Pilanläggning för enskilda avlopp. Vanlig i Danmark, Tyskland och Norge

Mail till webredaktören:

Har ni någon erfarenhet av Pilanläggningar?

Pilanläggningar är teknik som jag tror på för enskilda avlopp, där plats finnes.
Denna lösning är vanlig i Danmark, Tyskland, i Norge finns ett antal anläggningar samt i Tanums kommun finns det 2 anläggningar.
En Pilanläggning är en som en markbädd med tillflöde men inget utlopp.
Pilträden tar hand om näringen så det blir ved.
Pilträden behöver vatten och ökar avdunstningen, detta gör att det inte behövs något utlopp.
/Ulf K

_______________________________________________________________

Mailväxling mellan Lars Hylander och Ulf Kolback

 

Svar
Pil är absolut ett bra alternativ om plats finns och marken är lämplig. Även om det inte finns utlopp/dränering så kommer överskottsvatten att avledas på något sätt under vintersäsongen när löv saknas.

Energiskogsodlingar (pil och andra Salixarter) i Sverige bevattnas ibland med avloppsvatten, vilket fungerar bra. En utmaning är att vattnet behövs under sommaren, så för att vara optimalt bör vattnet lagras i stora dammar tills det är dags för bevattning. På Gotland är flera bevattningsdammar med avloppsvatten anlagda även för andra grödor.

På vintern finns en viss risk för läckage av näring på vissa jordar, även om läckaget vanligen är minimalt eftersom mikroorganismer tar upp näring även om buskarna inte tar upp näring och vatten efter att löven fällts. Jag skrev en liten uppsats om det när jag pluggade i Belgien.

Liksom med Alnarps modell så måste växtligheten/biomassan skördas regelbundet.

Mvh!
Lars Hylander
Docent i miljöanalys (SLU)

______________________________________________

Här kommer lite att läsa om dessa pilanläggningar:
https://envina.dk/sites/default/files/spildevand_vandloeb_aendring_af_status_niras.pdf

Om man är ambitiös kan man även se vad miljöstyret i Danmark (Danmarks motsvarighet till Naturvårdsverket och HaV) har om pilanläggningar:
https://mst.dk/find#?cludoquery=pileanl%C3%A6g%20&cludopage=1&cludorefurl=https%3A%2F%2Fmst.dk%2Ferhverv%2F&cludorefpt=Erhverv%20%7C%20Milj%C3%B8styrelsen

/Ulf K
__________________________________________________

Hej!
Pil är absolut ett bra alternativ om plats finns och marken är lämplig. Även om det inte finns utlopp/dränering så kommer överskottsvatten att avledas på något sätt under vintersäsongen när löv saknas.

Energiskogsodlingar (pil och andra Salixarter) i Sverige bevattnas ibland med avloppsvatten, vilket fungerar bra. En utmaning är att vattnet behövs under sommaren, så för att vara optimalt bör vattnet lagras i stora dammar tills det är dags för bevattning. På Gotland är flera bevattningsdammar med avloppsvatten anlagda även för andra grödor.

På vintern finns en viss risk för läckage av näring på vissa jordar, även om läckaget vanligen är minimalt eftersom mikroorganismer tar upp näring även om buskarna inte tar upp näring och vatten efter att löven fällts. Jag skrev en liten uppsats om det när jag pluggade i Belgien.

Liksom med Alnarps modell så måste växtligheten/biomassan skördas regelbundet.

Mvh!
Lars
___________________________________________________

Jag förstår att Ulf inte uppskattar min observation att överskottsvatten måste ledas bort på vintern när träden fällt löven och avdunstningen är minimal.
Detta kan ske genom infiltration till grundvattnet eller avrinning som ytvatten.

Det är en teoretisk omöjlighet att allt vatten kan magasineras i marken med vårt humida klimat. Det finns helt enkelt inte tillräckligt stor porvolym i marken som kan fyllas med vatten på vintern. Följden blir att överskottsvattnet stiger över markytan och resulterar i ytavrinning om marken är tät. Om vattnet kan rinna ner i marken, dvs infiltrera, så är det positivt både för att rena vattnet samt för att fylla på grundvattenmagasinen.

Hur mycket som dräneras bort beror alltså på jordart, nederbörd och mängd tillfört avloppsvatten per ytenhet. Detta är vanligen positiva effekter, både för att rena och få större magasin av grundvatten samt för att undvika försaltning som är vanlig i arida områden.

Jag anser det viktigt att framföra korrekta fakta. Pilanläggningar är vanligen mycket bra för att rena vatten, men ska inte marknadsföras som att ”tar bort allt vatten genom att marken torkas ut på sommaren och fylls på vintern.” Det är en teoretisk omöjlighet, oavsett vad akademiker hävdar.

Mvh!
Lars

________________________________________________

Lars!
Det vore bra om du läste på lite i bifogade länkar innan du skriver “Det är en teoretisk omöjlighet att allt vatten kan magasineras i marken med vårt humida klimat. Det finns helt enkelt inte tillräckligt stor porvolym i marken som kan fyllas med vatten på vintern.”
Vad du tycker är sanning, är ganska ointressant jämfört med erfarenheter från drift av dessa anläggningar.

Erfaringer fra og undersøgelser afpilerenseanlæg i Tappernøje” finns att läsa:
Pejlinger af vandstanden i anlægget
Den aktuelle vandstand i anlægget er resultatet af tilledning af spildevand i bunden af an-lægget og tilledning af nedbør via overfladen samt fordampning fra jorden, men i vækst-perioden især som følge af pilenes transpiration. Kurveforløbet over vandstandsniveauetfølger det sammen mønster år efter år. Vandstanden stiger markant og falder markant i hen-holdsvis efterår og forår, men ændrer sig ikke så meget midt på vinteren. Det samme møn-ster er registreret af Anneke Stubsgaard, DHI (2001) i andre pileanlæg i landet.Ved pejling af vandstanden i inspektionsbrøndene på fordelerrøret skal man være opmærk-som på disse årskarakteristika. Pejlingerne er mest egnede til en sammenligning af den maksimale vandstand i anlægget fra år til år og ikke til variationer over kort tid.
Fordamning, kapacitet og dimensionering
Et pileanlæg skal dimensioneres således, at arealet med pil er tilstrækkelig stort til, at de tilledte vandmængder kan fordampes. Endvidere skal anlægget kunne rumme de vand-mængder, som tilledes uden for vækstsæsonen, hvor fordamningen er minimal.Anlæggets fordampningsevne er beregnet ud fra mængden af tilledt spildevand og nedbør pr. m² og svarer til den aktuelle fordampning fra anlægget. Med perioden1992-1996 som beregningsgrundlag kan den aktuelle fordamning fra anlæg-getopgøres til 1,31 m³/m² eller 1310 mm, idet den årlige mængde spildevand udgjorde 0,52 m³/m²(365 m³) og nedbøren 0,79 m³/m² (555 m³). Med 1999 som beregningsgrund-lag er denaktuelle fordamning beregnet til 1370 mm, mens den ud fra 30-års-gennem-snittet fornedbøren og den nuværende tilledning af spildevand kun beregnes til 1030 mm pr. m².Anlægget har således rigelig fordampningskapacitet.Fordampningen i pileanlæg er væsentligt højere, end hvad man regner med i pileplantager.Dette tillægges det forhold, at pilene i anlæggene altid har rigelig tilgængelighed af vand, ogat anlæggene generelt er små og lange. Det vil sige, at der er tale om en meget stor rand-effekt, som også forøger fordamningen på grund af stor påvirkning fra sol og vind, en slagsoaseeffekt.Anlæggets teoretiske kapacitet beregnet ud fra rumfang og porevolumen udgør 245 m³ pr. år.Dette tal svarer til den vandmængde, som anlægget skal kunne rumme i vinterperioden.Tilførslen af spildevand og nedbør i perioden november-marts, fratrukket den potentiellefordamning, udgør 253 m³ (30-års-gennemsnit). Vandspejlets maksimale niveau i vintrene1998 og 1999 var imidlertid 40 cm under terræn. Dette indikerer, at den periode, hvor der ikkesker fordamning (transpiration) via pilene, reelt er kortere.Under alle omstændigheder er det vigtigt, at et anlæg dimensioneres på baggrund af fak-tiske forhold vedrørende antal personer og faktisk produceret spildevand i husstanden samtaktuelle tal for områdets nedbør.

Här kommer en lite mer lättläst “Pilerensningsanlæg” från Center for Recirkulering med fina diagram och och bakgrunder.
https://envina.dk/sites/default/files/u40/TM_04-2015/pilerensningsanlaeg_status_fejl_og_mangler_envina_2015.pdf
Ulf K
____________________________________________________________________

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *