SVU Rapport/ Omfattning av bräddning i svenska kommuner

Omfattning av bräddning i svenska kommuner

(Rapporten lagrad på va-i-tiden:SVU-rapport_2017-16)

Svenskt Vatten Utveckling
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och
utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under
huvudrubrikerna:
Dricksvatten
Rörnät & Klimat
Avlopp & Miljö
Management
SVU styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB.

______

Klipp ur rapporten: 

Andelen spillvatten i bräddvattnet är relativt konstant för respektive kommun och för olika år, men skiljer sig mycket åt mellan de olika
kommunerna. För de enskilt största bräddavloppen varierar utspädningen
av spillvattnet från 3 till 58 procent, och för hela ledningsnäten från 6 till 41
procent. För flera av kommunerna framgår det tydligt att större nederbördsvolym ger större tillrinning till reningsverket och större bräddvolym.En preliminär slutsats är att bräddningar generellt har relativt marginell
miljöpåverkan, men att de för vissa recipienter kan stå för en betydande
andel av de totala fosforutsläppen från avloppssystemen. För badvatten och
dricksvattentäkter kan däremot enskilda bräddhändelser ha stor påverkan
och innebära risk för negativa konsekvenser.

___Andelen spillvatten i bräddvattnet är relativt konstant för respektive kommun och olika år, men skiljer sig mycket åt mellan de olika kommunerna.
För det enskilt största bräddavloppen varierar utspädningsgraden mellan 3
och 58% och för hela ledningsnäten är variationen 6 till 41%. Omräknat i
utspädningsgrader ger detta variationer mellan 33 ggr och 1,7 ggr för enskilt
största bräddavlopp och 16,7 till 2,4 ggr för all bräddning på årsbasis på
ledningsnätet.
För flera av kommunerna framgår det en tydlig koppling mellan total
årlig tillrinning till reningsverket, total årlig bräddvolym och nederbördsvolymen, där åren med högre nederbördsvolym redovisar en högre tillrinning
och bräddvolym.
I dagsläget så har bräddningarna fått ett ökat fokus igen, särskilt som föroreningskälla med hänvisning till bakteriell förorening och risken för spridning av smittämnen, till exempel för badvatten och råvatten. Beräkningsmetoder förfinas och går alltmer mot risk- och konsekvensbedömning än
enbart beräkning, kvantifiering och redovisning av mängder och händelser.
Det är önskvärt med ökad kunskap kring bräddningens faktiska belastning på recipienten med hänvisning till olika föroreningar och ämnen.
Utifrån mängder och utspädningsgrader kan man tro att bräddningar har
en relativt marginell miljöpåverkan vad gäller närsalter och organiskt material men kan för vissa recipienter stå för en signifikant andel av det totala
fosforutsläppet från avloppssystemet. För badvatten och dricksvattentäkter
kan däremot enskilda bräddhändelser ha stor påverkan. Det är relevant med
mer kunskap kring bräddningens faktiska belastning på recipienten med
hänvisning till olika föroreningar och hur det kan användas för beräkna
föroreningar från bräddningar på nationell, regional och lokal nivå.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *