2020-07-10, Den lilla människan Anna, “Funderingar på verandan”

Ikväll har jag suttit en stund på min veranda och studerat rådjuren på tomten och efter dom slank en räv förbi mellan mina äppelträd.

Sorgen sitter djupt i mig att inse att jag kommer förlora allt jag byggt upp pga något som är så vedervärdigt godtyckligt och taget ur luften.
Människor i maktposition tycks ha tappat allt förnuft och sans, förlorat basal kunskap om natur och verkar driva på någon slags märklig vetenskap sprungen ur…???…ja ur vad? Var/vad är ursprungskällan till, dessa enligt mig, galenskaper?
Ibland tänker jag, om inte människor ens vet vad bönderna gav till djuren innan typ lantmännen fanns, vad har man då för utgångspunkter i andra naturfrågor?
Kanske är det så som jag tidigare tänkt, att problemet med övergödning kanske också är att vi inte längre lägger jobb på att vårda vår natur såsom slagning av vass i våra sjöar osv.
Jag minns sommaren då det var så varm, tror det var 2018, då det blev rubriker när en gammal bonde tog till gamla metoder för att komplettera djurfodret.
Jag sitter förstummad när jag läser artiklar där människor skickat in bilder och oroar sig för ”en enormt stor geting”…
Hur kan det komma sig att människor idag inte vet vad en bålgeting är som är relativt vanligt förekommande???

Har den moderna människan glömt bort urgammal kunskap och att det försvunnit ur vår ”akademi”?
Har grunden för det basala kunnandet förflyttats ett steg högre upp så att säja, så det mest basala inte längre finns kvar i det man idag lär ut?
Det som troligtvis är det allra mest miljövänliga och det som vi behöver för att bromsa den negativa utvecklingen kring miljö/natur?
Det känns som om ”miljövännerna” förlorat markkontakt….
Och ”humanisterna” förlorat människokontakt…

Jag kommer att tvingas bort från mitt hem där jag lagt hela mitt liv, min själ, mina pengar, min kraft, min ork och mitt engagemang.
Jag kommer tvingas bort från marken där mina rötter finns, där mina farföräldrars för hand upplagda stenar ännu ligger kvar. Där historierna kring människornas, tillika mina förfäders öden sitter i väggarna och lever med mig.
Makten tar min själ, min historia, min trygghet…
Allt som är jag.

Makten stjäl mitt eget väsen.

För vad?
Några gram fosfor?

Till vilken nytta och för vem?
Defintivt inte till nytta för någon.
En osanning har helt enkelt farit fram genom olika led, platser och tider och blivit till en sanning…

Tack snälla Anders, Lars-Göran och Kent för att ni skickar mitt brev vidare, jag är djupt tacksam för det.
Jag läser varenda rad på va i tiden men det strular med hemsidan via mobil som jag alltid kör via då jag ofta har problem med den vanliga datorn här hemma.

Jag grubblar just nu på nästa brev till Nyamko Sabuni men det tar tid då mitt jobb just nu ”ätit upp” hela mig, yrkeslivet är en annan katastrof i mitt liv, en strid, en historia som också skulle behövas skrivas, någon gång, någon dag, när tiden och orken finns.
Får hoppas på någon lottovinst så jag får skriva genom tusen dagar och tusen nätter, material finns lika gott om som Joakim von Anka har penningar i sitt kassavalv…
Dessa texter jag skriver här till Anders ligger mig varmt om hjärtat och blir glad över att någon tycks läsa dem och samtidigt känns det lite genant, men de är ju små, korta och begränsade.
Jag har för övrigt en sjö av texter inom mig som vill ut, de ligger på hög här hemma.
Men det går inte att både orka skriva och ha ett jobb som kramar musten ur en totalt, allt för att få mat på bordet och till räkningar ju…

Tack till er alla i förening och nätverk, varje litet strå till stacken bygger till slut en myrstack och som vi vet alla så kan myror dra stora lass för att lyckas…

Med vänlig hälsning och med en önskan om att ni alla, var och en, är rädda om er.
/den lilla människan Anna

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *