområde. I dag ansamlas tusentals ton avloppsslam i reningsverken landet runt och läggs på vår åkermark där vi odlar våra livsmedel. Detta är helt ofattbart! Många av dessa gifter som följer med slammet till åkermarken eller ut i våra vattendrag ska överhuvudtaget inte finnas i naturmiljön. Och “bajsvattenskandaler” pågår hela tiden – de är en del av systemlösningen!

Forskningen om alternativen motarbetas aktivt av flera ekonomiskt starka bransch- och intresseorganisationer. Just nu granskas en rapport som skulle kullkasta hela den nuvarande VA-strategin, speciellt på landsbygden men även inom förnyelseområden i stadsnära lägen. De projektinitiativ kring alternativa lösningar som görs av VA-industrin är ytterst marginella. Investeringar i avloppstunnlar, rörledningar, pumpstationer, reningsverk och annat uppgår snart till storleksordningen 1000 miljarder. Frågan är, vad får vi för pengarna?

Om vi inte gör en nyordning inom detta centrala samhällsområde i riktning mot kretslopp, cirkulär ekonomi och småskaliga återvinningsanläggningar, nu när vi har chansen i coronapandemins kölvatten, riskerar vi en ohållbar samhällsutveckling.

Bara att underhålla våra nuvarande VA-lösningar gör att metoder för att arbeta med naturen som samarbetspartner fortsätter att negligeras. Med naturbaserade metoder minskar också behovet av insatsvaror, kostsamma investeringar samt stora kostnader för miljöskador.

Till detta ska läggas klimataspekten som i andra sammanhang framhålls som det viktigaste målet för ett hållbart samhälle. VA-branschen har inte ens gjort en färdplan inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, vilket är mycket anmärkningsvärt.

Frågan är vem som kommer att ta initiativet till nyordning inom detta potentiellt livgivande samhällsområde.

Ulf Morgan Svensson

Tidigare forskare Chalmers, numera luftskeppsentreprenör

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *