Uddevallas avloppslösning kontrolleras i forskningsprojekt- jämför gödsel från septiktankshantering resp kommunala reningsverk

Se även: Uddevalla modellen- Septiktankars innehåll skickas nu till reningsverket i st för att separeras och anv som gödsel efter rötning. Nu blir det ”förgiftat” avloppsslam från reningsverken som senare körs ut på åkrarna

Kvalitetssäkrar modellen

Uddevallas avloppslösning kontrolleras i forskningsprojekt

AV GÖRAN NYBERG
Uddevallas kretsloppsmodell skall avskaffas. En majoritet av partierna i fullmäktige hänvisar till riskerna att läkemedelsrester och antibiotikaresistens sprids med toalettavfall på åkrarna. Nu görs en vetenskaplig studie av effekterna av spridningen.
Uddevalla kommun har i samarbete med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, tagit fram en egen modell för hanteringen av enskilda avlopp i kommunen. Den har dels syftat till att minska utsläppen av föroreningar till mark och vatten, dels till att skapa ett kretslopp av viktiga näringsämnen från åkern via maten och människan och tillbaks till åkern igen.
Uddevallamodellen har introducerat en urea-behandling av toalettavfallet för att motverka bakteriespridning, vilket är unikt i det här sammanhanget. Annars har modellen framförallt utvecklats från LRF:s Kretsloppsmodell, som bland annat användes när Södertälje utvecklade sin egen lösning tillsammans med både SLU och LRF.
Jordbruket
Det finns ett intresse från jordbruket att på ett säkert sätt kunna återvinna de näringsämnen som finns i toalettavfallet, eftersom det skulle kunna minska behovet av exempelvis handelsgödsel och eventuellt därmed också minska kostnaderna.
En tidig modell med det syftet togs fram i Tanums kommun på 80-talet, där man baserade metoden på torra toalettlösningar med urinseparering, vilket är den effektivaste metoden att få tag på de viktiga näringsämnena kväve och fosfor, som till allra största delen finns i just i urinet, som man då spred obehandlat men utspätt på åkrarna, med goda odlingsresultat.
Den modellen upplevdes dock som alltför krånglig av konsumenterna och har i princip övergivits. I stället har man alltså runt om i landet fokuserat på lösningar där man samlar upp det vattenblandade toalettavfallet utan att det går till reningsverk för att efter behandling sprida det på åkrarna.
I Uddevalla har alltså kommunens val av kretsloppslösning stött på kraftigt motstånd från den lokala LRF-avdelningen men också fått stöd politiskt framförallt från Centerpartiet. Motståndet kom fram i samband med att kommunen också gjorde en inventering och åtgärdsplan för att gamla enskilda avloppslösningar som inte uppfyller dagens krav och där Uddevallamodellen presenterades som det alternativ kommunen förespråkade.
Allteftersom motståndarna till Uddevallamodellen bedrivit sin agitation mot projektet, har förvaltningen, som tagit fram modellen baserat bland annat på ett fullmäktigebeslut om att man skall prioritera kretsloppslösningar, efter förankring hos politiken, inlett en diskussion med SLU om att göra en vetenskaplig studie där man undersöker just hur läkemedelsrester och bakterier förs vidare från slammet och ut i åkern, som skall användas för odling.
Påverkas Projektledaren Anna Thorén håller i projektet för kommunens räkning.
– Med vår studie vill vi se om vi kan fastställa hur bakterier och läkemedelsrester påverkas och fungerar i det här sammanhanget, säger Anna Thorén.
Studien går till så att man först tar prover på en obehandlad avloppsfraktion och på en åker som inte tillförts något toalettavfall. Därefter tas prover också på det behandlade toalettavfallet som det är innan det sprids.
– Därefter kommer vi att ta tre prover nu under hösten med jämna mellanrum för att se vad som händer på åkern över tid med de ämnen vi har lokaliserat som finns i avloppsvattnet, säger Anna Thorén.
Årsskiftet
Vid årsskiftet räknar man med att vara klar med alla analyser och att man under början på nästa år skall kunna komma med en rapport.
Annika Nordin på SLU har varit med och tagit fram Uddevallamodellen och då speciellt metoden att med hjälp av urea minska bakterieinnehållet i toalettavfallet.
– Innan toalettavfallet sprids på åkrarna förvaras det i ett antal månader i en gammal gödselbrunn. Där behandlas det med urea, ett kvävegödselmedel, som blandas i och det har bland annat effekten att det minskar bakterieinnehållet i toalettavfallet, säger hon.
En annan effekt är att toalettavfallet blir ännu mer attraktivt som gödselmedel för jordbrukaren, eftersom det ökar kväveinnehållet betydligt.
Annika har arbetat med flera andra kommuner när det gäller ureahygienisering och metoden har också använts för att ta fram en sorts engångstoalettpåsar med urea.
Säkerheten
– I Kenya har man dels problem med säkerheten för bland annat kvinnor som annars fått gå ut i naturen och göra sina behov. Dels är bakteriespridningen när det gäller olika sjukdomar också ett problem, säger Annika Nordin.
Hon berättar att det förutom att göra det säkrare för kvinnor och att minska sjukdomsspridningen dessutom fått jordbruket att blomstra i området.
– De tidigare torra jordarna har nu fått en helt annan bördighet, säger hon.
Annikas del i det nu aktuella projektet är alltså att studera bakterieförekomsten före och efter. Hittills har hon haft som uppgift att kontrollera bakteriehalten i behandlingsmomentet så att den varit på tillräckligt låg nivå för att kunna spridas. Nu utsträcks provtagningarna också till åkern.
Bakteriespridning är alltså en av de faktorer som oroat motståndarna till modellen och i debatten har förvaltningen i Uddevalla kommun för fram det faktum att åkerjorden är betydligt bättre på att bryta ned oönskade ämnen än de vattenförekomster dit man släpper ut reningsverkens renade vatten, som också innehåller både bakterier och läkemedelsrester.
Prover
– Vi kommer också att ta prover på det renade avloppsvatten som släpps ut från reningsverken som en jämförelse, säger Annika Nordin.
Ansvarig för provtagning och analyser av läkemedelsrester och antibiotikaresistens är Foon Yin Lai som också arbetar på SLU. Den här delen av projektet genomförs inom ramen för ett pågående forskningsprojekt finansierat av vetenskapsrådet Formas. Foon är född i Hong Kong men har utbildat sig och arbetat både i Australien och i Belgien innan hon kom till Sverige.
– Där har jag bland annat arbetat just med analyser av reningsverksslam och vad det innehåller, säger Foon.
Det som har lyfts fram speciellt när det gäller eventuella risker med spridning av toalettavfallet på åkrarna i Uddevalla är framförallt oron för en ökad förekomst av antibiotikaresistenta bakterier och därmed möjligheterna att använda antibiotika i sjukvården i framtiden.
Antibiotikarester
Nu kommer alltså både förekomsten av antibiotikarester och förekomst av antibiotikaresistenta bakterier att undersökas både i den avloppsfraktion som sprids och i åkerjorden efter att det spridits där.
Ett stort och avgörande frågetecken inför framtiden är den av regering initierade utredningen som nu pågår och som skall lägga fast regler för spridning av avloppsslam på åkrar. Forskarna hoppas på att utredningen kommer fram till att man skall skilja på reningsverksslam och toalettavfall som hämtats direkt från källan.
– Det är stor skillnad på kvaliteten på reningsverksslam och klosettvatten. Enbart toaavfall innehåller exempelvis väldigt låga halter av tungmetaller. De är de halter vi får i oss från vår mat. I avloppsslam från reningsverk finns tungmetaller från många andra källor, säger Annika Nordin.
Osäker
Så framtiden för Uddevallamodellen är alltså osäker och det beror både på lokala beslut och på kommande statliga regler. Om det kretslopp som en gång fanns, när exempelvis pråmar med toalettavfall från torrdassen i Göteborg gick uppför Göta Älv till jordbrukare inåt landet, åter skall kunna slutas, och hur, är än så länge en öppen fråga.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *