Mail om kommuners desperata behov av att bli av med det giftiga rötslammet och om plastnedskräpning genom rötslam

Hej igen ang plast!

Slamspridningen har länge varit framsprungen ur en form av desperation. Vad skall man göra av det giftiga slammet? Lägga det på deponi, eller plattor på åkermark innan spridning osv? Det produceras 24 timmar per dygn vid ett stort antal avloppsreningsverk i Sverige. Det finns därför ingen tid för omprövning, ansvar eller alternativ. Allt MÅSTE bort.

Denna situation har tvingat fram en rad osanningar och överdrifter ang slamspridningens ”förtjänster” och ”ofarlighet”.

T ex ”rik på växttillgänglig fosfor”, ”uppströmsarbete gör slammet allt bättre”, ”Mjölk innehåller inte allvarliga miljögifter av den typ som sprids med slam”, ”gifter från avloppet finns inte i dricksvatten” osv osv

Myndigheter och andra ansvariga måste spela med i detta – det ingår i vad det desperata läget förväntar av dem. De som kritiserar myten om slamspridningen som ”växtnäringsåterföring” är i det flesta fall inte i tjänst som riskerar sin anställning, utan exempelvis pensionerade tidigare experter.

Min egen erfarenhet som slamkritiker visar att min kamp mot slamspridningen får sympati och hjälp från framstående företrädare för våra myndigheter – medan myndigheten själv fått i uppdrag att försvarar ”växtnäringsåterföringen”.

 

Ang plast i slam har VA-forsk tidigare redovisat följande:

”Miljöpåverkan av polyelektrolyter från användning vid reningsverk. VA-forsk

De långsiktiga försök med nedbrytning i jord som redovisas i del 2 i denna rapport visar dock att PAM-PE kommer att finnas kvar i jorden eftersom de bryts ner mycket långsamt eller inte alls. Denna egenskap måste anses vara negativ eftersom den ger en ackumulation av PAM-PE i jordar som slamgödslas och effekter kan uppstå på sikt som inte går att förutsäga i dag.”

Med vänlig sommarhälsning
Gunnar Lindgren
Starrkärr 210, 446 95 Älvängen
Tfn 070-5679054
gunnar.lindgren.mail@telia.com

En kommentar

  1. Det är kanske reningsverken som ska betala plastskatt och inte kunderna i butiken som brukade köpa en kasse, set att åtgången på kassar i princip försvunnit då folk har med all skön olika typer av kassar, återanvända, köpt någon hållbarare eller egenhändigt tillverkade.
    Solveig

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *