Corren /Avloppsledning i Roxen väcker protester

Webredaktörens kommentar:
Striden har varit hård för att ansluta kommunalt VA till ett fritidshusområde på 200 fastigheter 7 km norr om Lindköping genom att dra ledningen på Roxens botten.

Ung citat: Protesterna har bl a gällt kommande utsläpp från ledningen, vilket inte anses vara någon fara för miljön enl affärsområdeschefen för vatten och avlopp på Tekniska verken i Linköping. Dels finns kontinuerlig tryck och flödesmätning som gör att läckor upptäcks direkt. Dessutom ger ett utsläpp en mycket liten mängd i förhållande till den totala näringsbelastningen. Ett totalt avbrott på ledningen ger 330 kubmeter orenat avloppsvatten som  innehåller ungefär 1,7 kg fosfor och 17 kg kväve. Som en jämförelse innehöll det renade avloppsvattnet i fjol 7 kg fosfor och 359 kg kväve per dygn.

Märkligt att miljöåtgärder för att minska fritidshusområdens utsläpp krävs för att de anses utgöra den stora belastningen på sjöarna. När sedan ledningssäkerheten diskuteras så är belastningen från området ingen fara ens om avloppet går rakt ut i sjön.

Som en jämförelse kan nämnas Köpings fritidshusområden med 235 fastigheter på 10 väl utspridda områden utmed nästa i mils kuststräcka släpper ut 20 kg fosfor årligen i Mälarens inre del, Galten. Köpings reningsverk släpper ut 1100 kg fosfor årligen, och kommunens vattentillflöden och sedimentlagren i Galten totalt 20 000 kg per år. Hamnen ej inräknad. Alla mätningar som gjorts visar på stor belastning på vattnet i form av fosfor mm, se bild, i Köping och i Kolsva norr om Köping, ej 5 km utanför Köping. Enl ett beslut i fullmäktige 2016 skall vi anslutas till kommunalt VA system, därför att vi utgör den stora faran för Galtens vatten.

Vårt stora bidrag till bättre vatten har Köping beskrivit i en miljökonsekvensbeskrivning, som Mark och miljödomstolen godkänt, trots att vetenskapliga fakta och juridiska krav på proportionalitet mellan kostnad och mijöåtgärder talar för att miljön inte kommer att bli bättre.

Tillfogas skall att när vårt bajs kommer till reningsverket släpps en del rakt ut i sjön vid bräddningar, annat kontinuerligt. Resten, slammet  blandat med vägskit, sjukhusskit och biltvättars vatten tillsammans med mängder med kemikalier som används i reningsverket, körs iväg till Filipstad och andra ställen i Värmland för att spridas på åkrar.
I Hallstahammar som ligger 3 mil norr om Köping sprids skiten från Katrineholm och Flen av firman Biototal på åtagande av Sörmlands vatten på åkrar liggande intill större vattenförande bäckar som går ut i Mälaren intill våra områden och vid Strömsholm. De som bor vid dessa åkrar blir ignorerade av och inte lyssnade på av Hallstahammars kommuns förvaltning. Trots rinnande ögon och såriga andingsvägar och ständig bajslukt i nejden, särkilt vid fuktigheten på morgnar och kvällar så anses denna skitspridning inte vara problem för miljö och hälsa utan enbart ett välkommet bidrag till jordbrukets näring. Men maten från dessa åkrar är allt annat än nyttig.

När den stora betongplattan börjar användas så blir miljön ännu sämre. Då fylls dagligen på skit och andra restprodukter på från tätorterna runt om i Mälardalen. Männsioorna där undrar vart de skall fly.

Är det inte så att man använder miljölagstiftningen som en förevändning att exploatera fritidshusområden runt omkring i landet, men när väl risken för utsläpp från reningsverk, pumpstationer och ledningar diskuteras, så är faran för miljön obefintlig. Inget talar för att inte kommunerna och branschorganisation Svenskt vatten överdriver de små avloppens påverkan på miljön, enbart för att få den nuvarande befolkningen att betala för orimligt dyra anlutningar, vilket ofta leder till att den nuvarande befolkning säljer sin fastigheter.  Detta leder till att nya tätorter på ett billigt sätt kan anläggas utan att kommunen behöver mer en mycket kortvarigt stå för projektkostnaderna.

 

ä

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *