VA-i-tiden april 2020: Webredaktören har ordet. Gödselspridardags

(Vill du se flera mail från webredaktören tar till orda, så se länk.
OBS- när nätverkets hemsida flyttades till en subdomän så tappades många länkar. Gör så här om du inte kommer rätt. Jag åtgärdar detta successivt, men det är några tusen länkar. )

(Nedanstående text finns som pdf fil här: VA-i-tiden april 2020_ Webredaktören har ordet (1))

 

Gödselspridardags.
Katrineholms och Flens  toaskit för ett år sprids på åkrar i Tränsta- Hallstahammar.
50 lastbilar på en dag- minst.

Helt enl reglerna säger miljöansvarig på Hallstahammars kommun.
Köpings miljöavdelning svara att det är Hallstahammars ansvar.
Dock rinner vattnet rakt ut i Mälaren vid Stäholm/ Köping, där 100 miljoner skall investeras  av fastighetsägarna för att rädda miljön för utsläppen som ett fritidshusområde ger. De släpper ut 20 kg fosfor/ år. Denna slamspridning handlar om 1000 tals kilo med fosfor från åkrarna.Samt dioxin, PCB, PFOS, tungmetaller och en del hormonstörande ämnen.  

 

På Tränstaåkrarna på 53,6 ha har förra veckan spridits 4 335 ton slam. Det innebär 8 kg/ m2. Väger slammet som vatten innebär det 8 mm stadsbo-skit över 536 000 m2. Det är näringstillförsel, kretslopp och bra. Även om det innehåller allt möjlig skit från vägar och kemikalier.
När latrintunnan på 20 liter töms på 2,5 m2 blir skittjockleken densamma, men det är miljöfarlig verksamhet så det får man inte. Det är ju “ren skit”. Går avloppet ner i en stenkista eller infiltration är det mycket farligt, då kan det läcka till vattendragen och sjöarna växer igen och förstöra dricksvattnet för grannen långt där borta. Det behövs minireningsverk med service och kemikalier för att klara miljön. Sen kör man slammet till reningsverket och sen till åkern. 

 

Jag får magont av att skriva detta. Blir så upprörd över samhället. 

Är det så att vi har skräpytor i vårt land. Det finns makthavare som säger så.
Finns det skräpmänniskor som man kan strunta i då också?

Nu går lastbilar med mixat avloppslam från Katrineholm och Flen till åkrarna intill betongplattan i Tränsta i Hallstahammar.  Stanken är vidrig. Trafiken med tunga lastbilar är intensiv och dammolnen stora över åkrarna. 

Se: Hallstahammar-Tränsta/ Nu körs mixat avloppsslam från Katrineholm i Biototals försorg till bonden i Tränsta och skiten sprids på åkrarna. Stanken är vidrig.

“Vagnarna har körts helt öppna och otäckta, stanken har varit helt vidrig när bilarna kört förbi och det sticker i lungorna på ett obehagligt sätt när man tvingats att andas in skiten. Jag vill inte ens tänka på hur mycket pcb, dioxin och andra miljögifter som spridits här bara vid transporten av slammet.”

och 

Hallstahammar-Tränsta/ Sanitär olägenhet.

“Vi är helt nedbrutna här i Tränsta med omnejd. Vi i min familj sitter instängda i vårt hus och gråter. Trots att alla fönster och dörrar är stängda stinker det inne hos oss på grund av David Edeen Lisjö Säteris och Biototals slamhantering på Hallstahammar Uppsala 2:6.”

 

Patricia skriver: 

Skickar med telefonnummer till Gun Skarin på miljöförvaltningen Hallstahammar: 0220-241 65.
Var snälla och hjälp mig! Ring och klaga och tala om vad ni tycker och tänker.  Dom bryr sig inte om det bara är några enstaka “gnäller”
Ring också till Köpings Kommun och tala om hur det ligger till och att ingen från Hallstahammar bryr sig: 0221-250 00.
Jag är väldigt tacksam för all hjälp vi kan få!

 

Ulf Mårtensson, boende vid enskild väg i Magleby på Söderåsen.skriver till Patricia:
“Detta mail kanske i senaste laget. Jag lider med Er när det ryker o dammar från vägen. Vem sköter vägunderhållet ??? Är det enskild väg, så ni som bor längs med vägen betalar andelar ?? Då finns det en styrelse som skall sköta vägunderhållet.
Tunga transporter på vägen. Vilken klassning finns det för denna ”lilla” väg. Det kan vara så att dessa tunga fordon, bil o släp med totalvikt på ca 60 ton INTE får köra på denna väg.Kolla med kommun, alt Länsstyrelse. Eller styrelsen om vägen är enskild.

 

Ulf fortsätter senare i skriftväxlingen med Patricia: 20-04-27
Du skickade mail till personer inom Din kommun……..Vem av dessa är Miljöchef ??? Det är Miljöförvaltningen som handhar denna typ av ärende.  Ref till tidigare mail till dig…. Det räcker inte med att skicka mail när det ”hettar till”.  Det skall vara skriftligen och det skall diarieföras på Medborgarkontoret. Då sätter du kraft bakom skrivelserna. Som skall besvaras.

Blev slammet nedmyllat / nedplöjt.  Det skall göras inom ett visst antal timmar. Miljöförvaltningen sätter reglerna.

 

Patricia svarar: Vägen är allmän och det ska vara tillåtet att köra med tung transport. Hur i helskotta det kan vara på det viset är för mig en gåta.
David Edeen hade blivit ålagd att se till att vägen var vattnad och saltad innan och under tiden transporterna började gå men det struntade han i.
Vi har klagat hos bägge kommuner, länsstyrelse, svevia som vanligtvis sköter vägen. Idag på den fjärde dagen kom Svevia och vattnade. Det hjälper föga när Edeen kör runt på åkrarna bredvid och dammar ner hela bygden med sitt slam-damm.
På Måndag kommer Hallstahammars miljöförvaltning skicka ut någon och kolla. Då har det gått en vecka sedan alla klagomål började komma in till dem.
Det är inte mycket gehör man får därifrån.

Se mer av deras mailkorrespondens om vägen på denna länk.  Många tips om lastbilars tyngd och vad som är tillåtet, mängden slam och kontakter med medborgarkontoret. Ulf skriver om vikten av att allt sker skriftligt och att ärenden och frågor  diarieförs.

 

Patricia skriver också 2020-04-24:  Det verkar som att en olycka har skett med en slamtransport som kört av vägen. Det är svårt att få några riktiga svar från personerna som har sett något på platsen. 
Min fråga: Vad händer om en lastbil tippar lasten i bäcken intill vägen. Är det ok?

 

Patricia skriver 2020-04 27 efter veckans helvete till Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen svarar att det är kommunen, dvs Hallstahammar som ahar tillståndsansvaret, så länsstyrelsen kan inte agera i detta läge. Se mailväxling.

Eftersom jag inte får respons från Hallstahammars kommun har jag nyss skickat nedanstående text för ett nytt försök.
Skickar det också till er eftersom att Hallstahammars kommun inte tidigare har brytt sig om oss här ute i området och nog förmodligen kommer ignorera oss den här gången också.
Vi behöver er hjälp!

Kompletterande bilder+film
Bild 1, damm över byn från slamspridning,
bild 2: damm över byn från slamspridning,
bild 3: damm från körande lastbil, 
bild 4: damm från slam som dumpas, 
bild 5: dammiga utemöbler 
bild 6: bäck till vänster om väg, slam till höger

Film: trafiken utanför mitt fönster

En i Tränsta ringde till Länsstyrelsen 2020-04-27: “Talat med Länstyrelsen, HE, som  kan inte göra något förrän det finns ett beslut från kommunen som man kan överklaga  Man kan överklaga att Bonden  och Biototal fått tillåtelse att sprida slam. Nämnas bör också att man underlät att salt och vattna vägen före slamspridningen , trots föreläggande från kommunen. Att underlåta detta före spridningen kan vara åtalbart. I sin klagan bör man ta upp konkreta olägenheter som damm, dålig lukt osv.”

(Min anm: HE var deltagare när Norr Mälarstrand träffade  landshövdingen och länsstyrelsen för några år sedan. Vi fick förståelse från de närvarande för vår sak, men samma personer i rollen som tjänstemän hänvisade till Köpings kommun och beslut och regler som gäller.) 

 

Den “lilla människan Anna” skriver: 

“Hej Anders. Jag har läst vidare om Patricia och hennes bygd. Jag har för mig att slammet inte får ligga hur länge som helst heller???
Jag funderar på om man också konsumentvägen (konsumentmakt) kan kräva att produkter skall uppmärkas med vilken typ av gödning som används vid produkttillverkning.Det lär väl fuskas med också men då kanske man kan få upp debatten bredare, just bara med att börja ställa krav.”

Anna fortsätter med ”Återkommande ord från landsbygd” och skriver “Känslan att inte bli lyssnad på, inga reaktioner från myndigheter och bristande kontroll,  Hur står det till med Sverige?”. Hon undertecknar med “En fundersam och chockad medborgare”. 

Tom Hagström och flera med honom, uppmanar Patricia till att polisanmäla Hallstahammars kommun. Slamspridningen påverkar människor negativt. Det har inte miljöförvaltningen tagit tillräcklig hänsyn till, utan enbart gått på regelverket för slamspridning.
Slammet skall dessutom plöjas ner omedelbart enl naturvårdsverksregler eller jordbruksverksregler,  hälsar Tom. 

 

Ulf Svensson skriver:
Patricia!  Jag har läst dina meddelande med allt större förskräckelse. Förstår att detta är en mardröm för dig och din familj. Efter att ha arbetat tillsammans med Marit Paulsen – när hon var EU parlamentariker – kring dessa frågor har mitt engagemang fortsatt. Tyvärr var nämligen Marit tvungen att sluta i förtid i EU på grund av hälsoskäl. Det du vittnar om är en fråga som samhällsplaneringen helt misslyckats med. Det kunde jag redan konstatera under mina år som forskare på Chalmers Arkitektur. Jag har fortsatt skriva en och annan artiklar i detta ämne och det helvete som du och din familj är utsatta för kan vara början på en ny mycket negativ trend. Utredningen “Hållbar slamhantering” (SOU 2020:3) – och alla de förslag som där framförs – är ett mycket illavarslande tecken i tiden. Du ska veta att vi är många som mobiliserar oss och vi släpper inte taget!

 

Hallstahammar har krävt bygglov för den plana, utan kanter, två fortbollsplaner stora betongplattan som skall användas för att mixa avloppsslam från kommunala reningsverk från 30 000 människors avföring,  med aska från reningsverken, komposter, fosforfällor, urin, fibermassor etc. Totalt ca 100 000 ton/år. Bygglovet har Bonden och Biototal överklagat, men just nu så kan inte slammet från kommunala reningsverk läggas på plattan pga bygglovskrav.
Därför så kör man nu ut slammet direkt på åkrarna, och då behövs inget bygglov. 

 

Den lilla människan Anna skriver: ”Men va i helv…!..helvita strumpor..pågår!?!

Jag som webredaktör frågar: Skall vi lasta skiten som nu ligger på åkern på släpkärror och köra det i retur till Katrineholm och dumpa skiten i deras parker? Men vi blir nog bötfällda, och kronofogden driver in skulderna om vi inte betalar. För att få ett kretslopp mellan stad och land så kan ju inte stan behålla skiten där den är utbajsad. 

Tvångsanslutning av små avlopp i Hallstahammar
Hallstahammar har beslutat att tvångsansluta fastigheterna i Berg. Kostnad för anslutning 200 000 kr/ fastighet. Därtill grävning och anslutning på egen tomt för 50-150 000 kr.

Patricia skriver: “Vad gäller tvångsanslutningen fick jag reda på det här om dagen när en person i Svennby/Berg såg poster om slamspridningen här. Hen blev fly förbannad och berättade om att de får betala 200 000 kr per hushåll för en anslutning de blir påtvingade för miljöns skull medan Edeen får  lägga upp och sprida avloppsslam  intill en bäck som har avrinning ut i samma bäck som måste skyddas från deras enskilda avlopp.
Logiskt?”

 

Statens syn på slamspridning och ny forskning
Staten har vid fyra tillfällen sedan år 2000 utrett frågan om slamhanteringen och i jan 2020 kom ett nytt förslag. Det verkar som från min horisont som att nu växer mixningsanläggningar upp runt om i landet, jag skrev om det i förra mailet. 

Jag har för mig att Biototal i en av radiointervjuerna talar om 360 000 ton avloppsslam som skall behöver omhändertas på något sätt från reningsverken varje år. 

Utgående ifrån denna slamhantering från kommunala reningsverk så dyker nya forskningstillfällen upp:
SLU ska anställa en motiverad forskare med ett starkt intresse för det dynamiska och snabbt
växande området för näringsåtercirkulation från avlopp till jordbruk.

 

Undrar om slamhanteringen och närheten till bäckarna ger nya forskningsuppslag för Mälardalen. Åtgärdsprogrammet för: Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens närområdens åtgärdsområden – underlag till åtgärdsprogram, kanske behöver revideras när tillförsel av gifter och näring kommer från stadens kommunala reningsverk via bäckarna och åkrarna. 

 

Små avlopp
För små avlopp så fortsätter va förvaltningar och politiker i fullmäktige att komma med nya regler.

Uddevalla har övergivet metoden att alla på landsbygden skall ha septiktank där innehållet transporteras ut till en rötningsanläggning och sprids på åkern.
Nu övergår man till att köra allt till reningsverket, och blanda med annat avlopp från industrier, sjukhus, vägar mm och tillför kemikalier vid reningen för flockning. Det som sen inte har pumpats ut i havet, blir till slam som sedan sprids på åkrarna.
Ett forskningsprojekt har startats för att se vad som är bäst för åkrarna, toa-avlopp direkt ifrån enskilda hushåll, eller via kommunala reningsverk. 

Södertälje har en anläggning för att ta emot slam från septiktankar. Så här skriver Tälje om enskilda avlopp. 

 

HAV och fler krav på små avlopp och forskning.
Hav går vidare på de små avloppen och ställer allt större krav på dem. 

Ann Lundström på HAV skriver 21 aug 2019 en insändare i Allehanda m fl tidningar:
Avloppsvattnet behöver alltid renas för att skydda grundvatten och dricksvatten

SVT rapporterar 2018, Utsläppen ökar från gamla avlopp. Enligt rapporten finns ca 200 000 små enskilda avlopp utan godkänd rening. Enbart slamavskiljare är inte tillräckligt för att rena avloppsvattnet.

Margareta Lundin Unger på Hav mailväxlar med Kent Leonardsson om utsläpp och  infiltrationer i mailet  HAVs uppgift om att 1/3 av alla avloppsanläggningar inte har tillräcklig rening bygger på en enkätundersökning,  och Kent skriver “Du påstår att en tredjedel av alla små avloppsanläggningar är inte rätt anlagda och rätt lokaliserade, var hittar vi den källan? Dessa torde dock inte vara någon olägenhet för vår hälsa.
Visst behöver allt avloppsvatten renas, men det är nog så att de stora reningsverken utgör betydligt större risker både för eutrofiering och smittspridning än enskilda avlopp med markbaserad rening.”

Det är nog som Anna skriver::  ”Hav utgår från kommunenkäter..”

Hav har tillsatt en utredning på Formas som skall undersöka markens förmåga att ta upp fosfor. En mycket snäv undersökning. Efter 1,5 års litteratursökande i vetenskapliga rapporter samt grå litteratur, dvs rapporter som inte är vetenskapligt förankrade, så slår man fast att rubriken för forskningen bör ändras och forskningen fortsätter utgående ifrån denna nya namngivning. . 

Hav har också tagit initiativ till ett GIS stöd för att kunna studera kartor och kunna peka på var risk för små avlopp finns. Tjockleken på jord/sandlager, marktypen och närhet till vattendrag och sjöar är bl a parametrar som finns i verktyget. 

Kan detta GIS verktyg användas för avloppsspridning på åkermark, där cm tjocka lager av avloppsskit ligger öppet på jorden? Eller är verktyget enbart för att bedömma små avlopp?

 

Ang GIS stödet så har t ex  Den lilla människan Anna, fått svaret av miljöinspektörer från hennes kommun att hennes utdömda anläggning är för gammal och saknar luftningsör, och att de har studerat kartorna och är säkra på att infiltrationen måste bytas ut.
Hon sitter nu och funderar hur resten av hennes liv kommer bli. Läs hennes förtvivlade rader: 2020-04-23, Den lilla människan Anna, ”Någonstans i Sverige…”
Vad jag har förstått av hennes mailväxling så luktar inte hennes anläggning, påverkar inte grannen eller vattendrag, dammar inte, ger ingen extra växtlighet i infiltrationens fallriktning. Men den bedöms farlig för miljön. Det är hennes avlopp, och alla andra små, som gör att vi inte kan bada i sjöar och att haven blommar. I alla fall motiverar många kommuner de utdömda avloppen med dessa motiveringar. 

Liknande frågor ställer Rune Johansson i Bitterna i ett inslag i SR.  Det är många som ställer samma fråga, och är rädda, betryckta och känner sig maktlösa och får ingen dialog med miljöinspektörer, miljönämnder eller politiker. 

 

Märkligt att skit ifrån staden inte behöver några anläggningar eller slambrunnar eller luftningsrör. Ingen stenkista, ingen infiltration, inget reningsverk som är CE märkt.  Det är ju samma skit, men från kommunen kontaminerat med mycket gifter och metaller, dioxiner, PFOS, hormonstörande ämnen mm.
Är det så att ju mer giftigt desto bättre att sprida på åkrarna? 

 

Grönwalls utredning till riksdagen
Grönwalls statliga utredning är tänkt  att behandlas av riksdagen i höst. Om jag antar, så leder det till att kommunerna får välja mer fritt vilka lösningar som små avlopp skall åtgärdas med, tvångsanslutningar till kommunala anläggningar, eller åtgärder av det enskilda eller gruppers avlopp. Troligen kommer också krav på avloppsdeklarationer och inspektioner. Grönwall och jag blev intervjuade av P4 Västmanland.

Kommer kommunerna att acceptera lösningar som brf nytt skriver om och arbeta för små cirkulära system som blir självförsörjande. Corona tiderna har ju fått oss att fundera på om storskalighet är det enda saliggörande. 

 

Min fråga till beslutsfattar och tjänstemän är:

  • -Är små avlopp de stora problemet.
  • -Är det rimligt att människor förlorar sina sista besparingar eller  får gå från hemmen eller paniksäljer den lilla sommarstugan t ex kallad Paradiset, Soläng eller Vårhäll eller att kronofogen skall kunna ta bilen för pensionärsparet och driva in pension till vitesbetalning för att inte ombyggnad av avloppet skett eftersom de inte har råd att bo kvar då?
  • -Är det så Sveriges miljöarbete på VA-sidan skall se ut? 

 

Hur får myndigheterna ihop att städers avloppsskit kan köras långväga, t ex från Katrineholm och Flen till Hallstahammar, från Oslo via Köping till Uppsala, eller nära intill t ex till åkrar runt Uppsala  eller utanför Köping inte så långt ifrån fritidshusområdena,, och spridas ut på åkrarna i cm tjocka lager. Då fungerar markrententionen. Då påverkas inte grundvattnet. Då rinner inte lakvattnet ut i bäckarna, sjöarna och haven. Rinner avloppsslammet ner i ån intill havet, som hände i St Anna, så svarar miljöansvariga som vanligt med  att det tar naturen hand om, i detta fall också att havet redan är så förorenat så det gör inget. 

 

Jag fick tips häromdagen om en slamhanteringsutredning: Livscykelanalys av aktuella slamhanteringsmetoder för Stockholm Vatten

 

Är det verkligen de små avloppen som skall satsa några 10 tals miljarder på utbyte av befintliga avloppsanläggningar? 
ATL skriver:  Svårt att undvika kommunalt vatten och avlopp och skriver i en annan artikel: Enskilda avlopp har ingen negativ miljöpåverkan.

C i Uddevalla skriver:  Därför är även kommunala avlopp ett miljöproblem

Står investeringarna för de små avloppen i proportion till miljönyttan? Det kräver EU. Vi har implementerat proportionalitetsprincipen i svensk lag, miljöbalken etc. 

Finns motsvarande investeringsvilja på de kommunala området för att rena avloppsvatten. Byggs anläggningar ut för att klara bräddningar?

Hur kan reningsverken få brädda och få haverera i den omfattningen som de får, t ex Reningsverk pumpar ut avloppsvatten i Lagan

Ledningsnäten läcker både dricksvatten och avloppsvatten och taxorna höjs för att klara den stora utmaningen att hinna underhålla systemen. En insändare i VLT skriver om avgiftshöjningar av VAFAB, Västmanlands avfallsbolag, och höjningar förekommer runt om i Sverige. 

 

Är det de storskaliga lösningarna som är vad vi alltid skall använda?

I Köping bräddas lika mycket avloppsvatten som halva Köpings stora silo rymmer, ca 50 000 m3 avloppsvatten rinner rakt ut i Mälaren.
Torsten Werner har ägnat många timmars räknande på dimensioneringen av ett nytt reningsverk i Billinge. Se detta inslag från SR Malmöhus. Han undrar ifall vi med avsikt att spara pengar skall bygga nya reningsverk som redan från början skall dimensioneras för att inte bara brädda 10% av föroreningarna utan betydligt mer. 

 

Jag skrev tidigare om coronavirus i avloppsvattnet. DN skriver:  Nu testas Stockholms avloppsvatten för att spåra en andra virusvåg, och från Paris kommer nyheten om Coronavius i vatten för fontäner, för att rengöra gator, för konstgjorda sjöar etc.


Expressen skriver om MSBs yttrande: Potentiell brist på varor kopplat till dricksvattenförsörjningen
och Annette Linander, regionråd i Skåne och gruppledare för Centerpartiet. skriver i  Sydsvenskan om att sårbarheten när det gäller livsviktig infrastruktur i Skåne kan minska genom ökad småskalighet: ”Stora system har sina fördelar – ända tills den dag de slutar fungera.”

Vänersborg
Vill också nämna  Vänersborg där kommunen köper in Bergagården som varit en större servering. Avloppet behöver åtgärdas, och det görs med en ny infiltration. Nu gäller inte tvångsanslutning, som för Solvarms anläggning. Är det kommunens pengar man är rädda om, men inte de enskilda medborgarnas kommunen? Skall de som vill leda i bevis att de hantera avloppsvatten bättre  än kommunen, behöva investera halvår med tjänstledigt, samt i kostnader för jurister och expert på små avlopp i strid mot Vänersborg?
Har Vänersborg en ny VA policy hädanefter? Duger infiltrationer?

 

Kan sådana som Solvarm och Svenning driva VA-ärenden i fortsättningen? Vad händer om man som i Sölvesborg låter alla kostnader som föranleds av ett ärende betalas av den som vill att kommunen skall pröva och ompröva  ärendet . Det finns inga då som kan hävda sin sak och vinna, mer än mycket stora företag. Enskilda medborgare har ingen chans.

Skall våra lagar och regelverk vara sådana att miljöinspektörer säger att slamspridningen är helt enl reglerna. Lukt får man ju räkna med på landet. 

Är det inte dags att staden tar hand om sin skit i stadens parker, och landsbygdens skit hamnar nedgrävd i komposter eller ner i infiltrationer. Men det luktar väl för mycket i stan då?

 

Avslutar som vanligt med Den lilla människan  Annas ord:

STOPP!”
Härmed KRÄVER jag att man under pågående coronapandemi STOPPAR ALL GÖDNING MED AVFÖRING OCH URIN FRÅN MÄNNISKOR INOM LIVSMEDELPRODUKTION !
Försiktighetsprincipen bör vara en gyllene regel i detta skede.
Alla nuvarande slamhögar bör forslas bort och brännas nu.
Det är bara för riksdagen att snabbköra en akutlagstiftning!
Sätt igång bara!
Punkt, slut!

”Den lilla människan Anna”

Jag instämmer. 

Anders Segerberg  för nätverket VA-i-tiden 

Tom Hagström  för för facebookgruppen va i tiden nätverket)

_________________________________________________________________

Nätverket VA-i-tiden 

Jag, Anders Segerberg, skriver som webredaktör för nätverket VA-i-tiden. Nätverket startades för tre och halvt år sedan. Det jag skriver är därmed inte styrelsens ord, utan mina. De massmail som jag skickar är inte granskade av styrelse, dock av många som deltagit med sina texter på hemsidan och i sen via länkar i mailen.

Föreningen VA- i-tiden

Några av oss i nätverket bildade i nov 2019 en förening, VA-i-tiden. 

Föreningens mål är att förändra VA lagstiftningen, förordningar och föreskrifter så att dess tillämpningar vilar på saklig grund, t ex den omvända bevisbördan.

Föreningen agerar på nationell nivå, för att påverka beslutsfattare i VA frågan. Vi strävar även efter att ge argument, råd och stötta enskilda fastighetsägare vars avlopp ifrågasätts.

Ifall du vill stödja föreningen VA-i-tiden med ett medlemsskap, så läs mer här. 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *