HAVs uppgift om att 1/3 av alla avloppsanläggningar inte har tillräcklig rening bygger på en enkätundersökning

Maildiskussion Kent Leonardsson, Torrbo-Smedjebacken och Margareta Lundin Unger, HAV

__________________________________________________

Margareta!

Du påstår att en tredjedel av alla små avloppsanläggningar är inte rätt anlagda och rätt lokaliserade, var hittar vi den källan? Dessa torde dock inte vara någon olägenhet för vår hälsa.
Visst behöver allt avloppsvatten renas, men det är nog så att de stora reningsverken utgör betydligt större risker både för eutrofiering och smittspridning än enskilda avlopp med markbaserad rening.

Låt oss ta vara på ekosystemtjänster som fungerat under tusentals år och bespara vanliga människor en ålderdom utan fattigdom och elände p.g.a. ett kommunalt tvång som inte är annat än business. Speciellt uttalat om anläggningen är byggd av medlemmarna i VVS-fabrikanternas råd?

En sista fråga Margareta , vad göra med den gödsel som bönderna sprider på våra åkrar, behöver den också rening?
Om inte – vad är skillnaden?
Tänker att här är det viktigt att kvarhålla näringsämnen som kommer marken tillgodo? I ett ekosystem ser vi ju att ämnen cirkulerar vi plockar inte bort väsentliga näringsviktiga delar, – allt från mineralisering, ammonifikation…………OSV.

Mvh. / Kent Leonardsson

__________________________________________________________________________________
Hej

Uppgiften om att en tredjedel av alla små avloppsanläggningar inte har tillräcklig rening bygger på resultaten av en enkätundersökning till Sveriges kommunen som genomfördes 2015 och uppdaterades 2017.http://www.smed.se/vatten/4150

Resultaten är att ca 27 % av alla avloppsanläggningar bara har slamavskiljare utan efterföljande rening och att 9 % har okänd rening vilken vi tolkar som man har en gammal och/eller otillräcklig rening.

Beträffande jordbrukets påverkan på övergödningen är det den största utsläppskällan till Östersjön och Västerhavet. Det görs många åtgärder för att minska utsläppen därifrån men jag får hänvisa till Jordbruksverket i denna fråga.

Jag kan också tipsa om vår nya vägledning om prövning av små avloppsanläggningar:
https://www.havochvatten.se/hav/vagledning–lagar/vagledningar/sma-avlopp/provning-av-sma-avlopp/vagledning-for-provning-av-sma-avlopp.html

Med vänliga hälsningar
Margareta

Margareta Lundin Unger

______________________________________________________________________

Uppgiften gäller andelen anläggningar som HaV i sin enkät 2017 funnit saknar längre gående rening än slamavskiljning. Detta betyder dock inte att dessa avlopp skapar olägenhet för miljö och hälsa eller för den delen är olagliga, vilket tyvärr många kommuner tror.

_____________________________________________________________

I ett av områdena på Köpings Norr Mälarstrand, så har kommunen anfört att avloppen med enbart slamavskiljare ej är godkända. Området med ca 40 fritidshus, byggt på -50-60 talet har sommarvatten och vatten får inte dras in i husen. Därmed är toaletterna torrdass eller latriner. Dessa hus skall nu tvångsanslutas till kommunalt VA.
Det vatten som kommer ner i slambrunnarna och efterföljande stenkistor är vatten som burits in och hällts i handfat och diskhoar, t ex vatten från potatissköljning och disk.

Några hundra meter ifrån detta fritidshusområde ligger en båtklubb. Vanligtvis ligger 5-10 båtar där under helgerna, storhelger 20-30 st. Vatten från disk och handfat går rakt ut i Mälaren.

Varför godkänns båtarnas gråvattenhantering med utsläpp direkt i Mälaren, men inte fritidshusens utsläpp ner i mark med efterföljande markretention som är en miljard gånger effektivare än vattens retention?

Blir verkligen miljön bättre av att långa ledningar grävs ner i detta område och att avloppsvatten transporteras bort till det kommunala reningsverket. Där kommer ca 15% av föroreningarna att skickas ut i Mälaren direkt kontinuerligt, eller vid bräddningar, och slammet som blir kvar köras iväg till åkrar och läggas uppepå jorden tills det plöjs ned. Risken är stor att lakvattnet från mixningsanläggningen och från åkrarna kommer tillbaka till Mälaren. Vad är vinsten med att tvångsansluta området. Är detta värt en 100 miljoner kronor att betala för 235 fastighetsägare, varav mer än 50% kommer att sälja sina hus? Värt för milj?, för hälsa?, för kommunens plånbok?, för enskilda investerare som köper upp hus som säljs i panik?
/Anders Segerberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *