Nya forskningsanslag till Formas för att undersöka om mikroplaster fastnar i infiltrationer

Mikroplaster är nästa fara efter att vi påvisat att fosforspöket är en illusion när det gäller små avlopp. Stenkistor ovanför mättad zon bromsar mikroplaster, men istället för att studera det så delar FORMAS ut 8 milj. kr till en forskare, som tidigare fått anslag genom att lyfta fram fosforspöket. På samma institution som även fått anslag för att öka kretsloppet av gifter från stad till land. Nån som är förvånad över att institutionen som svar på slamutredningen förespråkade fortsatt slamspridning..

Vänskapskorruptionen förefaller mig mer utbredd än i Norge.

https://www.slu.se/institutioner/energi-teknik/projekt/kretslopp/atta-miljon-kronor-till-forskning-om-mikroplast-och-deras-rening-i-grona-filter-av-bark-och-biokol/

MiljöVidriga Hälsningar!
Lars

PS: Dessa studier för 8 mkr är såvitt jag förstår för städernas dagvatten.
Forskaren har mig veterligen ingen erfarenhet av storskaliga biokol eller barkfilter. Hen har endast erfarenhet av lab- o pilotstudier med mycket lägre kapacitet än ett 4-pers-hushåll. Byggde en anläggning på vår fastighet, som är bortkopplad pga kraftigt underdimensionerad.DS

_______________________________________________________

Visst är det miljövidrigt Lars!

Örebro universitet (Kemi institutionen, om jag minns rätt) har under ett antal år bedrivit forskning omkring mikroplaster och plaster i miljön överhuvudtaget. Ett tag sen jag hade kontakt med dem och därmed inte uppdaterad. MEN, – de kanske kan vara en intressant part i målet och dra ett strå till våran stack? Ska höra mig för.

Örebro universitet har även varit starkt involverade i andra miljögifter och medverkat till blodanalyser på ettåriga barn från Roslagen. Finns med i Folke Rydéns film ” Den andra vågen”, som påvisar en hel del av dagens cocktail av miljögifter.

Kanske det är så att bara vissa Högskolor/universitet blir utvalda enligt FORMAS måttstock? Återigen tycks forskningen vara styrd även om det må vara från statliga myndigheter?
/KL
_______________________________________________________

Lars,
Svågerpolitik ett gissel.
Kan man fastslå att stenkista ”tar hand om” mikroplaster?
Om inte – kan de kompletteras med bark/biokol i botten?
Biorock (markbädd på burk”) http://www.markbäddpåburk.se/sa-fungerar-biorock/
har bio-mediet i säckar som man lätt kan lyfta ut.
Vore intressant att studera hur bra stenkistan blir med komplement av Biorocks bio-medium. Biorock menar att bio-mediet inte smittrenar varför det skall anläggas en liten infiltration efter modulen.
Dvs – om markretention bejakas bör alla som sätter in Biorock slippa infiltrationen.
Har någon en lägesrapport angående FORMAS rapport om markretention?
/PL
_________________________________________________________________________________

Hej

Mikroplast avskiljs mycket  effektivt i våtmarker och dammar. Det är visat bla o exjobb som Robert Jönsson, nu anställd på WRS. Robert undersökte ett antal större dagvattendammar och spillvattenvåtmarker i Mellansverige. Avskiljningen var överlag mer än 90%.
Obs: Dagvatten är en mycket större bidragskälla för Mikroplast till ytvatten än spillvatten från hushåll.
Obs även: Om och hur mikroplast påverkar akvatiskt liv är oklart och omdiskuterat.
Jag känner inte till om avskiljning av MP (mikroplast) studerats i markbaserad rening. Är rätt övertygad om att avskiljningen är hög både i den omättade och mättade zonen. Detta då goda förutsättningar finns för fysikalisk och kemisk fastläggning i mark. Uppehållstiden för spillvatten vid  markbaserad rening är norma mycket högre än i de dammar och våtmarker som Robert undersökte.
Jag anser att MP inte är en stor fråga för enskilda avlopp, men det vore intressant att se studier på hur avskiljningen av MP ser ut i mark. Även vilka mekanismer som spelar in. Antar att Sahar, SLU  kommer att undersöka detta.
Hälsningar peter
________________________________________________________________________

Hej igen Lars!

Jag syftar på Anna Kärrman och hennes kollega Ingrid (vars efternamn jag glömt), Örebro Universitet. Hon medverkande i båda filmerna som Folke Rydén presenterat. Hade kontakt med Anna tidigare, innan pensionen, då vi besökte institutionen med våra elever på naturvetenskapliga programmet. Kan lätt nå henne igen genom min gamla kollega som fortfarande är kvar på gymnasiet om det är några frågor vi vill diskutera.

Mycket forskning pågår på institutionen för naturvetenskap och teknik, inte minst gällande mikroplaster. Lite axplock från verksamheten se adressen nedan:

https://www.oru.se/personal/anna_karrman

Hälsningar / Kent Leonardsson

________________________________________________________________

Hej!

Några frågor nedan med anledning av debatten om mikroplaster?
1.      Vad är problemen med mikroplaster?
2.      Kan det anses lämpligt att tillföra mikroplaster i reningsverken?

Vänliga hälsningar!
Lars Hylander, PhD
_____________________________________________________

Från: Lumsén Louise [mailto:louise.lumsen@uppsalavatten.se] För Kundtjänst (Uppsala vatten)
Skickat: den 22 juli 2020 08:11
Till: kungsgarden@telia.com
Ämne: SV: Mikroplaster

Hej Lars!
Tack för dina frågor.

Problemet med mikroplaster är att det idag är osäkert hur de påverkar människa och miljö men man vet att det förekommer över hela världen i såväl sjöar, vattendrag, hav och på land. Naturvårdsverket har i uppdrag att ansvara för en nationell samordning för att samla in och bygga upp kunskap om mikroplaster samt sprida denna kunskap. På denna sida finns samlad info och länkar till relevanta rapporter: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Plast/Mikroplast/

När det gäller mikroplaster kopplat till avloppsreningsverk har det visat sig att mer än 90 % av mikroplasterna avskiljs vid konventionell rening och de har inte identifierats som en betydande spridningsväg av mikroplaster till vatten. Istället är det viktigt att jobba vid källan för att minska spridningen av mikroplaster där den största källan är mikroplast från väg- och däckslitage som sprids till sjöar, hav och vattendrag via dagvatten. Branschorganisationen Svenskt Vatten har samlat mer information om mikroplaster kopplat till avloppsreningsverk på denna sida https://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/reningsverk-och-reningsprocesser/bestallargrupp-lakemedelsrester-mikroplaster-och-andra-fororeningar/mikroplaster-minskade-utslapp/

Återkom gärna om du har ytterligare frågor så hänvisar vi vidare till vår utvecklingsingenjör Anna-Maria Sundin. Hon har semester nu men är åter 10 augusti

Ha en fin dag! Hälsningar,
Louise  Lumsén

UVlogo_2017_epost
Uppsala Vatten och Avfall AB
Louise Lumsén
Kundtjänsthandläggare

Lars kommentar: Fråga 2 ej besvarad.

_________________________________________________

Vad det gäller mikroplaster i mark så ser jag dem ungefär som humus, dvs ofarliga i sig om de härstammar från rena plaster, t ex polyeten, propylen etc. Däremot är gifter ofta tillsatta, t ex bly som mjukgörare i vatten- och avloppsledningar av PVC. Rena mikroplaster ser jag inte problem med i marken på annat sätt än att de kan bära gifter vidare. Jämför hur humus håller kvicksilver svävande i vattenkolumnen, där det ”äts” av fisk och därvid ackumuleras i fisken.

Mvh!
Lars

 

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *