Förslag till insändare: Orenade avloppsutsläpp – en del av systemlösningen

Orenade avloppsutsläpp – en del av systemlösningen

Många har de senaste dagarna upprörts av Köpenhamns planerade utsläpp av orenat avloppsvatten i Öresund. Nu visar det sig att detta utsläpp är en droppe i havet jämfört med de utsläppsmängder som pågått under åren 2014 till 2018. Totalt handlar den sistnämnda perioden om 120 gånger mer orenat avloppsvatten än den nu aktuella planerade utsläppet enligt danska TV2 Lorry. Frågan är vad som är uppseendeväckande?

Faktum är att av våra svenska cirka 1700 reningsverk finns inte kapacitet att i varje ögonblick hantera och rena inkommande avloppsvatten. Skälen är flera. I klimatförändringarnas kölvatten har redan regnmängderna ökat vilket innebär att reningskapaciteten helt enkelt inte räcker till. Driftstörningar av olika slag är legio i många svenska reningsverk vilket gör att orenat avloppsvatten regelbundet släpps igenom, via så kallade bräddningar. Kostnaderna för att bygga reningsverkskapacitet som kan hantera stora mängder avlopp är helt enkelt för höga.

Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten finns dessutom en underhållsskuld som är gigantisk. Detta faktum har föranlett organisationen att alla anslutna till det kommunala ledningsnätet kan se fram mot fördubblade VA-taxor. Inte nog med kraftigt ökade VA-taxor, även anslutningskostnaderna till den kommunala VA-lösningen för enskilda fastighetsägare av småhus har successivt ökat. Från hundratusentals kronor på landsbygden till cirka en miljon i våra storstadsområden. Trots detta kvarstår bristerna i VA-systemen vilket bland annat innebär att vi inte når flera av våra inhemska miljökvalitetsmål.

En rad statliga utredningar har försökt lappa och laga i detta virrvarr av frågeställningar. Den senaste är en statlig utredning – ”Hållbar slamhantering” (SOU:3) – som handlar om vad vi ska göra med allt fast material som hamnar i våra reningsverk. Ju mer som fastnar i reningsverken desto större mängder att hantera. Tyvärr innehåller reningsverksslammet inte bara ”kiss och bajs” utan hela vårt moderna samhälles samlade avfall. Detta avfall innehåller ämnen som överhuvudtaget inte borde nå naturen.

I en gemensam artikel i SvD har två höga företrädare för Svenskt Vatten respektive Ragn-Sells framfört åsikter om att slammet från våra reningsverk, innehållande fosfor, ska kunna läggas ut på vår åkermark. Nu innehåller reningsverksslammet inte bara nyttigheter utan också alla gifter, metaller och olika kemiska föreningar. Det vill säga ämnen som inte överhuvudtaget borde komma ut i naturen. Detta avfärdar de båda undertecknarna enligt följande;

”Vi vet att det saknas evidens för att ett totalförbud är nödvändigt för slam av hög kvalitet. Forskningen har inte kunnat belägga att slamgödslade grödor ger hälsopåverkan eller påverkar ekosystemen i jordbruket på ett negativt sätt.”

Men vi vet också från samlad forskning att ämnen som läcker från åkermarken, deponier reningsverk etcetera påverkar naturmiljön och alla andra arter men också människan. Orenat vatten påverkar dricksvattenkvaliteten, gifter på åkermarken påverkar maten och utsläpp i haven påverkar fisken. Det vill säga alla källor till vår föda påverkas. Vart tog försiktighetsprincipen vägen i Svenskt Vatten och Ragn-Sells policydokument?

Det tragiska i allt detta är att det finns system för säkrare källsortering. Inga politiker verkar föreslå detta. Inte ens Miljöpartister, som i en artikel i Aftonbladet (22 maj), som efterlyser att storskaliga miljöbrott erkänns som en kriminell handling.  Med tanke på att vi missar 15 av 16 miljökvalitetsmål till 2020 ser framtiden mörk ut. Frågan är när statsmakterna kommer att göra en utredning där VA-systemen i sin helhet genomlyses. Detta kommer aldrig att ske, tror jag! Och frågan är om danskar, svenskar och turister från när och fjärran i framtiden vill semestra längs våra kuster?

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *